Aktivt uteliv

Så var jag framme och installerad. Resan gick bra och det börjar gå per automatik nu. Åtta timmar prick och två minuter över 18 rullade jag in på sjukhusområdet där jag skulle hämta upp nyckeln. Inne i rummet, eller minilägenheten såg det ut som det alltid gör. Dessa är av ganska medioker standard även om man kan trösta sig med att dom har värme. Det kommer lite mer bilder så småningom. Jag "lånar" uppkoppling av någon stackare här och den går rätt segt så jag behöver inte ta all kraft för den människan.

Sivan slöt upp när jag lastade av bilen och det blev bara en snabb uppackning innan vi åkte på byn för att köpa god norsk pizza. Sivan bjöd och vi var så hungriga att vi fick i oss nästan hela. Det blir en hel del eftersom dom norska pzzerna är både stora och tjocka.

Efter det har vi slappat en stund och druckit kaffe. Nu väntar jobbet om en halvtimme.


Jobbarhybel




Samma rum, frånn motsatt håll.

Eftersom jag valt att inte kommenterar på Sivans blogg (den norska varianten är en omständlig skitblogg enligt min mening, inte Sivans blogg i sig är bäst att klarggöra) på mikoeskimo får jag göra det här. Får i kål är för barbarer, lungmos, kjöttkaker eller köttpölse för den delen. Pinnekött är en kvarleva från svunna tider och det ser köttet också ut att vara. Mediksterfärs är för självmordskandidater som raskt vill tio-tjugodubbla sitt kolesterol och sist men inte minst... Köttet i butikens köttdisk ser alltför ofta ut som om man styckat det med samma motorsåg som på dagen innan användes för skogsavverkning...

Fast det finns såklart det som är gott, även i Norge såsom polly jordnötter, norsk pizza, spekeskinka och bröd.

Min kära vän och sambo. Du har barbaren kvar i dig, men jag är otroligt glad i dig ändå :-)


Nu sticker jag. Ha det!

Så har vi återigen kommit till dagen D. Dagen då det är dags att åka och jobba. Dennan gång är det i fjorton dagar, eller ska jag säga nätter. Det är lite träning inför oktober då jag i den perioden har 16 nätter på 16 dygn. Denna gång bara 13. Det blir i stort sett heltid vilket är välkommet då vi kommer till lön (jag sliter fortfarande med restskatten) Då kan jag jobba på årets sista tre månader och så får vi se vad som sker till nästa år.


08.00 i området. Regnvåt asfalt och dramatik på himlen

Det känns rätt okej att åka idag eftersom vädret nu går åt det sämre. Det är grått och trist ute. Det har regnat och är lite kyligt. En alldeles normal höstdag som man precis lika gärna kan sitta i bilen. Belöningen kommer efter 7-8 timmar då jag får träffa Sivan för första gången på en vecka. Vad som är lite slitsamt är resan dit. Eller resan på de norska vägarna. För det spelar ingen roll om jag åker klockan 8 eller klockan 10. För oavsett kommer köerna göra att jag inte är framma förrän klockan 18. Varje dag står det i princip helt still på eftermiddagen. Kön börjar vid Oslo centralstation och så köas det ända upp till toppen på Solihøgda (det är halvvägs till Hønefoss). Sen lättar det lite och man kan oftast köra i både 60-70.

Gårdagen ägnades på fönsterskrapning, tvätt och städ. Jag var och handlade och bara det gick på 600 kr. Det var mat som jag ska ha med mig till Norge under dessa två veckor. Sedan blir det ett par saker ur frysen vilket borde innebära att jag har mat för ca 1000 kr med mig. Jag vet inte om jag har frys, men chansar på det. Annars får jag försöka snika in lite mat på jobbets kök. Det borde i alla fall i stort sett räcka. Jag får komplettera med mjölk, fruk och grönt så småningom, men det till överkomliga priser.

Vi hörs!

Desmos dag börjar någon gång mellan klockan sju och åtta. Det har den  alltid gjort. I gengäld har hans dag nästan alltid slutat klockan 21 på kvällen. Någon gång där innan vill han plötsligt in och då ska han in för att sova. Han som är en sådan matfixerad katt hela dagarna är plötsligt  helt ointresserad av mat. Det är sovdags.

Här en bildserie som togs under en timme i går kväll.


Vi börjar timmen med att sova på sidan


Sen slappas det av vilket oftast innebär ryggläge


Sen ska andra sidan vara neråt


Å så var det rygg igen


Hoppsan! Vaken? Något ljud på tv:n?


Får väl vaska lite då


Usch. Det kliar i ögonen när klockan är mycket och man är trött


Dubbelvikt.. God natt!  ZzzzZzzzZzzzZzzzzzzz

Den som återkommande läser min blogg vet att jag har problem med söndagar. Varför kan man undra eftersom söndagar idag inte är så väldigt annorlunda än andra dagar. Den enda skillnaden är att en god del butiker inte är öppna och sedan den kanske största skilnaden av de alla....

Söndagen tycks fortfarande vara präglad av religionen och vilodagen. De allra flesta slappar och gör just ingenting vilket också får till följd att det heller inte är idé att att arrangera något eftersom igen kommer.

Jag blir då seg och avslagen och i går gjorde jag inte mer än de sista penseldragen på fönstren (det finns ett par kvar som inte hade behov att målas). Jag klippte gräset och var en sväng på byn (bara för att konstatera att det var helt tomt) och så åkte jag runt och kikade på stan med Sivans vespa.

Nere i hamnen var det full fart. Det var kö (både lördag och söndag) för att få upp båtarna. Tydligen är det tradition att båten ska upp den sista helgen i september och att den sena och kallare hösten är här sedan. Tänk, hela oktober kan vara makalöst vacker och med en god dagstemperatur. Jag satt föresten ute och åt lunch igår med. Det var lite svalt när vinden kom åt, men annars toppenvarmt.



Jag har såklart inte kommit i långbyxorna ännu men måste nog ge mig för grupptrycket.  Folk börjar titta märkligt på mig och det är klart att det säkert ser lite lustigt ut när jag står i kö vid kassan i t-shirt och shorts och tjejen som står framför mig har långa höststövlar och vad jag tycker en tunnare vinterkacka. Å andra sidan, vem är den märklige när temperaturen är 18-18 grader. Jag i shorts eller hon i vinterjacka?

Kvällen var också söndag. Inget på tv utan i stället poppades en stor skål popcorn och så tittade vi på film. Jag och Desmo, vanföringen!

På en av de mer idiotiska radiokanalerna hörde jag nyss om Bauhaus som ska öppna i Kalmar. I en ungefär lika idiotisk radioreklam berättar dom att den som på öppningsdagen står utanför just den ny öppnade butiken klcoakn halv 6 på morgonen har chans att vinna presentcheckar på 10 000 SEK (mest troligt att du får köpa på Bauhaus själva). Vinnaren kommer koras klockan halv sju.

I tillägg hoppas man slå något ännu mer idiotiskt världsrekord. Troligen för folk som är tokiga och tar skottkärra med när dom ska gå och handla.

Jag beklagar dessa men önskar ändå lyckla till. Ni behöver det!

Så var det då dags. Klockan närmade sig 15 och det hade samlats en hel del folk i hamnen för att bevittna racet som skulle gå av stapeln. Själv hade jag inte tänkt vara med, men tänkte om eftersom vädret var så vackert.  Jag tog återigen vespan och åkte ner till hamnen och Lilla Strömmen.

Här hade man gjort en liten bana från hamnbassängen och ut i strömmen, mellan de två broarna. Räddningstjänsten hade arrangerat en liten bana på ca 20 meter (max) och i det att ankorna släpptes i var det tio sekunders intensiv spänning innan de plockade upp den första ankan i målgången.


Vann vi något presentkort på resa då???

Självklart inte :-)


Precis en sådan traktor som jag vill ha av Sivan när jag fyller



Nätkassarna med ankorna knyts upp



Där går den dramatiska starten. Nästan prick på utlovad tid



And the winner is????  Inte Sivan och jag i alla fall

Sivans Vespa Piaggio 200cc

Igår blev det ute på stan. Vädret var inget att klaga på, men vid 11-tiden såg det ut att bli grått i horizonten och dessutom började det blåsa. Jag trodde det var det annonserade ovädret som var i antågande och bestämde mig därför att göra stan. Nu är ju detta en pytteliten stad och även om man går väldigt sakta tar det just inte mer än ett par timmar att göra den.

Jag gick runt och titta som vanligt på saker och folk och det enda som slog mig var att det nu var en hel del rusmissbrukare ute. Utanför Västerport satt en man i bar överkropp och som hade packat upp innehållet över bänk och asfalt (kanske var det allt han ägde). Likaså var det ett gäng ungdomar som drog runt i centrum och som också såg ut att ha fått lite för mycket av ett eller annat. De vanliga alkoholisterna hängde såklart i centrum och delade det de hade. Kanske polisen borde ta och städa lite här eftersom det ger dålig reklam med folk som får härja fritt i centrum.

Nere vid Lilla Strömmen råder ännu full blomning

På väg hem stod Lions och sålde ankor. Det skulle bli ankrace på eftermiddagen och jag köpte tre stycken eftersom jag ville att Sivan och jag skulle vinna en resa. Nu är det så att jag aldrig vunnit på lotteri i hela mitt liv och därför sällan, väldigt sällan köper lotter. Denna gång var ett undantag eftersom pengarna skulle gå till välgörande ändamål.

Eftersom detta inte skulle ske förrän klockan tre hann jag både till affären och köpa spackel och bredspackelspade och sedan hem för lunch. Det blev ett par grillade korvar med bröd och en byersk ute i solen på altanen. Sommarvärme rädde och vinden som blåste var bara skön.

Grillad korv med bröd och en bayersk i höstsol

Ser fram emot att prova deras pizzor

I fredags när jag var på stan käkade jag lunch ute. Som vanligt var det mitt på dan jag var nere och som Pavlovs hundar hinner jag bara i till centrum så är jag jättehungrig. Först hade jag tänkt prova McDonalds nya hamburgare, men bestämde mig vid närmare eftertanke att dom bara är.... HAMBURGARE och av samma sort som vi har hemma.
I stället fann jag Acapulco, en pizzeria som gjort reklam i morgontidningen denna vecka.

