Vårbestyr

Det är på väg. Våren alltså!

Sedan förra gången jag bloggade har vi varit ute på årets första vandringstur med främjandet. Vi brukar inte börja förrän i mitten av aprl, men då vädret varit så gynnsamt framflyttades premiären. Det blir inte skogsvandringar ännu, utan vi håler oss i eller i närheten av staden. Denna gång gick vi runt Lysingsbadet och Korpaholmarna där vi stoppade för fika på en klippa i solskenet och värmen.

Hemma har årets trädgårdsarbete inletts. Det är bitvis rejält, både surt och lerigt i gräsmattan, men vi har börjat kratta och få undan lite av det döda. Blir det hyggligt varmt i veckan ska jag börja i de rabatter som måste städas. Tänker i huvudsak på kortsidan där någon tidigare ägare planmterat pärlhyacinter som jag inte blir av med. Detta trots att jag inte låter dom komma upp utan i stället gräver upp närmare en skottkärra med lökar varje vår. Jag tvivlar på att jag kommer vinna den kampen.

När det sedan gäller vårt projekt med att starta eget företag går det lite trögt för stunden. Avtal har skrivits, men vi står för närvarande inte i närheten av underskrift då Siv och jag inte tycker det ligger i linje med vad vi först pratade om. Vi tar en omgång till med mail så får vi se var vi hamnar. Det som är skönt är att Siv och jag inte måste någonting och vi försöker hålla i minnet att det faktiskt var vi som blev tillfrågade.

Vi återkommer när vi vet mer...

Islossning och vår ute vid Korpaholmarna


Vårvindar friska

Det händer inte jättemycket för stunden. I alla fall inte utåt sett. Det är massor av projekt och idéer uppe i huvudet, men inget som ännu är genomförbart. Det får bli tll nästa gång vi kommer.

Siv är iväg och gär ett par prov. Det är något från mattillsynet och så är det ett prov från kommunen för att få utskänkningstillstånd. När hon kommer hem ska vi städa, äta och sedan bege oss hemmåt. Det blir härligt eftersom våren såklart har kommit betydligt längre där än här. Dock ska sägas att den kom med besked här också igår. Det blev plötsligt 12 plusgrader och kraftiga vindar. Ja så kraftiga att husvagnen stod och svajade och saker ute i tältet välte.

Nu är det helt hopplöst att försöka köra på vägen här då den har bestått av 2-3 dm packad snö som nu smälter och blir sjukt spårig. Vi håller tummarna för att vi kommer loss. Vi ska nämligen hinna inom IKEA och Kama för att köpa lite grejor som behöver bytas på husvagnen. Vi går nämligen i försäljningstankar tll åren.



Minoe, vår värmesökande katt, finner sol att ligga och njuta o

Inget är som väntans tider

Det händer inte mycket nu. Våren var påväg, men i morse när jag vaknade hade det kommit nästan två dm snö. Det fortsatte och vräka ner och alla planer på en fin vårvecka grusades.

Vi är i slutet av arbetsperioden nu och har egentligen bara helgen framför oss innan vi går av på måndag morgon. Vi blir nog kvar i ytterligare ett dygn då vi har en hel del som ska ordnas. Siv och jag håller nämligen på att starta upp en egen firma. Det är lite annorlunda i Norge än Sverige även om villkoren och reglerna i stort sett är desamma. Det är bara det att här är det svårare att få hjälp. Eller rättare sagt. hjälpen finns där, det är så att allt kostar x antal tusen.

Så kvällen har till stor det bestått i att försöka registera firma över internet, men efter ett par timmar var vi tvugna att ge upp. Det är för många termer och uttryck för att det ska fungera. Vi får helt enkelt ta det över telefon på måndag. Troligen måste vi då också till banken för att ordna ett företagskonto.

Så är det såklart en massa annat som ska fixas. Det återkommer jag till när allt är i box. Det blir bäst så.

/Skeptikern


Kvällens solnedgång över Sløvika och Randsfjorden

Det går sakta mot vår

Här hemma i Västervik har den senaste veckan verkligen varit vårlik. Det började redan förra helgen då vi var på (säsongens sista?) skridskotur. Vi satt på berget och fikade och för första gången år 2011 kände jag att det hade fungerat med bara en tunn tröja.


Minoe utomhus, det är ett säkert tecken på vårvärme då hon annars bli inne

Så har veckan fortsatt. Det har blåst en del i perioder, men det har i stort sett varit solsken och varma vindar. Snön som fortfarande bitvis legat i stora drivor har smält undan. Det ligger ett par stora snöhögar men jag skulle tro dessa försvinner under den kommande veckan.

Siv har nästan målat färdigt trappan och jag har provat en hel hög med olika maträtter. Allt i syfte att försöka ta reda på vad man kan kommersialisera. Jag har också fått ett 30-tal pelargoner i jord och nu håller jag tummarna för att de klarar sig medans vi är borta.


Desmo som sover ordentligt när han väl sover. Här med kudde över huvudet.

