Grejen under klockan
Klickar man sedan på options och Live Traffic Map så får man i stället upp besökarna på världskartan. Kul och lite spännande även om jag misstänker att kartan ibland visar rejält fel.
Om du klickar på länken "Bloggdesign" finner man hjälp till klockor, kalendrar, namnsdagar, besökslistor och mycket mer.
Trevligt bemötande på Socialstyrelsen
Jag fick efter ganska kort tid tag på en trevlig dam i växeln som försökte sätta över mig till en handlerade. Det gick ju inte och jag fick ringa upp igen. När jag förklarade mitt ärende så fick jag direktnummer och kunde så ringa själv.
Det gick över förväntan och redan första samtalet så kom jag fram till en förvånad handlerare som stod med jackan på och troligen skulle gå på lunch. Jag förklarade och erbjöd mig att ringa upp senare, vilket säkert fick henne att smälta och hon lovade hjälpa mig på en gång.
Så fem minuter senare av hennes lunch visste jag vad vi skulle ha och hur vi skulle göra. Så därmed tackade jag för hjälpen, beklagadet at jag stulit av hennes lunch och önskade henne en fortsatt god dag.
Hon önskade detsamma och därmed var det hela klart!
En enkel match!
Ett erbjudande om jobb!
Ute på parkeringen så träffade jag på en gammal kollega från intensiven som gått över till någon form av samordnartjänst hos kommunen. Hon frågade vad jag skulle göra i sommar och när jag berättade vad som skett så fick jag förfrågan om jag inte kunde tänka mig att börja hos henne på kommunen.
Hon tyckte att min bakgrund skulle göra sig perfekt som kommunsjuksköterska och hon var tämligen säker på att dom kunde uppfylla de flesta villkor jag hade. Det lät intressant så jag sa att vi kunder återkomma i frågan.
Villkoren mina är ganska enkla. Bra lön, bostad, gärna fria resor, nattarbete och tillrättalagt schema för att kunna jobba intensivt när jag är här. Nu tror jag inte det vore så klokt att börja i kommunen. Det är att gå över ån efter vatten då det fortfarande är lika långt till jobbet. Det måste finnas något närare svenska gränsen.
Bostadslös
Men så var det ju detta med jobb. Sivan och jag har pratat med våra respektive chefer och då båda vill ha oss kvar har de gått med på att ordna en sammanhängande arbetsvecka med långa friperioder mellan. Så från och med idag går jag ner på 50% tjänstgöring och tänker komplettera med ett eller annat någonstans som jag ännu inte vet.
Det var så att huspriset på vår nya bostad styrdes av att vi båda hade tänkt jobba så lite och att vi då skulle kunna dra runt vår ekonomi. Det är alltså inget problem och om vi finner något annat att göra så blir det ju bara plus i kassan.
I förra veckan var vi så nere hos personalavdelningen och skulle förankra dessa tankar. Det finns redan personal som jobbar som vi och vi trodde därför inte det skulle bli problem att få låna något litet övernattningsrum i jobbarperioden. Det visade sig att det inte var så lätt. Personalavdelningen var inte pigg på att låna ut gratis lägenhet och att det redan gjordes hade gått dom helt förbi. Dom hävdade att OM vi skulle få låna något så var det en lägenhet och då till priset av 5000 NOK per månad. Till och med över femtusen. Fast egentligen såg dom hellre att vi hyrde någon annanstans. Det skulle i så fall kosta oss mellan 7000-9000 med resor att jobba här.
När vi då förklarar att vi inte är intresserade så erbjuder dom sig att titta på alternativ. Till saken hör att sjukhuset på grund av dålig ekonomi ska såga av den gren dom sitter på genom att sälja ut allt vad dom äger och har i övernattningsrum och lägenheter för att utåt kunna uppvisa att man tar den ekonomiska underskottet på allvar. Då genom att kunna inskjuta strax över 30 miljoner på vinstkontot. Då blir det "bara" ytterligare lika mycket minus för året och man visar att man är handlingskraftig. Att bugeten nästa år kommer påverkas hårt då man ska hålla ett antal läkare med fri bostad hela året genom att hyra av någon annan är ett senare problem. Likaså de 20-talet sjuksköterskor som kommer på sommaren och ska ha bostad. Jag gissar att snittet på sjuksköterskor per vecka som kommer utifrån och ska ha ett ställe och bor är 4 stycken. Dvs 4 gånger 46 veckor blir 184 veckor som det hyrs lägenheter. Då har jag inte räknar de åtta sommarveckorna då det som sagt går åt betydligt fler.
Det blev som vanligt ett sidospår, men så är det ofta. Nu står vi i alla fall här. Med tillrättalagda scheman och jobb vi trivs och gärna hade stannat kvar på, men utan bostad från 1/6. Så idag blir det troligen att gå ner och leverera min avskedsansökan. DET är inte kul, då jag i grunden trivs otroligt bra, både med jobb och kollegor.
Kanske vi ska komma åter som vikarier till hösten i stället. Då får sjukhuset betala både boende, resa och en hel del övertid? Ja, jag kan inte annat än sucka åt eländet. Tänk så tokigt det kan bli ibland.
Det är skönt att vara sjusköterska för det står alltid folk i kö för att anställa!
Idag ringer vi Socialstyrelsen
Det är nämligen så att Sivan, min käresta och sambo ska bli svensk sjuksköterska och då måste hennes norska legitimation prövas av myndighet. I detta fall Socialstyrelsen. Det är ett litet problem mellan länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland. Våra utbildningar ligger väldigt nära varandra så det är en ren formsak som ska finnas på stämplat papper. Så det är inte här hindret ligger.
Mitt problem består i att det finns två helt olika papper på internet. Båda pappren med helt olika frågor och i tillägg så ska dom ha 600 SEK för det ena och inget för det andra. Bara det får mig väl att känna att det i rimlighetens namn borde vara det första. Men så verkar det andra nyare på något vis. Så då är det bara att ta fram telefon och ringa.
Det visar sig då att det bara finns två handläggare på hela Socialstyrelsen. Inte mycket med tanke på att dom är ansvarig kontrollinstans för hela hälso & sjukvården.