Väl inomhus visar det sig vara en ljus och trevlig pizzeria. Trevlig personal och med det bästa av allt. Riktigt kött till kebaben (ett vilkor för att jag ska äta kebab). Här intogs således en kebabtallrik som var perfekt tillagad. Spröd pommes, välstekt kebabkött och fräsch sallad. Dessutom var portionen väl tilltagen t o m för en storätare som jag. Skulle det vara något att klaga på var det i så fall den, enligt mig, lite tama såsen som tycks vara karaktäristisk Västervik.


Kort och gott..... Betyget för Acapulco blev så här långt, bäst i test och rekommenderas starkt för den hungrige.

Sedan återflytten till Sverige har jag råkat ut för ett fenomen som jag inte set på många år nu. Det är dessutom så att nu då Sivan inte är hemma och är ett härligt störande element som flyttar mitt focus från omgivingen till henne ser jag det flera gånger dagligen. Jag ser det i motionsspåret, på trottoaren, i butiken och i skogen. Jag ser det till och med både på och vid sjön.

Alla dessa sura och griniga människor. Det är allt från  små barn till gamla vuxna. Stygga och fula. Både i ansiktsutryck och i munnen.  Både igår och idag träffade jag dom ute när jag motionerade. Igår i motionsspåret träffade jag en fyra-fem stycken och när man tittar på dom så (om dom överhuvudtaget tittar upp) så ser dom ut som om dom ska skrika och svära åt mig. Jag tar för säkerhets skull en liten omväg ifall dom ska få för sig att sparka efter mig.

Idag när jag åkte inlines mötte jag en äldre dam. Hon var på andra sidan vägen och hon tittade upp med det suraste ansiktsutryck jag set på väldigt länge. När jag sedan kommer hem möter jag folk som bor lite längre upp på gatan. Vad gör dom? Jo, tittar ner och bort för att slippa hälsa. Ett inte helt ovanligt fenomen här i området. Man tittar bort eller man vänder ryggen till för att slippa. Möjligens skyndar sig in. Slippa vad? Ja, vem vet.

Min strategi blir hädanefter att titta, utmana men aldrig hälsa först. Trist eftersom jag tydligen blivit lite norsk och gärna både hälsar, ler och byter ett par ord, oavsett jag känner ,änniskan i fråga eller inte. Likaså att stanna upp och erbjuda hjälp om nu någon ser ut att vilja ha det....

Så ni stackars medsvenskar.... Sluta var så förbannat fega och sura!

Ni har fel och jag har rätt. Jag ger mig inte..

HEJ, HEJ, HEMSKT MYCKET HEJ!!!

Eftersom vädret idag var utlivat dåligt med massor av vind inför kulingen som ska komma i morgpn hade jag planerat städning och allmän undandöjning inomhus. Nu tycks det som mina planer kullkastas. Vädret är även idag fint och jag kan för stunden inte se ett moln på himlen. Nu brukar det i och för sig växla på en timme eller så, men början ser lovande ut.



Därmed är det helt klart att städningen och de an dra inomhussysslorna skjuts på obestämd framtid. I stället är alternativen följande. Ta cykel, alternativt Sivans vespa och fara ner på stan. Äta lunch, alternativt fika på något ställe där vi aldrig varit. Gå runt och kika i butikerna och på folk. Kanske handla lite smått som jag behöver.  Det andra alternativet är att packa ryggsäcken med kaffe och bullar. Steka ägg och hamburgare och lägga mellan ett par franskaskivor. Därefter byta om och ta på inlines för att sedan bege mig ut till Hornsudde. En tur på ca 3 mil ToR.

Jag gör helt enkelt så att jag går över alla fönster en gång till. Denna gång med riktig fönsterfärg eftersom de är ordentligt grundade nu. När det är klart kollar jag in vädret, temperaturen och vindarna för att utifrån det fatta beslut.

Kvällsmat att fresta den stackars Sivan med blir snabbpizza med vitlöskryddad köttfärssås, parmesan och goudaost och med en liten klick av gårdagens bea på. Toppengott, och så enkelt. I morgon blir det rester med pasta till.


Snadder som man säger hos söte bror i väster

Nu ska jag sträcka ut mig på soffan till en film. Det blir 50 first dates...

God kväll. Vi hörs i morgon!

Jag har fortfarande inte, trots fyra månader i landet, lyckats vänja mig vid svensk radio. Programmen är ibland otroligt slitsamma med tuffa eller hurtiga programledare som gör allt för att skapa sig ett namn och bli kändisar och att kanske på sikt få leda ett större, ett bättre eller ännu mer populärt program. I tillägg kommer man ju då tjäna ännu mer pengar.

När man sedan kommer till reklamen är den väldigt amerikaniserad. Mörka mansliga röster. Massor av emerikanska ord och uttryck och överhuvidtaget väldigt tjatig och bråkig. Jag har som jag skrev en gång tidigare alltmer gått över till P4 på radion på nedervåningen. Allt passar såklart inte, men med stigande ålder har utbudet blivit bättre.

På övervåningen lyssnar jag däremot alltid på webradio och då gärna norsk sådan. Det är inte mycket som är bättre i Norge enligt min åsikt, men radion är en sak som är det. Bra programledare, lagom prat, lättsamt, hyggliga gäster och väldigt blandad musik. Inte bara som på Rix Fm och Mix Megapol där samma låtar tjatas om, gång efter gång, timme efter timme.

Min egen favorit för stunden är Radio Norge, men även NRK P4 går bra att lyssna till.

Gårdagens paddeltur blev lite speciell. Den företog sig inne i Gamlebyviken och tanken var att jag skulle paddla norröver för att se hur det såg ut. Nu är den viken bara en liten trång del av Östersjön och påminner på de flesta ställen mer om än insjö än havsvatten (undantaget att det var gott om maneter). Jag vet inte om vattnet smakar salt överhuvudtaget eftersom det är så ofräscht att jag inte för mitt liv skulle kunna tänka mig att smaka.

När jag stack iväg så blåste det lite motvind, men bara så pass att jag kände att det gungade lite. Efter någon timme upphörde det och vattnet lade sig och blev helt spegelblankt. Jag paddlade på i bra tempo och hann betydligt längre än jag hade tänkt mig. Det var så pass att jag anade Gamleby bakom nästa hörn och det var det som fick mig att fortsätta (runt udde efter udde). Men till slut var klockan så mycket, armarna så trötta och magen så tom att jag satte en udde långt fram som slutmål. Såg jag Gamlaby när jag kom dit skulle jag fortsätta och inta min lunch i hamnen där. Om jag inte såg samhället skulle jag vända om och paddla till ett stenområde jag sett tidigare.

Så klart såg jag inte samhället utan vände diciplinerat helt om där jag skulle och paddlade (lite besviken) till klipporna. Väl där så var det inget vidare att ta sig i land eftersom det är lågvatten just nu. Därför valde jag att fortsätta ytterligare någon halvtimme till en brygga som jag sett tidigare. Där hade jag också sett en sandstrand som såg offentlig ut. Väl där värkte det i magen och klockan hade hunnit bli halv två.  Det blev återigen potatis- och purjolökssoppa med smörgås och kaffe. Det är verkliigen jättegott att äta utomhus, men också  när man är ordentligt hungrig.

Eftersom jag var lite svettvåt plockades kläderna av för tork och jag lade mig i bara understället på bryggan. Det var väldigt varmt och ungefär som en hyfsad sommardag kändes det som när solen värmde min rygg där jag låg på magen och slappade. Efter någon timme var kroppen laddad att fortsätta turen och då hemmåt.

Jag bytte då sida och paddlade efter ostsidan söderut. Här ligger de flesta sommarhus och det fanns mycket fint att titta på. När jag sedan kom fram till Piperskärr och de nybyggda villorna fanns det ännu mer spännande att titta på. Helt klart är att det inte bara är i Norge det finns lite för mycket pengar ibland. Dock kan man konstatera att det finns många vackra hus och trädgårdar också.

När klockan sedan närmade sig 16 var jag tillbaka i stan. Jag tog en kort tur inom hamnen och kikade på lite folk samt reklamerade för kajaksporten. Allt medan det sista vattnet dracks upp. Nu var det bara tvåhundra meter kvar till bryggan.

Väl där städades kajaken ur . Både in och utvändigt innan allt packades ihop för hemfärd. I går fick jag till slut kikaren med mig men då glömdes i stället kameran. Inte så mycket att ta bilder på, men ändå retsamt.

Inte ännu, men det kommer och det troligen snart. Dynorna på temöblerna är inplockade. Kvar ligger bara ett par små sittdynor till ett par små stolar. De sitter vi på till lunch om den äts ute. De stora dynorna ligger för närvarande gömde inne i vardagsrummet eftersom de tas fram lite då och då när det erbjuds en stunds sittande i solen.

Solen ja! Den skiner från en lika blå himmel idag. Förhoppningsvis bler det lika varmt och gott som det var i går eftermiddag då det var riktig sommar. Jag låg och slappade, solade på en brygga i går eftermiddag iklädd bara så mycket som krävdes för att vara anständig.

Morgonsol över innegården

Dagen idag ska vigas åt fönstermålning (har jag tänkt, men vi får se vad det blir) och sean ska jag på stan för att handla lite småtteri. Men samtidigt tänker jag att man ska passa på att vara ute så mycket som går just nu. I helgen har dom lovat kraftiga vindar och kulingvarning. Det skulle vara kul att vara ute och paddla då men eftersom jag inte har någon som blir med så står jag över. Det är alltid klokt att vara två i sådant väder eftersom olyckor händer. Även med flytväst och stor försiktighet.


Kryddlandet

Som jag tidigare berättade blir det en hel del bilder i det här huset. I stort sett kan man nog säga att det blir ett par hundra bilder per vecka. Så du ser kära läsare. Det är inte märkligt att jag bomarderar er med bilder av de mest märkliga ting. Mina bilder är egentligen av två srter. Rena bloggbilder som jag tar för att visa ett eller annat. Sen är det upplevelse och minnesbilder av olika aktiviterer eller händelser. Fast det är klart.... en bloggbild kan ju också bli en minnesbild.

I kväll har jag gått igenom och raderat en hel hög med bilder. Det är de som inte håller måttet och det är alla dess kopior man tar för att vara säker på att få en bra bild. Det finns massor kvar att gå igenom men jag har ju kommit en liten bit.