Nu packar vi. Det är dags för arbetstur på en vecka. Kanske längre. Som jag antytt är det stora saker pågång och har jag tur kan vi berätta mer inom den nästkommande veckan. Det glädjer jag mig till (i alla fall om alla detaljer går i lås).

Halvfärdig mat

Jag har sedan någon vecka haft en del spännande tid i köket då jag försökt förlaga mat. Detj ag nu jobbat med är pizzabottnar och klyftpotatis. Man kan nog säga att det varit blandade framgångar.

klyftpotatisen kastade jag mig över utan att veta vad jag skulle göra. Jag skalade, klyftade och kokade  i fem minuter för att sedan ställa ett dygn i kylen. Min tanke var att det skulle gå att ta fram så mycket man ville ha och sedan steka, alternativt köra den mängden i ugnen på inta allför lång tid.

Det gick till helsike. De stekta blev stekta och inget annat. Jäkligt trista måste jag säga och inget jag skulle bjuda gäster på. De jag lagade i ugnen blev goda, men inte sparade jag speciellt myclet tid på det. Nog blev de färdiglagade snabbare, men de fick inte den krispigheten, eller den färgen jag ville ha med mindre än att de stod i närmare 40 minuter. Ska jag kunna laga dessa är det bara en sak som gäller och det är en fritös. Ja, maskinen alltså, inte en ung spänstig jänta som står i köket och fritterar min potatis.

Pizzan då?

Jo, jag gjorde degen som vanligt. Kavlade ut och för att få in fortionspizza tog jag en tallrik jag hade och skar helt enkelt ut degen efter den. Därmed var storleken klar och pizzan kunde gå in i ugnen. Tiden sattes till fem minuter och här finns det ett eller annat att göra. De tunna pizzorna blev helt enkelt för torra, medan de tjocka var mer okej.

Pizzorna lades i frysen och togs upp dagen efter. Vi hade bestämt att vi skulle ha tre sorters fyllning. Det var skinka, köttfärs och peperoni (den lite starka korven i skivor). Dagen till ära hade jag köpt riven ost och gick på mozarella. Pizzorna gräddades på vanligt sätt och alla blev godkända. Möjligen att köttfärsen var lite torr.

Jag hade lagat tomatsås själv och den var rätt stark, men på pizzan var den precis lagom. Det var lite för lite, vilket åtgärdades i kväll. Likaså lade jag finhackad paprika på köttfärspizzan som då blev helt toppen. Vi ska nu prova en annan sorts skinka och till det lägga ananas och paprika även på de sista två. Det gör det lite mindre torrt och jag tror att det blir bra. Jag ska bara finna en eller annan pizzasås som tillbehör. Jag antar att det går åt römme, vitlök och peppar. Jag får återkomma i detta.


Pizza pepperoni och en trippel allt

Gränsö i vårsol

Siv som fortfarande håller på mad trappan kom idag på förmiddagen och signalerade att hon ville ut en tur i solen. Jag å min sida (så ingen tror att jag bara sitter vid datorn) höll på med blommorna men nappade direkt. Så när vi var färdiga med vårt packade vi ryggsäcken med lite korv, bröd och kaffe och så begav vi oss iväg.


Idag har det varit riktigt varmt ute. Det blåser fortfarande rätt så kraftigt, men det har inte upplevts som kallt ändå. Därmed räckte det gott med ett par rejäla tröjor.


Vi tog bilen till Gränsö kanal och gick därifrån in på vandringsleden. Det var bitvis en del is, men i stort sett bättre än förväntat. Vi noterade direkt att vindarna och snön de senaste månaderna har gått hårt åt skogen. Speciellt tallen har fått sig en rejäl omgång och många av dom har blåst omkull. Betydligt flera har fått stora skador då massor av tjocka grenar knäckts. Vissa träd så pass mycket att det nästan inte finns grenar kvar.


Det gjorde att vi inte hade några som helst problem att finna ved när vi kom fram till Lillön. Min fällbara såg kapade snabbt ved till lagom längder och med lite granris i botten brann snart en eld med höga lågor.


Här satt vi sedan i solen, på en klippa, längst ute vid vattnet. Det var varmt, maten smakade bra och sällskapet var trevligt. Vad mer kunde jag begära?


Efter någon timme packade vi ihop och fortsatte vandringen. Drygt halvvägs runt ön vek vi så åter ut mot vägen och tog den tillbaka till bilen. Dagens tur var därmed över.


Försmak av våren

Jag har i ett par år försökt spara pelargoner. Bara de finaste och så har jag försökt att få tag i årets pelargon som Västerviks kommun planterar i rabatterna. Det blir några stycken och i höstas stoppade jag undan ett 20-tal som jag ville ha kvar och dessutom försöka föröka till detta år. Det var ett par fina röda som vait med från början. Det var en ljust rosa med rötti och såklart den vilda lila från förra sommaren. Självklart försökte jag med den vita och den lite mörkare rosa jag kom över på ett eller annat ställe, och såklart den som kom allra sist och kanske därför var den finaste. Det var en klarröd som jag fann på komposthögen på Slövika camping. Den har jag stor tro på att den kan bli årets finaste.