Nåväl, jag ringer vidare och under tiden kan jag ju sitta här och knåpa lite. Sivan sover så jag har stilla aktiviteter idag.
God morgen på er!
Tristdag med matidéer
Dagen idag...
och hos grannen har de röda
myrorna (till skillnad från de svarta som vi haft sedan länge) flyttat in i rabatten.
Det vore kul att se hur han gör för att få dom att flytta!
Tack internet
Internet är en fantastisk sak. När jag började surfa någon gång på mitten av 90-talet fanns det mesta att få tag i. Då, lite mer naivt och med ett fåtal ställen där det handlade om affärer och betalning.
Idag har Internet blivit en otrolig köp och säljmarknad med allt mellan himmel och jord på menyn. Bara du har pengar finns också det du vill ha att köpa. Oavsett det är vapen, knark eller Viagra.
Trots detta så är Internet för mig en plats där jag finner saker. Information, kunskap, kultur, bekanta (både nya och gamla) och glädje. Jag kan väl i och för sig säga att det går att finna både sorg och tristess med (tänker på sidan om självmord där alla kända sätt att ta livet av sig var uppräknade och vägda mot varandra)
På Internet tittar jag efter husanonnser i Sverige, fast jag sitter i Norge. Vi säljer ut våra saker vi inte ska ha med oss till flytten. Jag hämtar dagens recept till maten. Jag räknar ut den nya fastighetsskatten och håller kontakt med både mäklare och bankman. Jag flyttar pengar och betalar räkningar. Jag beställer telefon, tidning och värmeleverantör i Sverige och så när jag får en liten stund över så sänder jag ett debattinlägg till dagstidningen från Nyköping. Jag läser dessutom 7-8 dagstidningar på två språk.
När sedan kvällen kommer så har jag bloggat en del och säkert varit i kontakt med en hel hög personer och myndigheter. Då är det dags att titta på nyheter. Jag kikar på internet vad som går på tv just nu och inser att jag missade nyhetssändningen. Det gör ju inget eftersom jag kopplar upp mig mot NRK och ser den versionen.
Ja världen blir liten på något sätt. Jag var tidigare inne och läste på min systers blogg. Hon bor i Turkiet sedan ett antal år och i kväll när jag kikade på hur dags hennes sista inlägg kom visade tiden där 23:00.
Vad var det då med det? Jo min egen klocka var bara 22:45! Ja, jag vet! Tidszon och skillnad! Men ändå! Det illustrerar ganska bra hur liten världen har blivit.
Jag pratade med "vår" hussälgare i kväll. Det var en historia för sig, men som vi hoppar över. Vad som däremot var intressant var att jag som bor i Norge och bara varit i Västervik 5-6 gånger i mitt liv, troligen visste betydligt mer om vad som händer och sker på inflyttnings- och expansionsmarknaden än vad den sedan många år infödde gjorde.
Allt tack vare Internet och Västerviks-Tidningen
Gör om, gör rätt, igen
Det visade sig vara en helvetesmaskin, eller i alla fall bråkade den som en sådan lär göra. Den gick igång med ett vrål och sedan blev det bara värre och värre. Maskinen var konstruerad för att med en jättesågklinga såga upp tjock asfalt. Det var därför gutten var här. Han höll på med detta i fyra tiimar varav sågandet kanske varade i 20 min.
Resterade av tiden användes till att köra bilen fram och tillbaka (det är absolut säkert, han bara körde runt den ett par gånger) och sedan förstås skulle asfalten i kärran vilket jag inte betvivlar var slitigt.
Fast det är klart. Den mesta tiden tog nog när han åkte iväg någon timme, eller lite till (misstänker morgonfika), just efter att han fått igång maskinen.
När det var klart så ställde han upp en orange varningskon (dessutom bortom hålet) och åkte. Nu får vi se hur länge det dröjer innan det händer något igen.
Min kommentar blir:
Man pratar om effektivisering av offentlig verksamhet och jag tänker då på mitt område, sjukvården. Hade ett sjukhud skötts på ett sådant här sätt så vågar jag inte ens gissa vad politiker och allmänheten hade gjort med oss.
Årets första tur i skogen
Tiden? Jo, den var bra. 27:13:26
Hur långt? Nej, det vet jag inte :-)
Vi har sagt upp våra medlemskap i gymet och det var en ibland de bättre sakerna med att flytta. En av de tokigare var att just bli medlemmar för gott över 400 NOK per månad.
Soffan som fösvann
Den såldes i alla fall direkt och telefonen har bara gått varm här hemma. Så kan det gå och nu har vi alltså inga trädgårdsmöbler hemma längre utan får sitta på pinnstolar ute i trädgården vår när solen skiner.
Tvättstugelappar
Vissar är kul, andra är direkt sorgliga, medan en trdje sort får mig att fundera på människors inneboende aggresioner. Tänk så hemskt att vara så arg och hotfull gentemot en annan individ som man inte känner.
Pannkakstårtan
Till våfflorna ska det ätas blåbärssylt och vaniljglass. Inte brunost som man gör här. Äckligt!
Nej, så här ska en "riktig" våffeltårta se ut och det bör nog vara minst fem stycken våfflor med glass och blåbärssylt mellan varje lager.
Bon apetit säger vi då och klappar oss på magen. Både före och efteråt.
I linneskåpet
Hon börjar få fjärilar i magen då hon plötsligt inser att hon håller på att packa för att överge Norge.
Själv känner jag mig oerhört tillfreds idag. Vi har dessutom fått utemöblerna sålda!
Att flytta ett barskåp
Eftersom jag är otroligt glad i Wiskey och ingen annan som jag vet dricker det här till lands så har det kanske vuxit till 8-10 flaskor. Konjak är också gott, men det är det man dricker här i stället. Det finns kanske 3-4 flaskor. Sen är det den rena spriten som används till glögg och julsnaps. Det är Gin som jag säkert sparade ihop 4 flaskor av under tiden jag fllög mellan Sverige och Norge. Det är också en eller annan exotisk punch, eller likör samt ett antal flaskor vin. Jag tror väl det ska gå bra för ingen tror väl att man smugglar från Norge til Sverige, i allafall inte sprit!