Jag fann två bilder som jag inte haft uppe på bloggen


Rockelstad slott Flens Kommun


Vackra rosor utanför Åbo slott

Eftersom livskamraten farit iväg till Norge bler det lite si och så med maten. Inte så att jag köper pizza och hamburgare, utan mer av typen snabbt och enkelt. Ibland till och med nyttigt. Dock inte idag.....



Lapin Kulta med tunnbröd, tomat, rostad lök, chorizo potatismos o bea

Idag skiner solen från klarblå himmel. Precis som den ska. Det är i tillägg stilla och ingen vind och därmed packar jag och tar en kosetur i Gamlebyviken med kajak och matsäck...

09:15 från datorn ut mot grannhuset

God middag tillsvidare

Igår gjorde vi återigen en tur runt Gränsö. Det är inte mer än 14 dagar sedan jag själv gjorde min jungfrutur de 12 km runt den lilla konstgjorda ön. Sivan som också ville gå övertygade mig om att vi skulle ta en ny tur, denna gång tillsammans.
Vädret har lovats vara vackert, vilket det inte var. Det var grtått, men varmt och skönt. Solen skymtade fram ett par gånger och gjorde turen till en trevlig utflykt.

Matsäcken vi hade med oss bestod av goda hembakta smörgåsar, kaffe, öl och hemlagas potatis- och purjolökssoppa. väl framme vid Gränsös södra udde packade vi upp och åt vår lunch. Då i solsken.


Sivan med focus på flugsvamp


Fortfarande knallblå violer


Foto på brusande vågor


Kikar ut från utedasset


Lunchstället på Gränsös södra udde

Igår kom vi oss äntligen för att stanna och ta bilden. Det var Sivan som redan i somras fick syn på den där den sitter vid golfbanans lilla vattendrag.


För den som är svagsynt... Det står; VARNING SVAG IS

Tisdagen var som systeryster skriver här någonstans, vacker och varm. Det var nästan lite sommar igen och vi passade på att göra uteaktiviteter. Det var rensning av blomrabatter, klippning av gräs, målning av fönster (det närmar sig slutet nu), uppmontering av spaljeerna som Sivan fixat  och så satt vi ute och åt lunch. Sivan var också iväg en tur till trädgården.

Sista penseldragen vid uteplatsen/grillplatsen

På eftermiddagen tog vi fram Vespan och begav oss ner på stan. Det var härligt at åka vespa igen! Jag hade lovat att bjuda på kaffe och en glass i hamnen. Det var egentligen Telias butik vi skulle bege oss till då jag stärkt av framgången av datorn gav mig på den icke fungerande telefonen. Den har slutat fungera (det vet dom som försökt ringa)  och tutar bara upptaget. Det är vä troligen splittern som lagt av och då är frågan om jag ska betala en ny efter bara 4 månaders användning? Nu var inte Telia öppet utan de hade inventering så det blev ogjort ärende.

Sivans senaste vindruvetillskott, en Zilga med blå druvor

I stället drack vi kaffe i solsken och begav oss sedan hemåt. Men först tog vi vägen förbi ett par VVS-firmor för att titta på alternativa duschkabiner vi funnit intressanta. Vi var också för första gången inne på butiken Netta och handlade lite småtteri som vi ska ha idag om vi kommer oss ut på tur. Det var en liten härlig butik med bara det allra nödvändigaste. Helt enligt min mening och jag undrar om do är så billiga som dom skulle kunna vara med den beliggenheten och det utbudet. Jag får återkomma i ämnet när jag vet mer.

För stunden väntar jag annars mest på att solen ska skingra de sista molnen och att Sivan ska vakna. Hon blev lite avis på min tur runt Gröänsö för två veckor sedan och därför har vi planerat att göra om den idag. Bara det blir väder.

Är återigen i gott skick. Jag hade lite tur, fick lite hjälp (tack MC-data för att du ledde tanken i rätt riktning även om det inte var medvetet) och ren slump.  Jag fick mig en riktig funderare efter MC-datas inlägg om drivrutiner. Själv var jag helt säker på att jag var rätt ute men efter en del funderande fick jag lägga om strategi. Det visade sig vara lyckat. Jag fick tag i rätt drivrutin och så var det lite annat nedlastningsstrul tillsammans med en del inställningar.

Surfdator på arbetsplatsens mötesrum

Hur som helst så startade jag om igår efter nästan fjorton dagars vilande från denna skitdator som det varit så mycket krångel med. Efter att ha ordnat allt här ovan var den så igång och tycks för stunden gå helt felfritt. Nu kan vi bara hålla tummarna  för att den fortsätter så.

Måndagen var en dag då vi skulle slappa efter jobbarveckor och kajakhelg. Vi sov hyfsat länge och efter frukost var det bra väder så vi bestämde oss för att sticka ner en sväng på stan. Jag hade lite småärenden som skulle fixas. Turen var först planerad till en databutik som även ägnade sig åt reparationer. Den skulle ligga vid Sankta Gertruds kyrka. Så sagt och gjort. Vi tog bilen dit och så parkerade vi i dom gamla delarna av Västervik och begav oss fotledes ut på jakt efter denna butik.

Jag hade kikat på Eniro och hade lite koll på var den skulle ligga (tyckte jag). Efter ett antal varv och ett samtal med en parkeringsvakt som stod och lurpassade i ett gatuhörn fick vi ge upp. Tur var väl det (med databutiken alltså) eftersom datorn idag återigen är igång. Vi åkte i stället och käkade pizza på en restaurang i stället innan vi åkte hem och fortsatte i trädgården.

Dekorvägg


Vattenpump utanför Sankta Gertruds kyrka



En gränd ner mot Gamlebyviken



Ytterligare en liten gata

Så har jag pratat med Länsförsäkringsbolaget om vattenskadan i vår vardagsrumsvägg. Om det gjorde mig gladare eller inte, det vet jag inte ännu. Allt beror på hur det ser ut hos grannen. Mannen jag pratade med menar att det utan tvekan är från grannens badrum skadan kommer och då handlar det om mer än vårt försäkringsbolag. Det beror också på hur hans badrum är renoverat.

Man kan då redan här passa på att varna andra som står i begrepp att köpa rad- eller parhus. För det visar sig att om den förra ägaren till grannhuset fuskat med underarbetet på badet, dvs inte följt alla bestämmelser (jag menar då precis ALLA) bestämmelser hur man ska bygga badrum gäller inte försäkringen överhuvudtaget. Någonstans där på insidan anar jag hur det ser ut när grannen öppnar. Det kommer fattas en eller annan sak och så står vi där. Inte en krona.

Nu är det helt och hållet beroende på hur allvarligt det är på vår sida. Som det ser ut idag så kommer jag vara tvungen att såga upp gipsskivoran i väggen och plocka ur isoleringen. Blir det bara det så kommer säkert kostnaden sluta på någon tusenlapp.




Är det däremot så att vatten gått ner i golvet blir det såklart betydligt dyrare eftersom man inte kan yta en liten bit av golvet. Då blir det att riva upp hela parketten och byta ut alltihopa. Vi kan bara håla tummarna. Steg ett blir nu i alla fall att prata med grannen och be honom kontakta sitt försäkringsbolag. Sen får vi se.

Jag återkommer i det delikata ämnet!

I lördags morse vaknade vi strax före klockan åtta. Det var inte det väder som utlovats, inte i närheten. Det skulle ha varit sol och varmt, medan det verklighetens Västervik var grått, kallt och trist.

Nu har vi bott här ett tag så vi vet att det växlar fort och därför packade vi och gjorde oss klara för avfärd. Nog blev det väderförändring också. När vi satt och åt frukost började det regna och inte så lite heller. Det fullkomligt öste ner. Vi bestämde oss trots det för att åka ut till Horns udde (där vi skulle träffas) för att höra vad som sades. Vi var rimligt säkra på att turen skulle ställas in.

Väl ute där stod de flesta och väntade (vi skulle vara totalt tretton stycken) med kajakerna lastade i vattenkanten. Sivan och jag tittade på varandra, men tänkte nog mest att; ja ja. Vi lastade av kakerna och började packa i och under tiden lättade regnet av. Ut över havet var det bättre väder och i horizonten såg vi en segelregatta som hade satt kurs mot Öland och byxelkrok.

Segeltävling påväg mot Byxelkrok Öland

Klockan tio på utsatt tid kom vi iväg. Regnet hade då upphört, även om det fortfarande var grått. Dagen gick fort och vi guidades genom ett antal öar och små trånga passager innan vi fram på eftermiddagen siktade Flatholmen. Här fanns det bde utrymme för oss som ville tälta, men även ett litet personligt vandrarhem för dom som ville ha ett bekvämare alternativ med tak över huvudet och lagad frukost.

Flatholmen där det fanns ett litet vandrarhem

Söndag morgon vaknade vi upp till regn på tältduken. Trist eftersom dom lovat att det skulle bli fint. Vi slumade till en stund till och när vi sedan vaknade och skulle laga frukost hade solen brytit fram genom molnen. Det blev fint och varmt och skulle så förbli genom dagen. Eftersom Flatholem inte ligger långt ifrån Hornslandet så paddlade vi lite söderut och snirklade oss sedan sakta hemöver. Det blåste kraftigt och var betydligt mer vågor på de stora ytorna än jag tidigare varit med om. Det gungade rejält och det bar både kul och lite spännande eftersom man visste att det fanns hjälp att tiillgå en liten bit bakom om något skulle hända. Inget hände dock eftersom jag upplevde att jag satt otroligt stadigt i min kajak. Kanske var det packningen som gjorde det med sina extra kilon.

En trång passage mellan två öar
Den sista passagen upp mot Horn piskade vinden rejält och det var med trötta armar jag paddlade in vid bryggan strax före klockan 18. Vi kunde då sammanfatta turen som god och spännande. Alla typer av höstväder, god mat, gott sällskap.Vi hade sett ett antal havsörnar och fiskgjusar, men tyvärr ingen säl denna gång heller. Det var i alla fall en härlig tur även denna gång och vi ser redan fram emot nästa. Kanske blir det övernattning på Örö i oktober, kanske blir det något annat.


Stilstudie på Sivan med hennes Point 65 X-Lite

Så har livet gått in i hemmodus igen. Idag är jag egentligen piggare än jag trodde, tilltrots den långa bilturen och sömnbrist. Sivan och jag har varit på stan och gjort lite ärenden. Jag hann ju bara komma hem så började näsan rinna och nysningarna avlöse varandra. Allergimedicinen var slut så det fick bli en tur på apoteket. Sen gjorde vi lite andra butiker innan vi åkte hem för att äta lunch. Sivan ville bjuda ute, men jag sade nej tack med tanke på att jag sedan ett par dygn går och ser fram emot en kebabrulle (med riktigt kött) till kvälen. Kanske ett glas rödvin eller en öl också.