Nu har i alla fall värmen kommit i huset. Därmed har också pelargonerna vaknat och börjat dra iväg på höjden. Alltså är det dags att klippa ner, föryngra och ta ytterligare skott som får rota sig nu för att sedan pryda en eller annan blomlåda fram emot sommaren.

Därmed har det köpts krukor idag. Jag har kliptt, rensat och satt i jord och vatten. Nu ska de ha ett par veckor innan vi vet vad som klarar sig. Jag har behållt ett par av de stora rotblommorna och har vi tur kommer de växa till jättestora pelargoner med massor av blommor.

När detta är klart kommer nästa omgång. Då är det begonior, chokladblommor och dahlior som ska tas fram och väckas upp. Det kommer också att bli spännande. Var jag ska göra av allt blir en annan sak. Det får bli en historia för sig...


Drivis

Idag var vi betydligt snabbare ut på sjön vilket gjorde att vi hade betydligt hårdare isar. Dock var det bara hälften kvar av vad som låg i går. Vi märkte redan igår att isen bröt upp från Händerlöp och sakta med säkert seglade ut till havs.


Så här såg det ut igår, hela vägen ut till öppet hav

Under natten hade det fortsatt och nu var det en halvmåne från Idö och söderöver som försvunnit.

Det var inga problem med det eftersom vi ändå hade planerat att hålla oss i de norra delarna. Vi delade oss i två gruppet och stack så iväg, var och en efter sin planerade tur. Vi som åkte först gjorde i stort sett samma tur som igår, men nu visade det sig att isen hade tunnat ut väldigt på sina ställen. Det knakade och brakade, det sprack under fötterna både längs med och på tvärs.


Idag var det partiet helt borta och norrut såg det ut så här

Det var bitvis bara ett par cm och piken gick igenom som kniven i smält smör. Nu är det inga problem med det då den är så seg att man i god tid innan den brister varnar. Därmed skedde inga oväntade incidenter idag heller. I alla fall inte när det gällde skridskoåkningen.

Vi stoppade vid lunch för att äta på Spårö. Det gjordes en rejäl brasa och så grillade vi korv. Det var så varmt och gott i solen och en timme försvann i ett huj. Nu var planen att vi bara skulle ställa oss på skridskorna och i medvinden sätta full fart söderut tillbaka till Horns brygga.


Självklart var vi även idag tvugna att åka ut och skrinna på iskanten

Så gjorde vi också, men det gick inte helt som planerat. När vi rundade Lindö visade det sig att det inte fanns någon is kvar söderut. Den hade spruckit och blåst iväg. Så nu fick vi finna ett ställe att ta sig i land och gå över udden för att sedan ta på skridskorna på andra sidan och avsluta turen med ett par hundra meters åkning i iskanten.

En fantastisk dag var det och det kändes lite som säsongsavslutning, men det återsstår att se.


Vinteris med vårsol

Ska fatta mig kort i kväll. Det har varit en fantastisk dag, även om vinden var lite väl kraftig på slutet och isarna på tok för mjuka. Trots detta hinner vi bara hem för att kika på bilderna så är allt det glömt.


Vi minns bara solen, värmen, spegelblank is, medvind och en fantastisk lunch på några klippor vid Händelöp. I morgon ska det bli lika fint väder och vi tar oss återigen en tur.





Fartkamera (igen)

Nu har jag utan tvekan haft det longest blogguppehållet ever. Detta beror på några få saker såsom att jag egentilgen inte gjort något värt att prata om. Vi har haft arbetsvecka och då gör vi inte mycket mer än jobbar, ätar, tittar på film och sover. Den tredje orsaken är att min vän Sivan och jag för en tid sedan fick ett förslag att överta en affärsrörelse. Det har gjort att det har varit tusen saker att kolla och sätta sig in i. Mer om det kommer så småningom, men spännande tider är det.

Vi är i alla fall, sedan ett par dagar, hemma igen. Jag har hunnit ta en tur på skridskor och Siv sitter återigen i trappan och målar. Själv försöker jag bidra och kompensera med den godaste maten som hon fritt får önska sig.

Hur som helst ska jag knyta åter till rubriken. Vi satt i en uppspelt diskussion när vi åkte hem. Ingen av oss var speciellt pigg, eller ens uppmärksam och klockan närmade sig midnatt. Rätt vad det var dök det upp en fartkamera bredvid vägen. Jäkligt, då jag mycket väl vet att den sitter där. Nu blixtrade den till och vi får se hur det går.

Jag är optimist då jag tidigare gjort samma sak två gånger utan att ha fastnat på bild. Kanske, kanske samma sak händer igen. Gör det inte det kan jag förvänta mig att få sponsra svenska staten med 2000-2600 kronor. Det är dock inte mycket att hänga läpp för då jag alltid kör för fort och böterna utslaget på antal körda kilometer blir nästan ingenting.

Nu sticker vi på sjön. God dag på er!


RSS 2.0