Vem kommer ihåg Tarzanfilmerna?
Det förra inlägget ledde iväg tanken till barndomen då jag i Ulricehamn (bodde av oförklarlig anledning där en tid) någon gång ibland lyckades tigga till mig pengar så jag kunde gå och se Tarzan. DET, skedde aldrig på söndagen för på söndagarna skulle man gå på kyrkans barntimme eller vad det nu var). Lillasyster skulle gå dit och eftersom jag inte hade så mycket umgänge blev det att jag följde med, även om jag avskydde hela grejen.
Nu var det så att ALLT var lättare på den tiden. I alla fall på film .Tarzan jagade skurkar som hade utseende som motsvarade skurkar. I tillägg så sysslade dom alltid med skurkstreck av ekonomisk typ. Dom hade som regel en slemmig typ som chef. Tarzan slog och brottade ner banditerna och så band han dom och överlämnade dom till stadens polischef. Därmed var filmen oftst över.
Ibland fick bovarna för sig att kidnappa Jane, eller någon annan kvinna. Varför fick vi aldrig veta. Det fanns aldrig (som tur var) någon risk att dom skulle bli utnyttjade, eller våldtagna. Man bara tog dom tillfånga av oklara skäl och så fick Tarzan återigen rycka ut och slå ner banditerna och befria Jane. Om det nu inte var skurkar han brottades med var det krokodiler eller lejon. Dom var ju båda lika farliga och efter en gastkramande kamp brukade som oftast Tarzan ligga orörlig under ett lika orörligt lejon, eller för den delen krokodil. Dock visade det sig alltid att han bara var kortvarigt medvetslös.
Så var det detta med lianerna som växte såsom om dom råkade vara fästade i ett träd 25 meter bort. När någon kallade på vår djungelhjälte så klättrade han smidigt som en apa upp i trädet. Tog loss lianen som växte där och brukade den sedan som ett rep för att kasta sig ut och iväg till nästa träd. Där gjorde han om det hela och på detta sätt tog han sig snabbare fram än på marken.
Tyvärr så blev Tarzan allt blekare och blekare som hjälte, desto äldre jag blev. Till slut kändes det inte ett dugg verkligt (märkligt va?) utan mer bara larvigt, lite barnsligt. Hans tidigare så stora muskler visade sig mera vara välmånde sidfläsk som inte alls var så imponerande. Kanske berodde det på att det kom hjältar med riktiga muskler på film. Jag slutade därmed att se Tarzanfilmer på bio och ägnade mig åt annat i stället.
Vad som dock är härligt är att jag fortfarande kan frambringa den sköna känslan i kroppen när jag minns min förväntan över att få gå och se matinéfilm med Tarzan, spelad av Johnny Weissmuller.
På söndagen gör man ingenting
På samma sätt är det här i Norge. Det mesta är stängt. Jag minns förra året då min dotter var här med sin pojkvän och vi åkte in till Kungliga hufvudstaden för att titta och göra något kul. Det slutade med att vi fick gå (som alla turister får göra) på nästan tomma gator och titta i skyltfönster. När vi sedan hittade ett kafé och dottern och Sivan ville ha varm choklad var den slut! Det gick alltså inte att få choklad den dagen på stadens café, i hufvudstaden eftersom den var slut. Otroligt, men inte ovanligt. Det påminner mig om när jag skulle köpa bröd och frukt en förmiddag och det inte fanns i butiken....
Hur som helst. Här, där vi bor finns ingen offentlig sporthall, eller simhall. Det finns faktiskt ett kafé som är öppet ett par timmar på söndagen, men det är ett tillhåll för det psykiatriska och alkoholiserade i by, Dvs, man går inte gärna dit. Det finns egentligen just ingenting man kan göra. I stället sitter man hemma, surfar runt lite, tittar lite på någon film, plockar lite i någon garderob, eller ligger och bara slappar på soffan. Kanske om det inte regnar att man kan gå en tur runt skogen.
Bilden har jag inte en aning vad den innebär (jag tyckte dock den var fin), men jag lånade den från en sida som dök upp när jag sökte på söndag. Söndag och sedan sök på bilder gav mycket märliga saker. Det var allt från sex, eller porr, till bilder på god mat och sport. Troligen symboliserar söndagar helt olika saker för olika människor. Min söndag står tyvärr alltför ofta för tristess. En lång och slapp väntan inför måndag då saker och ting skjuter fart igen.
Vad står din söndag för?
En dryg månad kvar till flytt
Baksidan med stor träaltan i syd-sydostläge
Kortsidan med (tyvärr) en liten bit allmänning bredvid oss. Fast kanske det är bättre än ytterligare en granne?
Framsida med sovrum och tvättstuga på nb, samt tv-rum och blivande gästrum på öv.
Självklart så ser vi fra emot att få se vad som kommer upp i rabatterna. Likaså hur det ser ut i grönska.
Kvällsmat idag med
Parmesangratinerat hemlagat potatismos med stekt chilikyckling, grillad majs och vitlökssmorda bröd med tomat, färsk basilika och parmesan. Till detta blev det såklart varsit glas rött vin. Tänk så gott det kan vara med mat!
Jag slänger med en bild på blommorna Sivan plockade i går på promenaden.
Utedag i solsken
Väl hemma så byttes det däck på bilen och då fick jag se att två stycken må bytas under sommaren. Utgifter!
Sivan i sin tur hjälpte till och så tog hon fram de saker som ska säljas och ordnade fotografier på dessa, Därefter fick hon städdille och började samla sopor som låg slängda i närområdet. På en sträcka av ca 50 meter lyckades hon fylla en hel soppåse med skräp. ölburkar, ciggarettpaket, olika förpackningar och plast av alla de slag. Trist!
Nu har det börjat regna lite. Eller i alla fall droppar det lite då och då. Vi hade tänkt grilla till kvällen men får se hur det blir med vädret. Jag återkommer i den frågan..
Jag har alltid haft varmt och gott blod
För bara trettio sekunder sedan slog jag ihjäl den första som satt och sög på mitt öra!
Fytte katta! DET är lite väl tidigt på året!
Till salu!