Sivan köpte ett par spaljeer när jag var borta och dom har hon målat färdigt. Jag har under tiden lagat en tonfisksalad som vi ska ha med oss på helgens utflykt. Det är paddelhelg med friluftsfrämjandet igen och då ska det med mat för två dygn. Det blir i tillägg till det kyckling och salta biten, pasta och potatosmos. Maten är det absolut viktigaste när man är ute och det som man ser fram emot hela tiden. Mellan måltiderna ska det ätas mellanmål och godis och man ska dricka massor av kaffe. Det är ett härligt paddelgäng att vara ute med och i stort sett alla kan utan att skämmas unna sig både en öl eller ett par glas vin till kvällsmaten.

Spaljeer som ska upp på den nya uteplatsen

Jag har nu två gamla IKEA-bord stående upp och ner på gräsmattan. De håller sakta på att förvanldas från tväfärgade till svarta. De kommer passa bra in till soffan uppe i tv-rummmet. Jag ska nu vända dom och måla ovansidan innan vi sticker ut på en löptur.

Gamla IKEA-bord blir som nya

Hörs!

Igår gjorde jag något man inte ska göra. Det började med att jag gick direkt efter jobbet och hämtade Sivans bil. Då verkstaden låg på andra sidan byn så tänkte jag att det vore lättare att göra det direkt då jag ändå var på farten.

Sagt och gjort.

Iväg med långa kliv och dryga förrtiofem minuters snabb promenad senare var jag där. Fick ut bilen utan problem och var hemma i hybeln strax efter nio. Fortfarande genomsvett klev jag in i duschen och sen var jag j inte trött. I stället bestämde jag mig för att åka och att stoppa och sova en stund efter vägen om jag blev trött.

Jag hade en riktig svacka och det var ett par mil efter Strömstad. Jag var då också hungrig och bestämde mig för att ta mig till Uddevallas jättelika köpcentrum, Torp. Där brukar vi stoppa och ät oavsett vilket håll vi än kommer från pga att det ligger så bra till tidsmässigt. Väl där och ett McDonaldsmål senare var jag på farten igen. En stor kopp kaffe och så gick de sista förtio milen i ett rasande tempo. Fast många timmar, det blir det. Denna gång lite över sju.

Väl hemma går var allt precis så gott som jag tänkt mig. Det finns mer att läsa om det här.

Idag har Anticimexmannen varit här. Han kikade i hålet i väggen och så berättade han lite om hur vi ska fortsätta detta arbete. Det är som väntat fukt i väggen hos grannen och nu ska vi fortsätta ta upp vägen hela vägen mot sovrummet. Nu hoppas vi att det ska finnas fukt i golvet också eftersom vi ändå räknat med att byta det så småningom. Vi tänker att vi kan ha lite tur i oturen.


Upptaget hål i vardagsrummsväggen som vätter mot grannen

Klockan ar kvart i fyra och jag håller på och avslutar det (forhoppningsvis) sista inatt. Darefter ska jag satta mig och ata lite grann och vanta på morgonen. Jag har bestamt mig for att gå direkt till bilfirman och hamta Sivans bil nar jag slutar och så kan jag sova en timme eller ett par darefter och innan jag antligen satter av hemåt. Sverige och Vastervik.

Nu har jag hemlangtan. Sakert for att det ar så rorigt och mycket har på jobbet nu, men jag saknar huset, sambon maten och en massa annat. Bloggen ligger i alla fall nere nu till fredag tror jag.

På återseende

Så har det idag visat sig att det inte bara ar en bank, utan nu foljer de andra också efter och uppvisar resultat som ar icke barande. Stora hål (som måste fyllas) och man pratar om 40 milljoner dollar i en av inveseringsbankerna bara for att den ska overleva.

President Bush och republikanerna står infor en jatteutmaning nar dom ska forsoka overbevisa det amerikanska folket att deras ekonomiska politik ar den ratta for att få ladet på fotter igen. Sankta skatter, minde offentlighet och profiten ska styra landet. Det kanske ar en anledning till att dessa investeringsbanker går omkull. Man suger ut pengar så lnge det går och sedan vill man inte ta ansvar langre. Det blir grejor att gå till val på...

Forvånande ar att det fortfarande inte ar några stora nyheter i svenska tidningar. Det tycks som om det påverkar Sverige otroligt lite och jag vet inte hur borsen går for narvarande.

har i norge pratar man inte annat på nyheter och i tidningar. Borsen gick back 7 % idag med vilket var ungefar samma  som igår (det innebar 70 milijoner NOK). Penarna strommar ut och man menar att det handlar om att man inte bara ar en bors, utan aven en oljebors. Det ar val så att forr eller senare så får man betala, det galler alla. Och som vi alla vet, att ju hogre opp men befinner sig, desto hårdare faller man.

Jag har två dagar kvar har till lands. Det ska bli spannande att se vad som sker. Idag ar det rikugt kallt ute, Minusgraderna borjar komma har till lands och på en del stallen var det minus tre grader eller mindre. Det innebar att snøn kommer snart...

Det ser jag fram till

Idag nar jag var ute på promenad så gick jag och kikade på allt mojligt. Jag fick då syn på en massa bilar som stod på en parkeringsplats. Det forta jag tankte var att "hur kan någon vilja ha en del av dessa bilmarken".

Sen tankte jag att smaken ar ju som baken. Men lite senare fick jag syn på fyra bilar som stod bredvid varandra. Dom var valdigt lika och återigen vandrade tanken ivag. Tank vad det måste kosta att alla biltillverkare måste ha alla olika modeller. Alla ska se likadana ut och priset ska vara konkurenskraftigt, samtidigt som den på ett eller annat satt ska vara ver attraktiv an konkurenten.

Så tank vad det måste kosta. Var kan ta Toyota som ar stor har i Norge. Hur många modeller finns det av bara Toyota? 10, eller 20. kanske rentav 30 eftersom de olika landerna inte alltid tar in alla modeller utan dom mer skraddarsys for de olika kontinenterna. Hur många modeller har sedan Mitsubishi, Nissan och Honda? Saab och Opel? Chrysler eller FORD? Vad gør detta med priserna nar alla ska ha ett så otroligt stort bilprogram, aven om många delar ar gemensamma?


Bild kommer senare...

Annu mørkt, lite kallt ute.

Jag har i natt haft mojlighet att luta mig tillbaka. Slappa av som man sager har.

I morgon borjar algjakten for en kollega. Han sager att han slapper hundarna så har dags i morgon. Faan tro`t.
Jagare kan inte vara kloka?



Sjalv har jag sovit så jag bara blir rastlos nar jag ska sitta stilla. En annan kollega låter konstigt, nastan som hon snarkar, djupt nere i soffan med en sjukhusfilt over sig. :-)




God morgen, snart går jag hem till sangen

Så krisar det i hela varlden igen. En amerikansk bank forsoker konkursa och oron sprider sig som ringar på vattnet over varlden. Har i Norge, mer an vad det tycks gora i Sverige. I alla fall for stunden. Det ar inte latt att forutse eller ens gissa vad som hander och sker med vårt sparande, eller lånande. I Norge har borsen rasat med 90 millijarder idag och dessutom hade Norge 500 millijarder inversterade i den amerikanska banken som nu førsvinner upp i røk (som det tycks).

Det innebar att man redan (idag) satter upp bankrantorna med någon tiondels procent och raknar med att folja upp det redan i morgon och framover med ytterligare hojningar. Man sliter redan nu med en ranta som hojts 16 gånger de sista åren på grund av landets ekonomiska framgånger och den kjopfest som skapats utifrån det. Utan att egentligen lyckts bromsa det hela.

Nar jag sedan laser i svenska tidningar så skriver man att aven har sjunker borsen, men det tycks inte alls vara samma oro. I Sverige pratar man dessutom om att detta kommer leda till sankt ranta och att den fasta bostadsrantan troligen kommer sankas redan i morgon. Två lander, grannar, med så olika påverkan. Markligt.

Annars har det varit långsova idag. Efter det har jag hunnit sanda ivag ett brev med onskan om uppskov, eller rattare sagt delbetalning av den fruktade restskatten jag fick. Jag har hunnit ta en langre loptur och nu ska jag gå hem och se till att få något i magen. Som ni ser så har detta med bilder annu inte lost sig och jag ser hur trist bloggen min blir utan dem.

Om inget sker så hørs vi i morgon...

God natt mina vanner

Det ær vad klockan ar nu. En hektiskt natt narmar sig slutet och jag har "bara" tiotusen blodtryck, tempar och en CT undersokning som ska goras på en och en halv timme.

Darpå ska alls skrivas ner på ratt stalle i journalen och alla mediciner och dropp som givits ska skrivas in på sina kurvor och registreras så det blir ratt. Efteråt blir det rapport till pågående dagsjukskoterska och sen får jag gå hem och sova.

Problemet ar bara att efter en sådan natt då man knappt suttit, gått på  hogvarv i nio timmar och lite adrenalin på det, ja, då går det såklart inte att somna på længe.

Då ar det skont att bara jobba natt. For då sover jag så mycket att jag vander på dygnet och ar till skillnad från merparten av mina kollegor inte trott overhuvudtaget.

Men det ar klart att det ar skont nar det ar over andå. En dusch och en sval sang, det ar grejor det!

God morgon kara lasare

Men så blev det inte. jag har namligen funnit en dator som jag kan logga på och dessutom sitta lite for mig sjalv, utan att vara avhengig andra som behover den, eller att sitta på arbetstid och behova springa ifrån hela tiden, alternativt loggas ur for att man inte varit aktiv på 15 minuter.

Så blev det  nu inte (bilderna alltså). Det fanns ingen plats att satta in kortet och eftersom de flesta datamaskingerna har ett sådant idag så har jag helt slutat att ta med sladden till kameran. Jag ska så småningom se om jag kan hitta en annan dator och forsoka på. Fast egentligen misstanker jag att dom sparrat den mojligheten. Jag kan forstå det eftersom jag jobbat på en typiskt manlig arbetsplats och vet vad en del kreativa får for sig ar okej att ladda upp och in i arbetsplatsens pc.