Trädgårdsmöblerna är inte den modellen vi vill ha utan därför prövar vi oss på att sälja dom också.
Vi ska väl senare också försöka sälja kylen, frys och tvättmaskin behåller vi till flytt så får vi se sen.
Kanske lyckas vi och då kan vi köpa andra saker vi hellre vill ha!
Med Halloumi på grillen
Så vi gick in och ordnade maten, grillen tändes och klyftpotatisen stoppades i ugnen. Jag fann en bit Halloumi som sedan länge legat i kylen och den visade sig vara ätbar (dom har en rackarns lång hållbarhetstid dom där). Fläskfilén lades på grillen och efter en stund var det mat. Då var det inte lika varmt längre, men med fleecefiltar och med grillen framme vid bordet fick vi både i oss maten och kunde i lugn och ro dricka upp vinet. Vi hade gjort den första grillkvällen för året ute!
Efteråt flyttade vi in för att där dela på vinflaska nummer två samtidigt som vi tittade på lite bilder från Finland och stället grannen skulle flytta till. När vi hade gjort det och ätit upp godiset så var vi trötta, tackade för oss och gick hem. Grannfrun och jag som hade jobbat natt och inte sovit så mycket uppskattade säkert sängen lika mycket båda två på sena kvällen.
God morgen på er!
Köttet ligger i påse
Denna arbetsvecka är över. Tyvärr verkar det fina vädret också vara det.
Vi hörs gott folk.
Ibland är det inte så mycket man har att säga
Är däremot ledig i helgen och hoppas återfå formen till dess..
Ha det!
I kortbyxor och raggsockor
Den lilla tiggmånsen, Desmo, övervakade såklart ifall det skulle falla ner en bit ett två.
Nu är jag mätt och belåten och går och sover en timme eller två. God kväll på er!
Dragkamp
Eftersom Sivan är en långsam läsare och jag en snabb (dvs jag fuskar som tusan och hon läser varenda ord) så kommer hon inte hinna mer än färdigt innan låneperioden är över. Det innebär att så fort hon är på jobbet, eller lägger ifrån sig boken en stund så är jag där och nappar den.
Så kan det ibland se ut så här att jag jobbar innemed maten, medan hon sitter i solen och läser. Men jag tröstar mig med att hon plockar undan efteråt och du kära läsare, du kan väl gissar vad jag gör då.
Spismannen del 4 och 5
Självklart var vi nöjda med det och kände att det troligen var det bästa vi kunde få till och eftersom spisen nu är två år så tänkte vi att den kommer ju hålla ytterligare en tid och får följa oss till Sverige.
För er som inte vet det så ska jag berätta att här i Norge så får man hålla med spis, diskmaskin, kyl och frys själv. Det är lite märkligt och en historia för sig då köken i lägenhet och hus ofta ser lite nödlösningsaktiga ut då det gapar tommar hål, eller bara finns en lång vägg där man har tänkt att det ska stå. Det är i princip aldrig integererat med övrig utrustning som i Sverige.
Nåväl, spismannen var det ja. Han skulle komma i torsdags och för er som regelbundet läser här så vet ni ju vad som skedde. Återigen var det tre dagar sedan den senaste kontakten och det hände precis detsamma igen. Han kom inte! Blev någon förvånad? Nej, inte jag, inte Sivan och säkert inte han heller. Sivan ringde igår och han förklarade då att (när han blev påmind om vem hon var och vad han skulle gjort det sista ha gjorde i torsdags) han återigen bara glömt bort det. Som den naturligaste sak i världen bara. Nytt möte sattes till idag klockan 15.
Döm om min förvåning när han kom! Strax efter klockan tre var han här och så satte han igång. Det må ha gått i ett hiskeligt huj, för klockan fyra var han borta och spisen åtgärdad. Nu ska vi bara se om historien slutar med detta eller om det blir en del 6. Jag blir väl inte förvånad i så fall.
I så fall återkommer jag. Till dess..... God middag på er!
Sommartid
Det innebär att nu när det är så fint väder står jag oftast upp redan vid klockan 12. Jag lagar lite frukost och går ut i trädgården. Sen läser jag en bok och slår ihjäl ett par timmar. Jag kan också ägna mig åt lättare trädgårdsarbete om lusten faller på, eller bara ta en promenad.
Sen framåt eftermiddagen går jag in, äter och duschar för att sedan krypa ner i sängen ett par timmar till. Det brukar gå bra att somna. Men det är klart..... det är ju avhängigt en snäll sambo som accepterar att jag ligger och sover till och från hela dagen ibland. Snäll, det är just det hon är. Tack Sivan min levnadskamrat!
Så var möblerna framme
Nåväl, det var nog bra med trädgårdsmöblerna i alla fall. I dag har solen skinit hela dagen och det var toppenvarmt i trädgården. Så väl hemma från staden så åkte kortbyxorna fram, skjortan åkte av och så satte vi oss i solen.
Så småningom drog det ihop sig till lunch och då bjöd jag på lätt rostat bröd med tomat, gurka och tunn skivad kycklingfilé. På detta hällde jag matlagningsyoughurt som var blandad med en hel del smält honung i. Det hela toppades med färsk basilika.
Riktigt smaskens och det hade verkligen varit något att bjuda på. Jag ska försöka komma ihåg det till sommarens picknick ihop med goda vänner. Jag tog ett par fina kort också för att riktigt visa hur gott det var och hur trevligt vi hade det ute i solen i trädgården. Men så visade det sig dock att minneskortet återigen satt i datorn.
Stora pappersdagen (idag igen)
Att ta massor av kort
Det var nämligen så att jag skulle ta ett par kort på en liten mus som dök upp och när jag knäpper som bäst så piper det i kameran. Det visar sig då att jag inte satt tillbaka minneskortet på morgonen efter att ha kikat på bilder i datorn.
Nu gjorde det inte så mycket. Det var synd på den lilla skogsmusen som satt efter husväggen och det var trist eftersom jag tog en del fina bilder på Sivan i solen. Men samtidigt så var jag glad att jag hade så många tagna bilder från igår. Dagen var ju ändå i stort sett en upprepning på gårdagen, fast det var varmare idag.
Här en bild på en förvirrad fjäril som kanske var lite väl tidig.
Fotodagbok söndag kväll
Så idag blev det bara en gång med densamma kräm. Det blev bättre och jag ser att jag har varit ute, men så mycket mer än så är det inte, trots att det varit full sol från klarblå himmel hela dagen. Först vid tretiden gav vi upp och packade iordning för att bege oss hemmåt. Vi åkte E16 hem för att variera oss och uppe på fjället mellan Gol och Hemsedal var det så här fint. Det är absolut en bra bit över en meter snö kvar.
På bara två dagar hade det börjar smälta rejält och bäckarna växer sig nu allt större den närmsta veckorna.
Väl nera på låglandet minskade snön ganska mycket. Det sista kortet är taget utefter stora vägen med ett stup som går helt brant ner, kanske 300 meter, kanske mer. Det kittlar rejält i magen att stå här med bara ett litet cemtenblock mellan fötterna och avgrunden
.
Nu anser vi definitivt vintern slut för denna säsongen. Slalombacken har stängt och tulpanerna i trädgården har skjutit i höjden. Rosorna har fått ögon och till helgen tas trädgårdsmöblerna fram.
Idag gör vi blott fotodagbok
Fram på eftermiddagen ville vi undersöka hur långt vägen var plogad. Det var mycket snö där.
Sivan som är 1.60 skulle lätt kunna komma bort i snön. Kanske hon borde ha cykelvimpel?
Vägen tog slut efter bara ett par hundra meter, eller den var inte plogad och då fick vi vända vid denna hytta.
Väl hemma så blev det ett glas vin och ostbågar i den varma eftermiddagssolen innan HerrEriksson gick in för att laga mat. Då var klockan fyra och det smakade bra med stark chiliconcarne, bröd och en kall öl till..
Vi återkommer med fotodagbok i morgon.
God natt!
Lördag och sovmorgon
Klockan var strax efter åtta då kaffe på sängen tillsammans med dagsavisen intogs. Då droppade det redan från taket och solen sken från en klarblå himmel. Nu är allt klart för morgonen och vi ska ta och komma oss ut i solen.
God dag tills vidare.
Framme och har tagit kväll
Nu är vi dock framme. Det är mellan en och en och en halv meter snö. Vitt, vitt och vitt. Maten var enkel och god och nu har vi lagt oss på soffan för att titta på Norske talenter. Bredbandet, ja det har vi lånat av en frivilligorganissation som har ett kors som symbol. Dom bor nämligen i hyttan nedanför och verksammheten deras är över för säsongen.
Nu är det levande ljus, öppen spis, jordnötter, kaffe och det sista vinet som gäller innan det blir tidig säng.
Ciao
Nyvaken och på resefot
Tid att varva ner och umgås med varandra..
Idag är det knallblå himmel och kortbyxväder här i Norge. I alla fall efter husväggen. Dom har utlovat sådant väder hela helgen så var så snälla och håll tummarna ni med för att det blir så. Vi tänker stanna i Gol för att handla lite, se på sportaffären om dom har några bra reasaker (vi går sällan tomhänta därifrån) och sedangå på bokhandeln och köpa varsin bra pocket. Det finns ett yatzy och det finns en tv på hyttan, med så mycket kanal att det går att se på nyheter på kvällen.
Det räcker gott för oss.
Bilden är tagen i Gols stavkyrka kösten, vintern 2006.
God helg på er!
I hytta på fjället
Sivan tror på bortöverskidor, medan jag själv tror på en grop i snön vid husväggen med en choklad-minttu i ena handen och en god bok i den andra. Dock kommer vi ta med kläder för att gå den obligatoriska squash-matchen på Storefjells hotell. Det ser jag fram till..
Finns det inget bredband att själa blir det heller ingen blogg på ett par dagar. Det har inte hänt förut. Jag bifogar en tidigare bild från "vår" hytta på fjället.
Spismannen del 3
Nu blev det inte som tänkt. Han skulle komma halv fyra efter avtal med Sivan. När klockan var strax över så fick jag uppenbarelsen . Du anar säkert.. den sort av uppenbarelser som gör att man bara vet saker utan något speciellt skäl.
Nu visste jag att han inte skulle dyka upp och det berättade jag för Sivan. Hon som är (som tur är) betydligt mer optimistisk än jag sade att det skulle han visst göra. Klockan gick och vad tror ni hände? Ingenting såklart!
Självklart dök han inte upp. Han ringde inte heller och nu går vi mot del 4. Undrar just om han minns att han skulle varit här när Sivan ringer nästa gång. Ursäkta mig kära läsare, men tillåt mig vara skeptisk!
Sol, sol, sol
Nu har solen försvunnit bakom (dom förbannade) tallarna och jag lägger mig på sängen igen. Har jag tur somnar jag innan Sivan kommer hem och får då ta igen lite av den förlorade sömnen.En natt kvar innan helgen.
Rapport från ett vanligt torg
Detta är en helt vanlig syn på "vårt" torg. Några ölgubbar som sitter på en bänk och pratar om allt möjligt. Ett antal psykiatriska ungdommar som sitter (utanför bild) och röker och dricker kaffe på en Barista hela dagen. Och så är det en och annan pensionär som går förbi eller sitter och njuter värmen tillsammans med skolungdomarna som är påväg hem från skolan.
En alldeles vanlig dag på torget alltså. Men så här ser det ut i alla fall...
Värme mot husväggen
En inspektion irabatterna gav en nästan utslagen blomma, ett par knoppar på roserna och så rätt så många tulpanlökar som Sivan inte fick fatt på i höstas. Det var kanske lika bra det!
Det blev nog ett par timmar i solen och värmen innan vi åkte iväg och nu hettar det lite på kinderna. Härligt!
På staden i solsken
Själv fick jag efter en stund i solen ett telefonsamtal från mäklare Björn. Har undrade om vi var intresserade av att flytta till första maj, vilket vi i och för siv var, men dock tackade nej till. Flyttdatum blir i stället den 30/6, vilket passade bättre för oss..
Så nu är vi äntligen på gång. Kvällen vigs åt flyttanmälningar, försäkringsfrågor, telefon och bredbandsbeställning. kontakt med bank osv. Det är skönt att vara på gång.