Annars har dagen varit som vanligt i jobbartider. Sova, ata frukost, titta på tv, ta en loptur i skogen och nu ska jag snart gå hem for att ata kvællmat innan jag går och sover någon timme igen. Jag ar nu halvvags i jobbarperioden och det går som vanlig helt ok.

Jag återkommer om det dyker upp någon tanke, eller om något sker (vilket jag håller for osannolikt)

Ha dè

Blev det i stallet for jobbarhelg. Det fattas folk som vanligt och sakert hade jag kunnat få både en eller två veckors nattjobb om jag velat. Nu nojde jag mig medatt ta tre extranatter vilket gor att jag får en hel jobbarvecka. Det gor over 60 % i løn, vilket jag ska klara mig gott på.

Detta innebar att min blogg troligen kommer vara lite bildtorftig ett tag till och jag ber om tålamod med det,

Jag ska gora ett seriost forsok att lasta upp bilder i morgon natt..


Hørs og ses

I går morse nar jag kom hem från jobbet och stallde mig i duschen så trodde jag att jag hade gjort mig illa i armvecket. Det såg ut som en liten sårskorpa, men nar jag forsokte pilla bort den slappte den inte. Det visade sig vara en fasting. Nar jag sedan satt har på jobbet i kvall och gjorde ett eller annat så hande samma sak igen. Då var det en annan liten rackare som satt sig fast på baksidan av vanster overarm.

Jag har ju inte fått till detta med fastingvaccin så nu blir det att kolla noga efter symtom på borrelia eller TBE.

Jag lade ut ett antal bilder på vår tillfalliga bostad har for någon månad sedan. Sedam dess har vi bytt lagenhet eftersom sjukhuset fått for sig att man inte har råd att hålla bostader for sidan vikarier som kommer. Det innebar att den relativit fina lagenhet vi då bodde i nu står tom i væntan på forsaljning och vi (egentligen jag) har fått flytta upp i en barackliknande bostad som ligger granne med radhusen vi bodde i forut.

Den består av ett storre rum med ett litet køk dar man just bara får plats att stå och koka kaffevatten. Det finns en diskho ioch en liten kokplatta. I rummet finns en sang, soffa med två fotoljer och bord och till det ett litet matbord med två stolar. Lagenheten ar också utrustad med dusch, toa och handfat. I det hela ratt okej undantaget att det ar valdigt lyhort och jag hør så fort någon går forbi utanfor.

Som jag skrev i det forra inlagget så åkte Sivan hem idag. Då blir det lite trist att bo i hybel. I den lilla lagenheten finns också en minitv och det ar val så man lever. Sova,ata, titta på tv, lasa, sova lite och sedan ata. Ta traningsklader på och sticka ut och springa en tur. Ata, lasa och sova lite innan man tar på skorna och går ut på en promenad.

Jag har tagit ett par bilder som kommer laggas upp nar jag kommer hem.

Idag blev det ingen loprunda eftersom jag forsoker hålla mig till varannan dag. I stallet gick jag en fin tur genom skgoen nar Sivan hade åkt hemmåt. Fortfarande ar det massor av svap och i år har jag sett betydligt mer kantareller har i Norge an jag gjort i Sverige. Lite markligt ar det då jag både idag, men aven nar jag varit ute och lopt ser massor av folk som går runt i skogen med svampkorg.

Å andra sida har jag inte sett många gått bredvid stiden utan de allra flesta tycks hålla sg på, eller strax vid sidan av.  Sen lurar jag såklart på vad det ær for svamp de plockar eftersom det finns ratt så mycket kantareller som vaxer. Både på stigen, men aven så pass nara att jag ser dom nar jag springer forbi.

Sjalva plockar jag inte några eftersom varken Sivan eller jag ar glada i svamp. Det finns heller igen anledning att plocka for att ge bort. Nej, då kan latingarna gå ut sjalva och plocka sin egen svamp.

Som du ser så sitter jag på jobbets pc och den ar sparrad så det inte går att vaxla språk. Det får alltså bli o a i staller for de norska ersattningarna for ø och æ. Hoppas du står ut med dett for ett par dagar....

Det galler så klart inte mig. Detta gallar saker och ting.Jag tankte på det idag då jag åkte till jobbet. Jag har haft min bil i tre år och den har varit kalasfin. Liten och pigg med en stor och harlig motor som gjort bilen till en racer som alltid haft lite ertra att de nar det kravts. Nu har den plotsligt blvit gammal.

Motorn ar som tidigare och spinner fortfarande som en katt (ar det inte så man sager och v 6or). Vad som nu plotsligt blivit attatt det knapper och dunkar lite har och var nar det går lite fort, eller blir lite guppigt. Ibland kanns det som om något ska lossna. Jag ska bara gora mig av med min restskatt så får det bli verkstaden och bilprovningen efter det. Då blir det dom och om det visar sig att bilen definitivt ar i utforsbacke kommer jag salja den så fort det bara går.

Min kamrat Sivan och jag har redan tittat ut vad vi vill ha i stallet den dagen vi byter. Vi ska bli gamla och kopa Volvo.

Klockan ar halv fem och jag sager "God morgen" och ser fram emot att om bara ett par timmar få gå hem och sova.

Det närmar sig jobbarperiod igen och om någon timme ska jag sätta mig i bilen för att åka till jobbet. Det är inget ovanligt med det utan det ovanliga är att jag har 67 mil enkel resa.

Jag är en av idag rätt så många sjuksköterskor som valt att jobba i Norge. Det är idag drygt fyra år sedan jag för första gången åkte iväg. Då var tanken att jag skulle jobba i två veckor och sedan vara hemma två veckor i Nyköping, som jag då bodde i. Tanken var att jag skulle jobba så pass mycket att jag inte var beroende av arbete när jag var hemma i Sverige.

Så blev det också. Jag gjorde så att jag kontaktade ett bemannigsföretag och via dom fick mina arbetspass. Detta är väl än idag det vanligaste. Jag hade turen att komma till ett litet sjukhus och blev kort och gott kvar där. Jag arbetade på kirurg, medicin och lite ortoped, innan intensivavdelningen ryktesvägen fick höra att det gick en vidareutbildad sjuksköterska och jobbade på vårdavdelning.

Det ena ledde till det andra och ganska snart fick även akutmottagningen höra talas om den svenska intensivvårdssjuksköterskan och därmed fick jag också den avdelningen som arbetsfält. Därmed sade jag också upp min lägenhet i Sverige som jag bara var i några nätter varannan månad.

Så gick tiden och rätt som det var så fick jag förfrågan om jag hade lust på ett nattvikariat på intensivvårdsavdelningen, vilket jag hade och tackade ja till. Det vikariatet varade i 18 månader och i och med att det tog slut fick jag förfrågan om att söka fast natt på akuten och därmed gick jag från den ena tjänsten till den andra.

Idag har jag åter flyttat tillbaka till Sverige. Denna gång blev det ostkustens pärla, Västervik då både jag och sambon tycker om att paddla och att skärgården här är helt fantastsk. Vi arbetar fortfarande i Norge. Sambon med fast 50% tjänst som hon kombinerar med att läsa och jag med timtjänst. Det var smidigast att säga upp sig i samband med flytten då jag annars hade varit tvungen att betala både resor och boende. Idag står sjukhuset för den kostnaden.

Jag jobbar kvar på samma sjukhus och dom bokar in ett antal nätter efter överenskommelse och så far jag iväg var tredje eller fjärde vecka. Merparten av arbetspassen är på akuten, men jag har återigen börjat ta extranätter på intensiven. Jag räknar med att 7-8 nätter er månad i stort sett kommer ge lika mycket som heltid dag här i Sverige. Det är nämligen så att Norge har väldigt generösa övertidsregler och efter dryga 37 timmar får man övertid, även som vikarie.

Kan då vem som helst jobba i Norge. Ja, i stort sett kan alla det. Den norska sjuksköterskan jobbar i stort sett under samma arbetsförhållanden som i Sverige. Kanske man är lite sämre (ibland) på att sätta venfloner men det beror på att man har ett annat system där personal från lab kommer och tar blodprover. Sedan är som regel arbetsförhållandena bättre. Mindre patienter, friskare patienter, mindre arbetsuppgifter och ett lugnare tempo. I stort sett alla svenska sjuksköterskor som kommer reagerar just på att det är så stillsamt att jobba. Det tycker inte vi som varit där ett tag, men vi skulle å andra sidan få problem med att jobba på ett svenskt sukhus idag just på grund av tempot.

Så lyder frågan... Kan jag rekommendera någon att söka till Norge för att arbeta? På den frågan säger jag utan tvekan ja. Det gäller både dig som sjuksköterska eller dig som vill göra något helt annat. Mycket är likt Sverige (även om mycket är olikt) och språket är oftast inte något större problem Norrmännen är vana vid svenskar och förstår oss väldigt bra och är dessutom oftast både tålmodiga och vänliga mot oss från landet i öster.

Nu är det lunch och sedan åker jag....
Ciao

När man som vi relativt ofta är ute på tur, eller bara på farta och i princip alltid har kameran med blir det en hel del kort att hålla reda på. Föresten, att hålla reda på dom är väl det enkla. Problemet är väl lite luxusvarning på, men det är ju så att med en digitalkamera blir det inte ett kort då och då. Nej, speciellt inte om det är något som man är säker på kan bli en bra bild. Då kan det bli både 4 och 5 kort för att man inte litar på sig själv som fotograf.

I förra veckan var vi ute och paddlade en kväll. Med hem hade jag närmara 80 foton från hela turen. I förrgår var jag ute själv och paddlade och vill såklart visa Sivan allt som fanns att titta på. Det blev lika många kort til och på kvällens promenadur blev det säkert 20-30 foton till. Lägg därtill gårdagens vandring och helt plötsligt har denna vecka allt som allt givit ett par hundra foton som ska sorteras, väljas ut och kastas bort.

Och det är väl här det stora problemet börjar. Om jag nu ar tagit fem bilder av något fint så är det otroligt svårt att kasta bort fyra av dom. Det går nästan bara inte utan man får gå tillbaka flera gånger för att kasta lite då och då. Just nu ska jag föra över de bilder jag har på bildkortet till datorn. Efersomjag ska ut och resa så är det bra att ha tomt på kortet. Det blir lättare att städa nästa gång.

Här två bilder från gårdagen då vädret var kalas


Så liten, men ändå otroligt vacker.