TBE, Tick-borne-encephalitis
Då jag ofta är förutseende och kan tänka mer än två steg ram så har jag funnit ut att om vi vaccinerar oss idag mot TBE så hinner vi göra det en gång till innan vi kommer till Sverige till sommaren. Det skulle innebära ett gott skydd.
Det är så att man vaccinerar sig tre gånger och efter första sprutan så har man ca 70% skydd, efter andra 80% och efter tredje 90% skydd. Det innebär att vi kommer ha ett relativt gott skydd till sommarens aktiviteter och tänkta övarnattningar i tält. Så jag började igår med att kintakta legevakten, vår motsvarighet till akutvårdcentral.
Det gick inte alls för där visste dom inte helt vad jag pratade om och något vaccin, det hade dom inte hemma. I stället blev jag hänvisad till min fastlgege (husläkaren) och när jag berättade att jag inte hade någon sådan så blev det genast svårare, för att inte säga omöjligt. Jag var helt enkelt tvungen att söka en sådan hos fastlege- förordningen och sen kunde få en fastlege och få en spruta hos honom.
Nu försökte jag med att jag flyttar till Sverige om två månader och att det då kanske vore onödigt att göra alla dessa tilltag, vilket den "snälla" sjuksköterskan inte höll med om. Men hon försökte i stället med att jag såklart borde ta mina sprutor i Sverige.
- Så är det inte alls, sade jag. Då jag är norsk skattebetalare har jag inte något med Sveriges sjuksystem att göra idag. Så stod vi alltså låsta. Hon försökte en gång till sända mig till Sverige, och jag försökte återigen förklara att om jag nu inte betalt skatt i Sverige på tre år, så hade jag inte heller rätt att nyttja deras sjukvård. Det var inte lätt att förstå det det, verkade det som.
Efter ytterligare en stund frågade jag om hon trodde att min sambo, Sivan kunde få ut vaccination till oss båda. hos sin fastlege. Jadå, sade den snälla systern. Det var hon säker på. Så idag ringde Sivan och förhörde sig om detta och det var såklart inte möjligt. Det fanns väl ingen med förnuftet i behåll som hade trott det heller.
Sivan kan få en spruta hos fastlegen. Då får hon betala först trehundra kronor för speciallistbesöket och sedan ytterligare tvåhundra kronor för själva sprutan. När det sedan är dags för nästa spruta så ska hon gå dit igen och göra samma sak igen, en månad senare. Sen blir det ytterliggare en omgång, den om nio månader.
För egen del då? Nej, det verkar inte finnas någon lösning på problemet. Jag ska försöka gå bakvägen och se om någon snäll läkare kan skriva ut recept på jobbet, men går inte det så blir jag helt enkelt utan vaccin till sommaren.
Så kära systeryster, om du läser det här och appropå gårdagens mail. Så här är det att leva här. Hela tiden!
Nu sticker jag på byn.. Ciao
En gammal rebell
Det är sällan man hör sådan skit på radion som detta. I och för sig så är det numera samma sak varje år då Uggla släpper låtar. Samma refräng, samma innehåll och samma taffliga texter med grötrim som skulle få en 7-åring att att ställa si i skamvrån efteråt.
För dryga veckan sedan så läste jag en blogg som kapade Uggla totalt för hans sätt att slå på de som redan ligger i underläge. Bloggaren menade att det blev billiga poänger när han ironiserar kroppsbyggare, övervakande pappor, ensamma grabbar på krogen, desperata kvinnor och män på väg in i medelåldern och andra kändisar som han menar "horar" för att få vara i rampljuset. Jag kan bara instämma. Ge på något viktigt i stället, något som betyder något.
Jag undrar var samhällskritikern och revolten tog vägen. Lyssar men på Moder Svea så finner man en annan sida av Uggla. Går vi sedan tillbaka till hans första låtar (här tyvärr bara med hans röst) så undrar man vad som händer när man blir äldre.
Kanske han skulle lyssna på denna länk själv. Då skulle det vara kul att veta vad han tänker. Eller som någon annan skrev...
Undrar vad Ugga 1975 skulle tyckt om Uggla 2008?
I vår herres hage...
Utomhus har det så sakta börjat lite grann. Tulpanerna är påväg och trots att det mesta plockades upp i höstas växer det ändå en hel del. Vi räknade kallt med att vi skulle vara i Sverige redan till tidiga våren och få lite planterat. Men nu får det bli till hösten i stället. Sommaren kommer i stället ägnas åt små renoveringsarbeten såsom fönstermålning, tapetsering, golvläggning och takmålning. Om vädret är fint kommer det grävas en del rabatter, flyttas lite buskar och så gräva bort en stor granhäck. Jag ska ta rätt på vad RoundUp kan göra för att ta kål på både häck och rötter. Går inte det så blirdet spade och handkraft.
Sist men inte minst. Vi har ju valt att flytta till Östersjökusten av ett skäl. Vattnet! Vi ska bada, sola och paddla i massor. Kusten runt Västervik, uppåt och neråt lär innehålla 5000 öar och det lär ta lite tid att utforska...
Då tar vi gärna ett sådant här väder. Bilden är tagen i september förra året.
Världens vackraste land
Redan då jag kom hit för dryga tre år sedan så slogs jag snabbt över hur mycket sopor det var precis överallt. Inte bara efter vägarna utan även på trottoarer och stadens torg. Likadant var det ute i skogen. Man använder fortfarande små skogsvägar som uppställningsplats (eller rättare sagt avstjälpningsplats) för tvättmaskiner, vanliga sopor, hushållsavfall och annat som egentligen borde gått till återvinning.
Här i Hønefoss finns ingen egentlig återvinning (förutom plast, papper och glas)utan man ska åka till grannkommunen. Det innebär att alltför många slänger det i naturen i stället. Man finner då i stället sopor på alla möjliga platser, även de som är direkta turistmål. Bara det finns en väg till platsen, är det ok att slänga där.