Tänk vad man kan se avslappnad ut trots rusningen tillbaka (autofoto)

Ja det är vad man läser i tidningarna denna årstiden. Och det är klart att är det lika mycket/lite kantareller i resten av landet som det tycks vara här så borde det vara värt en hel del. I går när jag var på tur i skogen såg jag kanske 10 stycken varav hälften av dom var så små att de inte ens var värt besväret att böjja sig ner och plocka.

Ett par gånger avvek jag från promenadslingan och gick in i skogen. Massor av svamp, men inte en kantarell. Kanske det bara var slutplockat!

Detta blogginlägg ligger efter systrarnas önskemål på egen sida som man kan bläddra förbi.


Denna lilla krabat låg i godan ro och njöt solvärmen mot en bergvägg. Jag var i valet och kvalet om jag skulle peta på honom för att få lite action, men tyckte sedan synd om honom. Han skulle ju säkert blir räddare än vad jag var. Jag gillar ju inte orm i det hela taget, även om dom samtidigt är fina.'






Hur som helst så vaknade han och hade ingenstans att fly så jag lämnade honom i fred i solen.

Gränsö är en 3.2 kvadratkilometer stor halvö, eller ö då den avgränsas från fastlandet av Gränsö kanal som gör att båttrafiken snabbt kan ta sig ut på öppna havet i stället för att åka runt. Ön är sedan 1995 skyddad som naturreservat och har et rikt djur och växtliv. Här finns ca 150 hus (fritidshus) och ett antal fastboende. Här ligger också Gränsö slott som jag tidigare berättat om.

Gränsö har också en naturslinga på 12 kilometer som slingar sig förbi fritidshus, badplatser, klippor, ekhagar och slottet. Här finns rastplatser, soptunnor, torrdass såväl som ett par vindskydd och grillplatser där det går utmärkt att övarnatta. Vid bonnbacken som ligger mitt emot slottet finns dessutom ett antal toaletter med rinnande vatten.

Eftersom vädret idag var av slaget som gjorde att man vlle vara ute packades ryggsäcken med lite lätt lunch och så begav jag mig billedes ut mot Gränsö. Jag parkerade vid kanalen och börade så min tur runt ön. Jag valde att börja i vänstervarv, dvs in i fritidsområdet och söderut.


Färden börjar längs ostkusten, genom fritidsområdet


Ett vackert landskap. Genom gamla ekhagar och med vågornas ljud
i bakgrunden på lite avstånd. Här mötte jag två rådjur


Framme vid Bonnbacken och en gammal jätelik ek som fallit


Gott om både björnbär och lingon i skogspartierna


Så var jag ute vid vattnet och klipporna vid nakenbadet. Nej, ingen var där


Ljungen är otroligt tät och vacker överalt


Så lämnar leden skogen och går ut över ängsmark


Ängsmarken övergår i stenig kustremsa


Och så var jag framme vid sommarens sol och badklippa


In i skogen igen, fast inom synhåll från havet. Gränsö´s södra udde


Och s blev det lunch på samma ställe som igår. Jag tänkte näcka och
doppa mig efter turen, men då kom två damer och gjorde mig sällskap


Så i stället blev det lunch och sedan på med ryggan för att gå hemåt


Det går norrut på Gränsövägen. Västervik skymtar i horisonten


Och så är jag nästan tillbaka 12 km senare. Här i Engelska parken
vid Gränsö slott. Bara 500 meter kvar till bilen

Solsken, blå himmel och värme. Idag den10/9. Härligt!



Då blir det troligen enligt Sivans motto "Ut på tur o aldrig sur" om det håller i sig.

Så har vi återigen kommit dit: Big bang står för dörren och vad som skiljer denna gång från de tidigare är att de inte är en religiös sekt som står för varningen. Nej denna gång är det ett gäng forskare. I tillägg är det ett annat gäng forskare som ska se till att återskapa det man kallar Big bang. För dig som inte läst om detta kan jag bara kort berätta att forskare i Schweiz har låtit bygga en maskin, The Large Hadron Collider. Den tog 14 år att bygga och ska enligt planen användas idag för att slå samman protoner och på så sätt skapa ett litet big bang. Detta för att återskapa tiden då jorden blev det den är idag.

Kritikerna menar att de svarta hål som skapas kommer vara helt okontrollerbara och att de i stället kommer slippa ut och helt okontrollerat sluka allt de kommer över. Man menar då att de till slut kommer vara så stora att de kommer sluka hela jorden.

Nonsens menar forskarna som är med i projektet. Eller som James Gillies, PR-ansvarig för projektet säger enligt Expressen; -Det som gör mig arg är att människor tror på det där struntpratet. Vi gör det här för att gynna mänskligheten, inte för att förgöra den.

Sade vargen! Tänk, såklart att vi litar på forskare som säger så. Det lärde vi oss när dom konstruerade atombomben.

God morgon kära läsare

Nu närmar sig hösten och med den så kommer också lusten att börja de små vandringarna i syfte att upptäcka vårt nya närområde. Idag tog jag ig en tur runt Västerviks fängelse som ligger i vårt nabolag. Det är fortfarande riktigt varmt och det är osedvanligt grönt ute. Bommorna blomstrar som om detvore i mitten på juli.


Taggtråd runt rastgårdarna i fängselområdets utkant


En liten påminnelse att alla inte har det så bra i livet sitt


Och mitt ute i mörka skogen hängde en potta på en gren


Utefter motionsspårets skog fann jag plötsligt en murgröna i ett träd


Sivan som var sugen på björnbär, varsågod ;-)


På denna äng är det fullt av blommor i gult, vitt och blått. Märkligt!


Det var nog allt för denna dag. Vi hoppas på en ny, fin och hndelserik dag i morgon..

Ciao

Dagen paddeläventyr får bli i huvdsak en bildblogg


Paddling förbi Gränsöslott


Båken som riktmärke (den lilla pricken i horisonten)


Så siktar vi öppet vatten och känner att JAKLAR VA DET BLÅSER HÄR!


Så rundar jag den södra udden. Vinden tilltar


Jag lyckas ta mig in bakom en ö och värderar den fortsatta turen.


I ökande vind har jag lyckats ta mig tillbaka i lite skydd


En sista bild på öppet vatten. Jag vänder norröver för denna gång


Vacker ljung och tillverkad förtöjningsplats


Så är jag tillbaka på Sandvik för att äta lunch/middag


Point 65 XP 2006 årsmodell


Så var jag återigen framme i Västervik


Bron in till hamnen och sen är det bara en liten bit kvar. Skönt!

När man läser olika bloggar nu så inser man att det handlar mycket om väder Det är väl självklart eftersom det är en årstid där det växlar mellan regn och kyla på den ena kanten och så sol, värme och i prncip badtemperatur. Det är faktiskt 17 grader i vatnet ännu för den som är av det djärva slaget.

Inatt regnade det och så var det helt grått i morse. På vädret igår lät det som om just Västervik skulle kunna få bra väder idag (eller var det jag msom bara lyssnade väl optimistiskt) och jag lite svagt tänkte att jag skulle få på kajaken och komma mig ut på en tur. Så i stället slappas det och sitts vid datorn och när jag plötsligt tittar ut genom fönstret är det rätt så ljust ute. Jag ser till och med en liten strimma blå himmel borta över hustaken.

Så hoppet återkommer och jag ska bege mig ut i köket för att steka ett par ägg. Har jag tur blir det kaffe och äggsmörgås till lunch ute på en eller annan klippa. Och du Sivan! Jag lovar att ta telefonen med mig och att dessutom låta meddela så fort lagt i och dessutom närjag paddlat färdgt.

 Bifogar en bild till Sivan på gårdagens middag.


Stekt potatis, köttbullar och gräddsås

För ett och ett halvt år sedan var Sivan och jag ute å fjället på en dagstur. Vi hade packat både mat och köket med oss och skulle tillbringa en dag i solsken (det var i februari, mars då solen börjat ta ordentligt men ännu var kallt). Jag har i många år varit bortskämd med bra knivar, både hemma i köket och på tur och idag har jag just en Mora 2000 som jag köpte för ett antal år sedan. Jag har också en fällkniv tillverkad i Eskilstuna och som jag fick i gåva en gång. Båda dessa knivar är otroligt vassa och jag är försiktig med dom.

Den här gången hade jag skurit ett eller annat och skulle bara dra av det som hamnat på knivbladet mellan fingrarna. Ja, resten kan du själv gissa. Jag känner hur kniven tar och hur det svider till. Jag tittar och ser såret, sen kommer blodet. Denna gång hade vi tur. Fingertoppen blev kvar (det blev den inte när jag skulle slå hestighetsrekord i att skära lök) och ed ett antal varv med papper fick vi blodvitet att upphöra. Jacket tejpade vi själva ihop och ett par dagar senare hade det i stort sett växt samman igen.

Att jag kom på denna historia berodde på att jag igår stod och skar tomat med min favoritniv, den korta Globalknven, och gjorde på precis samma sätt. Jag drog av det som hamnade på kniven mellan tumme och pekfinger (jag tror det var tomat förra gången med). Jag skar mig inte igår, men det går inte en gång när jag gör så utan att jag kommer tänka på episoden från fjällturen.


Mora 2000

Idag var jag tvungen att gå till en frisör. Det är inte speciellt kul när man har en som efter över ett år fungerar bra (den kurdiske som klippte som han ville). Jag har gått runt och tittat och sett att det finns gott om frisörer hä i byn. Tyvär tycks de flesta vara av det trendiga slaget och det stämmer illa med både min ekonomi (för stunden svag) och min egen önskan om frisyr.

Jag ska ha det kort. Som en militär eller möjligen polis (i allafall som en polis såg ut förr). Det ska vara en cm bak och två och en halv uppe på toppen. Det innebär att man klipper det mesta med maskin och de trendiga tar utan att blinka 300-400 kronor. Dom ägen inte skam. För tänk att det håret som tar 6 minuter att klippa, vad ger det för timpeng?

Jo enkel huvudräkning säger att det blir tio klippninga per timme gånger åtta timmars dag ä lika med 24000-32000
kronor per dag. Jag vet väl jag också att ingen klarar så mycket per dag, men då ska man ha i åtanke att vissa saker man gör hos frissan kostar betydligt mer 400 kronor. Men låt oss för nöjes skull säga hälften då har vi en inkomst på 12-16 tusen. PER DAG!Eller om du fortfarande tcker jag tar i för mycket så säger vi en fjärdedel, dvs 21/2 kund per timme. Lönen är då 6000-8000 per dag. Det blir en del per månad det också.