Går man på en vanlig stig i skogen finner man gott om ölburkar med ölburkskartonger (en kväll på promenad runt skogen här hemmavid kunde jag räkna till över 30 ölkartonger som låg slängda) juiceförpackningar. kaffebägare osv. Allt bara slängt och släppt på stigen och överlämnat till i bästa fall en långsam nerbrytning.
Efter vägarna har man vårstädning en gång om året. Det är idrottklubbarnas medlemmar som går och städar. Eller om vi ska vara uppriktiga så är det i huvudsak mammorna till barnen i klubben. Både barn (bara de allra minsta syns) och pappor kan man räkna ganska fort, trots att det kanske är dom som grisar ner värst?
Nej Norge. Det håller inte att som världens riikaste land skryta med att man köper miljkvoter och stöttar miljöarbetet i ekonomiskt svagare länder. Man MÅSTA sopa rent framför den egna dörren först!
Man har kort och gott en lång väg att gå i miljökampen.
En gammal kompis
När jag sedan tänker tillbaka på ännu äldre kompisar som jag haft så är det just bara någon som jag har kontakt med. Då dessutom bara någon gång om året och i princip genom et mail med ett par korta rader. Jag funderar på var gänsen går för att vara gammal kompis till att ha blitt en gammal f d kompis, eller till och med en gammal bekant.
För trots att folk säger att man varit så täta kompisar att man kan vara hur länge som helst ifrån varandra så tror jag inte på det. Det är samvaro, likheter, bekräftelse och respekt som binder oss samman och finns inte det kvar utan det är en annan person som står framför oss så är frågan, räcker det? Räcker det för att ta upp tråden och vara bästa vänner igen? Eller blir det så att man träffas och har en god stund, skrattar och berättar gamla minnen och sen blir det inte så mycket mer eftersom man som ett gammalt äktepar glidit iväg i varsin riktning.
Kanske och troligen kan man utveckla en ny tät vänskap på samma sätt om man fortfarande tycker om den man ser i vännen. Men har denna person utvecklats i en helt annan riktning så blir det nog rimligt svårt. Själv har jag väldigt lite behov att ta kontakt med tidiga ungdomsvänner eller från barndommen. Jag tror inte vi har mycket gemensamt idag utan att det skulle bli just en "minnenas afton". Fast det är väl inte att förakta det heller.
Stay friends är en websida som knyter samman gamla kontakter. Den går säkert att ragga på också, men grundtanken tror jagär att finna gamla skol- och ungdomskamrater. Här blir det (i alla fall för mig) att folk dyker upp och så frågas det om man minns dom. Det pratas lite om vad som skett igenom livet fram till idag och sen är det bra. Jag har inte funnit någon kontakt som lett till djupare förbindelse än så. Det är faktiskt helt ok!
God morgen på dig!
Det enkla är ofta det bästa
Nu är magen lite full och jag går till sängs. God kväll och god natt!
Norske talenter...
Jag tänker att serien säkert finns även Sverige och eftersom det är en serie som går i USA så är det troligen tv4 som står för den. Nu är vi inte så hissiga på tv, varken Sivan eller jag men några avsnitt har vi sett. Det är blandat med sångare, unga och gamla, trollkonstnärer, hiphoppare, jonglörer, ett barn som leker med rockringar, folk som har sönder saker och sen dom som bara finner ut något för att få sina två minuter i tv-strålkastaren. Den jag tänker mest på då är han som slog sönder ölburkar mot pannan. Det kan man väl tänka sig går bara lättare och lättare desto fler uppträdanden man gör?
Jag har sett ett par avsnitt av den amerikanska serien på jobbet när det varit lugnt och slås över hur otroligt stor skillnad det är på olika länder. Där vi (Norge, Norden) har en liten 6-årig pojke som står och snurrar med rockringar på armar och ben (jätteduktig) har amerikanarna glitter och paljetter, fyrverkerier och en scenshow som troligen är påkostad det tiodubbla, minst. Likaså är deras artister proffesionella och som sedan länge försörjer sig på sin hobby i en eller annan grad. Då ka jag tycka att den nordiska oskulden känns befriande.
Igår så läste jag systerns blogg och såg då att hon skulle se American Idol och eftersom jag var ensam hemma så satt jag och zappade lite mellan olika kanaler. jag skulle egetligen sett idolprogrammet i studiesyfte, men fann det fyvärr så otroligt ointressant att jag inte stod ut. Jag har aldrig sett det förut men fann en sak bra. Det var just att så många av sångerskorna sjöng lite fel och lite falskt. DET var lika befriande som de norska talangerna!
Här gottar jag mig fortfarande åt då den norska Kurt Nilsen (ändrat efter Sivans inlägg) med rött, spretigt hår, glest mellan framtänderna och lite småtjock vann hela World Idol finalen för fyra år sedan. Helt otippat och så lite tv-mässig i utseende.
Det är härligt med det oväntade!
En stunds middagsslummer
Fy tusan vad gott det är med ett litet oskyldigt djur ibland!
Nu ska jag gå till sängs igen. Vi får se om han kommer förbi en sväng?
Matlagning i USA med Nigella
Nu hade jag glädjen att i går kväll se ett avsnitt. Det första på flera år och jag måste nog erkänna att hon just över baken hade lagt ut rejält. Men vadå? Är det inte så folk ser ut? Är det sedan så att hon i huvudsak lagar mat som hon gjorde i går kväll med både gott om fett och socker i olika tappningar så får man nog räkna med att bli lite rundhylt. Vacker är hon ändå och dessutom en levnade, strålande tv-personlighet i motsats till plastiga och skönhetsopererade amerikanska tv-stjärnor.
Den tanken för omedelbart ill nästa och även den till nationen som anser sig stå över de allra flesta på många sätt. Inte minst när det gäller moral, etik och uppfostran. En färsk undersökning visade återigen amerikanarnas inställning till våld och sex. Man ställde frågan av vilket av fyra alternativ var mest stötande att se, och dessa var:
- Ett grafiskt avkapat människohuvud
- En man och en kvinna som hade sex
- Upprepat bruk av F-ordet (dvs fuck (som man tycks ha svårt att skiva ut))
- Två män som kysser varandra
Föga förvånande vann nummer två. Hela 37% ansåg det vara absolut mest stötande. På andra plats kom såklart de två männen som kysste varandra, medan bara 26% (tredje plats alltså)reagerade på det avkapade huvudet. Sist kom ordet fuck med 10 % av alla deltagare.