Nåväl, nu har jag provat en herrfrisör som var okej, Varken mer eller mindre även om han verkade vara en hygglig man. Priset då? Det slutade på 250 kronor, dvs 75 kronor dyrare än i Norge!

Är det ett vanligt pris frågar jag då dig käre läsare?


Skulle man nuförtiden få en bild som man var nöjd med skulle armarna
vara dubbelt så långa ;-)

Idag var det åter bra väder. Inte strålande sol hela tiden, men framåt eftermiddagen så löstes molnen upp och det blev blått för en stund. Jag passade då på att åka och handla lite smått eftersom systeryster med familj skulle titta in när dom var å hemväg från den stora nöjesmetropolen. Så eftersom solen sken passade jag på att ta fram vespan då det var många veckor nu sedan den var på tur.

Det blev en härlig tur

När jag sedan skulle åka och möta familjen systeryster så tog jag återigen vespan. Det kunde slutat illa eftersom polisen hade fått för sig att dom skulle kika efter ett eller annat. Det var som tur var inte mig och föresten så övningskörde jag väldigt lugnt och fint då :-)

Här skapar vi rubriker och drar alla hundägare över en kam. Det gäller att få läsare. Kanske bäst att jag backar tillbaka lite och säger att självklart gäler följande inte alla hundägare, fast ändå, rätt många gör sak nummer ett.

Vad handlar det då om? Jo, i dag var jag ute på en tur i motionsspåret och som vanligt var det gott om folk där och då flertalet med hundar. Det är naturligt då vi bor i ett villaområde med massor av småhus och kanske just därför också gott om hundar. Den som följt med på bloggen vet att jag är glad i alla djur och hundar som djursort ligger mig varmt om hjärtat.

Det gör däremot inte alltid deras ägare. Jag tror tyvärr att det finns allför många människor som skaffar djur utan att ha den minsta grundläggande kunskap om sina små keldjur (tyvärr ibland dessutom stora sådana). Man tror att det bara är att köpa så kommer restan automatiskt. Tyvärr ser vi hela tiden på Blocket hur lättvindigt djur införskaffas idag och sedan försöker man sälja vidare när man ledsnat eller insett att dom inte motsvarade förväntningarna, eller helt enkelt var "jobbiga".

Det jag dag går emot är att alltför många inte har koll å sina hundar bara för att man går i skogen. Lösa hudar, eller i dessa långa löpkoppel (är enligt mitt sätt att se på saken nästan som att gå lös, bara med en begränsad radie) som gör att du inte ens behöver den minstra fostran på hunden. Har man den minsta kunskap om hur hundar fungerar så vet man att dom jagar saker, Saker och människor som är i farten. Om det är jaktbeteende eller bara vallbeteende vet jag inte, men av döma av diverse artikar gissar jag på det första.
Om man då kommer löpande i skogen på ett motionsspår bör du som hundägare hämta in din hund till sidan och ha lite extra koll på den, oavsett den är, som ALLA hundägare säger, "Så snäll" eller inte. Det är INTE speciellt trevligt med hundar som man inte känner som börjar löpa efter sidan, hoppa och skälla.

Tyvärr är det då oftast hunden som får en fot, eller ett knä i sidan, när man egentligen skulle vända om för att ge hundägaren det samma och ett längre samtal.

DET hände mig inte idag även om det går allför många lösa hundar i spåret och som JAG inte har en aning om hur dom fungerar när jag springer förbi.

Vad jag däremot sprang på (inte med foten som tur var) var ett par rejäla hundskitar mitt i löpspåret. På några ställen är spåret bara en smal stig med gräs vid sidan av. Här har en HUNDÄGARE tillåtit sin stackars hund att SKITA. inte nog med att den stackars störda hunden sätter sig på den öppna grusstigen i stället för ute i det höga gräset 15 cm vid sidan av. Den slöa JÄVLA hundägaren låter den utsmetade HUNDSKITEN ligga kvar!

Jag lovar här och nu att får jag se en hundägare göra detta när jag kommer springande förbi ska jag inte bara stanna och se till att han petar bort det. Jag ska sätta honom rätt upp och ner i högen så fattar han kanske hur äckligt det är att komma hem och ha de grovmönstrade löparskorna fulla med hundskit!

Till er alla andra som håller hund. Kämpa på. Ni behövs som förebilder!

I kväll är Desmo trött. Han har sovit i den nya soffan större delen av kvällen. Kanske det är vädret som gör det, eller så saknar han Sivan, matmor hans.








Jag ska med denna rad försöka komma med på bloggkartan och Västervik, vi får se om jag lyckas.
http://bloggkartan.se/registrera/26722/vaestervik/

För att slippa göra något har jag suttit och surfat runt på lite olika sidor och hamnade till slut här. Då fick jag se ett tidigare inlägg där Sivan och jag var på stan för att äta lunch och dricka kaffe i hamnen. Vad som slog mig då var något som jag glömde när jag kom hem. Jag kom på det nu igen när jag såg bilden på mig, glassätandes.

Det var nämligen den första veckan det var tomt på staden. Vi såg inte en turist och heller inte någon utlandsskyltad bil. Så sent som i förra veckan var det gott om både tyskar och engelsmän, men nu var dom som sagt borta. Jag vet inte om det är så eller om det var något tillfälligt.

Hur som helst så är det lite trist att gå på stan när det är så stilla. Fast det är klart, nu slipper man köa överallt. Man slipper vänta i evigheter för att få beställa mat på restaurangen och sedan en ny evighet i väntan på att få densamma på bordet. Det går att få parkering på gångavstånd vid matbutiken och det finns återigen gräddfil och Falcons 2,8% Bayerska öl att få tag på, alla dagar i veckan.

Däremot är torghandeln över, båtarna som låg förtöjda och som man kunde vandra och titta på. Visorna och dom andra sång och musikevenemangen r i stort sett borta (eller har flyttat inomhus), cafét på Gränsö stänger, folk går inte och strosar, varken i butiker eller i hamnen Det är också helt tomt vid badplatserna.

Det är höst i Västervik

Gråväder. Inget regn och heller inte kallt. Det är så att säga inget väder alls. Varken att vara ute i eller att vara produktiv inne i. För om jag skulle få för mig att göra något skulle det krävas en rejäl (eller gärna flera) strålkastare för att få ett bra arbetslyse. Sen är det ju detta med söndagar som jag nästan alltid lider av. Tristessen och med Sivan i Norge finns det inte så mycket som piggar upp.

Jag har idag legat på soffan och tittat på Tilde de Paula och Nyhetsmorgon. Sedan  fortsatte jag med Idol som nu på helgen går i dubbla upplagor. Jag har aldrig tittat ordentligt på Idol och nu när jag sett snart 40 minuter så förstår jag varför. Jag tänker att stackars människor som sitter i en sådan jury. Tänk vad mycket dumt dom måste stå ut med att höra. Både i sångväg, men även från människor med en självkänsla som inte är helt i samklang med sångrösten.

Nej, söndag. Det blir nog till att glädja mig till något gott att äta till kvällen Igår gjordes pannkakor som sedan fylldes med köttfärs som kryddats med jalapenos, chili, tacosause, vitlök och tomat. Ovanpå ströddes en blandning av parmesan och prästost (mest matinfo till Sivan som nu äter norsk fiskpudding).


Dagens väder just nu. Det är sant :-)

Idag regnar det så det flyter överallt ute. Det gör att det blir innearbete för dagen. Jag började igår med att tömma hårddisken och idag håller jag på att lasta in nytt. Eller rättare sagt, jag har lastat in massor av gånger. Jag har nämligen problem med att finna skärmen igen. Inget nytt eftersom den varit så¨länge, bara att det blivit så mycket värre så det inte fungerar alls för stunden. Nu har jag snart provat det mesta och det återstår i princip bara att finna ny drivrutin. Jag har letat lite men finer inte den jag ska ha.

Så om du kära läsare sitter där ute på en drivrutin till en Wiew Sonic vx922 vore jag tacksam om den kunde sändas via mail eller som länk :-)

HerrEriksson

När vi var hos grannen och målade kikade vi såkart lite på deras trädgård. Dom har (som nästan alla här) vindruvor på östväggen av huset. En lång och stor ranka som växer upp på väggen (det var den som satt/sitter i stuprännan och stoppar upp). Den har dessutom ett antal klasar med vindruvor på. Stora klasar med pyttesmå druvor. Dom såg inte alls aptitliga ut, men jag lurade Sivan att smaka en när vi gick förbi. Dom var jättegoda (jag smakade jag med, efter att hon provat). och förvånansvärt söta.

Sivan blev eld och lågor och ville direkt åka och köpa en ranka åt oss. Vi hade redan tidigare kikat på dom och visste att dom var billiga nu på höstrean. Så sagt och gjort. Efter lunchturen på byn åkte vi till trädgården och nu har vi vår egen ranka planterad i söderläga mot boden. Nu ska den bara besköras ner till ingenting och så återstår väntan. Väntan på egna härliga vindruvor.


Små omogna hårda och sura druvor

Igår kom vi äntligen igång igen. Boden som vi har och som vetter mot grannens tomt har vi tvättat och målat för länge sedan. Men bara på tre sidor. Vi tycker inte det känns så kul att stå inne hos grannen och arbeta när dom är hemma (boden är alltså helt vår och vårt ansvar). Detta trots att dom sagt att det bara är att komma oavsett dom är hemma eller inte.

Så därför har den sidan inte blivit något gjort med. Det beror säkert också på att det varit väldigt ostabilt väder i perioder då vi varit lediga. Nu bestämde jag igår att det skulle göras och jag försökte få Sivan att gå över. Hon tittade på mig och undrade om jag var riktiugt klok, eller om jag inte trodde hon var det. Efter en stunds köpslående fick kompromissen bli att vi båda gick in. Att hon målade gult och jag tog det vita. Dvs knutar och plank. I tillägg var jag tvungen att lova henne att vi skulle cykla ner till staden för att handla. Hon är fortfarande lite manisk på att cykla med den nya Sjösalan.

Inne hos grannen


Nästan färdiga, bara ett par stryk kvar

Sagt och gjort. Målningen gjordes bort på någon timme och sedan åkte vi ner till staden. Det var sol och varmt och fortfarande går vi i shorts och t-shirt. Det blev lunch på McDonalds (Sivan bjöd) och jag bjöd på kaffe och glass efteråt. Allt detta intogs på en bänk i hamnen samtidigt som vi kikade på folk som var på farten.

Kaffe med Solero i hamnen

Som någon minns så blev jag plötsligt i gott vuxen ålder allergisk i våras. Jag vet inte mot vad och det följer inte heller något mönster, för utom möjligen vackert väder. Kan man vara allergisk mot det?

Under sensommaren har det varit rätt okej, men i och med det varma och vackra vädet har snuvan återkommit. Det är som att vrida på en kran när jag står upp på morgonen. Snoret som är nästan lika tunnt som vatten rinner hela tiden och tar jag inte någon tablett fräser jag lätt upp en halv hushållsrulle på en förmiddag.

Nu har jag tack och lov alltid några tabletter hemma som jag kan ta och ett par timmar senare så har det gett med sig. Så där befinner jag mig nu. Jag sitter här och väntar och är nog redo för trädgårdsarbete om ca 45 minuter.

Föresten så har min livskamrat åkt iväg för att jobba. Jag skjutsade henne till bussen klockan åtta och det innebar att det blev lungt och stilla här i huset och Desmo och jag kunde njuta tystnaden. Det gjorde vi också. I tjugo minuter!


Sen var det bara trist att vara utan den skrattande, skravlande och lätt maniska norska kamraten...

UPDATE: Klockan är nu halv tre och trots dubbel dos tablett har snuvan och .ögonrinnandet bara blivit något bättre. Det mest konkreta som hänt är att jag blivit trött (biverkning) så nu går jag till sängs ngn timme!

Igår var det fint väder hela dagen. I alla fall ända till klockan 16 då vi skulle lasta på kajakerna på biltaket. Då kom det oroväckande mörka moln och det började blåsa kraftigt.Vi bestämde oss i alla fall för att åka då vi var rätt så många som palerat för kvällspaddling.


Vä framme så hade molnen skingrats och det var en riktigt varm och skön sensommarkväll. Vi var nio stycken som lade i vid VKV-varvet och paddlade genom Gränsö kanal ut på öppet vatten. Det tog bara en kort stund innan vi var ute i yttre kustbandet. Det blåste dock så kraftigt att det inte var försvarbart att paddla här ute. I stället begav vi oss åter innanskärs och fann efter lite letande en klippa med solnedgång och lä.



Här intogs kaffe och pepparkakor (Sivan och jag hade såklart glömt matsäckssmörgåsarna hemma) medan solen började sin stilla nedgång i öster. Vi packade ihop och begav oss hemåt. Tempot var för kvällen rätt så högt då det bara var män, undantaget Sivan (som är stark som en oxe) som paddlade. Så på tre timmar hann vi en rejäl tur.



Den sista kvarten sjönk solen fort och det var lite skymning då vi landade vid bryggan. Väl lastade på taket dryga 20 minuter senare var det i princip mörkt. Det är höst, även om vi ännu kan njuta varma kvällar.

I den norska nättidningen Nettavisen kan man läsa om utbyggningstakten av det dåliga norska vägnätet. Man berättar där att många liv går förlorade i väntan på att vägvarjrar ska monteras i mitten på vägarna. Man berättar där också att världens rikaste land och tillika landet som har bomavgifter precis överallt (det kostar 60 NOK att ta sig till Oslo med tre bomar) under år 2007 ansåg sig ha pengar till att bevilja 0,9 mil vajerväg. Under nästa år har man beslutat sig med att öka anslagen med hela 10 % och då kommer det byggas en hel mil med vajer.

Totalt sett finns idag 10,6 mil i Norge, att jämföra med Sverige som har 38,3.

Avisen kan inte låta bli att kommentera att det tycks märkligt att ett land som har lika mycket på banken som Sverige har i stadsskuld inte har mer pengar över till trafiksäkerhet.

Ja, vi som regelbundet kör i Norge kan väl bara nicka instämmande!

Så sitter vi återigen här och väntar. Väntar på att solen ska komma och torka upp nattens regn. Så är det ju varje dag numera. Det är massor av målning kvar och hinner vi det inte innan Sivan ska åka och jobba på fredag, blir det troligen inte av denna vecka heller. Jag har nämligen lite svårt att komma igång själv.

Dagen idag består annars bara av ett fåtal saker, men ack så trevliga. Vi bestämde i går att vi ska åka ochn provköra en bil och vi ska framåt eftermiddagen, kvällen, bege oss ut på paddelkväll med friluftsfrämjandet. Vädret ska bli okej så det ska bli härligt. Det är föresten härligt att paddla oavsett väder, undantaget hällande ösregn som pågår i timmesvis samtidigt som det är kallt.

Bifogar en bild på en nydelig ros som vi fann vid båtsmansstugorna igår...



God morgen allihop

Idag var vi på tur i byn. Eftersom Sivan har köpt ny cykel så var hon extra sugen på att ta en tur ut. Jag hade lovat och så fick det bli. Vid lunch for vi iväg i sol och värme.

Sivan med ny fin Sjösalacykel

V tog cykelstigen ner till centrum och parkerade vid hamnen och när vi ändå var ute inviterade jag på lunch. Det fick bli restaurangen Mozarella där Sivan tog en kyckling i kebabbröd och jag en inbakad pizza. Portionerna var väl tilltagna  och mätta och belåtna cykade vi vidare.

Lunch ute i solen på Mozarella

Turen gick till båtsmansstugorna där vi var en gång tidigare i somras. Sivan ville titta lite mer och speciellt då på deras krydd och blomsterträdgård. Den var ännu fin, även om den god del hade blommat över eller sett bästföredatum.

Om Sivan är kort, hur skulle då jag få plats inne i stugan?



Café  Ackrells med kryddträdgården i förgrunden

Därifrån skulle turen gå upp till tapetbutiken, men vi var tvugna att kika in hur det stod till med blommorna i stadsparken. Det blommade ännu som tusan och det blev ytterligare ett antal blomkort .

Stadsparken


Ytterligare en rabatt i stadsparken

Så var vi nästan hemma och när vi ändå hade tagit så många kort på blommor så tänkte jag att jag kunde bjuda våra norska vänner på ett till och då på rondellen vid infarten som alla tycks vara så imponerade av. Den är nog just nu finare än vad den varit på hela sommaren.

Rondellen vid infarten

Sen finns det såklart ett antal parker och blommodlingar till att föreviga på bild, men man behöver ju inte ta allt på en gång som turist. Vi ska väl ta en vespatur en kväll också nu när vädret ändå tycks hålla i sig.

Väl hemma så vidtog målningsarbetet igen och nu är vi nog halvvägs med fönstren... Ett evighetsjobb som det känns.


Ciao

Det blev en soffa i går kväll i alla fall. Soffan vi fann var en sådan som vi tidigare har kikat på hos Mio, en mindre, tresits Today med liten schäslongdel som en av oss kan använda när vi ligger och tittar på film eller nyheterna på kvällen. Den är svart och i lite grövre tyg, vilket direkt visade sig vara ett misstag. Desmo, den lille vanföringen, kom raskt upp och fann den skön att ligga i och i morse fick vi se att små röda katthår syns otroligt bra mot det svarta i soffan.

Ny soffa framför tv:n att slappa och äta kvällsmat vid :-)

Så idag kommer Desmo gå under en rejäl omgång av kattborsten.

Annars är planen som alltid numera. Måla fönster. Vi får se vad det blir av vädret. Det har kommit en liten skur i natt, men nu är det knallblått. Vi får se om det håller sig eftersom vi lärt oss att det växlar på en halvtimme här...

Tills vidare... god middag!

Så har vi äntligen fått färdigt med plattor och blommor på den lilla uteplatsen. Nu är det diverse målning och färgförbättring kvar innan det är helt färdigt. Sivan håller idag på ochålar altan och vindskydd. Jag har varit borta och målat garageporten. Nu återstår bara väntan. Vi ska nämligen åka och kika på en soffa lite senare, vi ska springa en tur eftersom det är fint väder och vi ska efter det äta tacos.

Såklart ska vi dricka ett glas vin till maten också!

Igår var det egentligen fönstermålardag, men då vädret fortfarande inte var pålitligt fick det vänte ytterligare. I stället var det fix inomhus och lite spackling av räckverk utomhus som gällde. Sivan i sin tur fortsatte med blommor och rabatter. Hur som helst så gick jag omkring inne och plockade när jag kom på at jag skulle flytta dörrkarmen från datorrummet på övervåningen, ner till köket där det fattas karm sedan vi tog bort portalen när vi flyttade in.

Dörrkarmen har gått bort och kortväggen öppnats lite grann

Sagt och gjort. Fram med skruvdragare och hammare. Det visade sig då att de inte var skruvad, uten spikad i väggen. Med MASSOR av stora långa, spikar. Efter en del slit och våld fick jag i alla fall loss den och då kommer nästa bakslag. Den är lite för smal för köket. Dvs man har satt en lite billigare dörrkarm i datorrummet. Det fick mig bara styrkt i min teori att väggarna där var uppsatta efter att huset byggts.

Vi har frågat runt lite, men ingen verkar veta om det är så, eller om väggen varit bärande. Nu bestämde jag i alla fall att väggen mot trappan skulle tas bort när vi ändå var utan karm. Det var inget stort med det utan något vi planerat att göra längre fram ändå. Det bara tidigarelades nu.

Ena kortväggen klar och det är gips ÖVERALLT!



Sagt och gjort. Jag ropade på Sivan som sa "Ok, kör på" och så började vi. Sticksåg, hammare, kofot och en liten slägga och ett par timmar senare var vi färdiga. Ett nytt rum och så bra det blev. Ljust och öppet och ett helt annat utrymme. Vi tog bort det otroligt billiga och slaskiga mattorna som var lagda på golvet också. De var så tunna at de inte ville ligga kvar utan rörde sig över golvet. Nu blev golvet tills vidare lite mörkt, men det och väggarna ska åtgärdas så småningom.
Så idag återstår att köra iväg hela lasset till soptippen.

Smidig Sivan visar gipsfot medan hon lossar kontakter

Först ska vi åka och köpa soffa för nu är vi trötta på att sitta på pinnstol och titta på tv....

Vissa är mer trötta än andra. Speciellt när det är Spiderman 2 på tv

God dag på er!