Ibland får jag lust att svära, till och med här på bloggen. Men jag håller emot.
Världssamvetet USA?
Nästan nyvaken
Nu har Sivan gått på jobb, jag har ätit frukost och ska snart gå på badet.
Det finns goda förutsättningar att sova vidare idag, det är grått, regnar och lite kallt ute (vanligt väder m a o).
Hörs senare!
En massa borde
Föresten så ska vi på hyttetur nästa helg och eftersom det är gott och väl över en meter snö kvar så kan däcken sitta.
God natt, alternativt god dag!
Snyggt i trädgården hela sommaren
Fast å andra sidan. Det är ju tufft med en helikopter ända upp i trädgården!
Och så var bare hela mappen borta
Här låg bilder från skidturer, skridskodagar, fjällvandringar och kajakupplevelser. Här låg fina bilder på Sivan och på kattskrället och på allt vi gjort och varit på sedan november eller så. Mycket var säkerhetskopierat, men inte allt.
För snart två år sedan gick hårddisken i krasch och då försvann säkert ett par hundra bilder, varav några riktigt fina minnen. Sivan kom nog aldrig över det och jag såg med fasa framför mig hur det hade skett igen.
Så här tom såg mappen ut när jag öppnade den och skulle lägga in mina bilder.
Nu var det ingen fara. Jag visste att i går hade jag två mappar med namn Mina bilder så därför städade jag bort den ena. Nu trodde jag det hade blvit fel, trots at jag var så nogrann. Att jag slängt fel mapp, dvs den som fotona låg i.
Det visade sig att jag fann allt efter en stund letande. Jag (tror jag) hade lagt den i en mapp med annat namn.
Så alla bilder är tillbaka och vi kan andas ut för denna gång.
Den tokiga katten
Det räcker med att man varit och handlat för att katten ska finna upptäckarglädjen igen.
Att köpa ny skrivare
Jag gick ovetandes och köpte en ny och den gamla packades sedan ihop (det var då pennan ramlade ur och avslöjade sabotaget) och lades i kartong. Den fick sedemera dottern ärva . Hur som helst, den nya var sämre än den gamla och då framförallt långsammare. Det visade sig också för någon vecka sedan att bläcket i stort sett var slut. Det dyker hela tiden upp en liten ruta på skärmen som säger att det är dags att köpa nytt bläck. Den föreslår till och med var jag ska köpa det. Flott som tusan. Det är bara det att sedan vi köpte skrivaren så har vi skrivit ut max tio papper.
Det är här liknelsen till dammsugaren kommer. Själva maskinen är billig men du får inga påsar med. Dom får du snart nog köpa dyrt vid sidan om.
God morgen på er
Tömning på toaletten
Som du ser på bilden är det dags att tömma toaletten från Donald. Det svämmar över på golvet.
Den rikaste kommunen i landet
Man har här till lands också ett system där man via bilens registreringsskylt ser varifrån ägaren är, eller i alla fall registrerat bilen. I vårt fall Ringerike som har bokstäverna JU. Kommer du från Oslo har du troligen DL, eller DB.
Kommer du däremot från Bærums kommune så har din bil troligen bokstäverna BR eller BD, möjligens BP eftersom det krävs en extra bokstav där eftersom antalet registrerade bilar är så många.
Nu börjar du fundrera på var jag vill komma med detta inlägg och då ska jag förklara. Det är så att snobberiet har tatt nya former. Dagsavisen berättar att det är problem att få alla de nya bilarna registrerade då Bærum står för en väldigt stor del av landets bilförsäljning. Då tänker du kära läsare att det är klart att dom har fler bilar eftersom dom är landets i särklass rikaste kommun. Dom har säkert fler bilar än en i samma familj.
Ja det är sant. Men det har dom flesta familjer i Norge. Det är i stället så att folk åker till Bærum för att köpa bil. Från i stort sett hela landet enligt tidningen! Och som om inte det vore nog så kan man konstatera att merparten av taxibilar också är skyltade BR eller BD. När det sedan gäller våra stora SUVar så är det på precis samma sätt. Merparten av dom har en registreringsskylt som börjar på B. Det är alltså så illa enligt tidningen att det är status att äga en bil som är köpt och registrerad i just Bærum. Kanske låtsas man att man bor där, jag vet inte!
Bilden gick jag rakt ner på parkeringen och tog. Jag fann omedelbart en BMW-SUV som jag knäppte på. Var dess ägare bor, det vet jag inte, men jag ser var bilen är köpt. Det gör ALLA andra med och det är meningen!
Att finna inspiration
Vi fann i alla fall mycket snygga saker i varierande prisklasser och som vi stoppar i fotomappen "Idéer".
Vad som var intressant var att byggfirman, den stora, bara hade en slags tapet. Det var en vit, storskrovlig strukturtapet av precis samma modell som vi använde på åttiotalet. Det kan förklaras med att man inte använder tapet i Norge. Det är i stället i stort sett bara trä och kakel.
Kakel kommer vi behöva både till köket och så småningom badet. Denna nedan gillade Sivan
medan jag själv föll pladask fär ett gulbrunt marmorbad med reducerat pris. Det är dock
långt kvar till sommaren och vi hinner tänka om många gånger.
Konsten att parkera en bil
att dom inte får plats på en parkeringsruta. Det gör dom i och försig. Det är bara omöjligt
att komma i och ur dom eftersom dörrarna då inte går att öppna om någon står bredvid.
Nu är det inte bara stora bilar som har detta problemet. Alltmer ser man folk som endera
är nonchalanta och verkligen inte bryr sig ett smack, eller så har man inte en susning om
var dom fyra hörnen på bilen befinner sig. På en parkering med 25 bilar kan man säkert
räkna bort mer än tio platser på grund av detta och den allt större bilparken.
Här i Norge räknar man dessutom med att över 40 % av bilisterna överhuvudtaget
inte använder blinkers när dom kör. Räknar man då de som "bara" fuskar varannan
gång så vore det spännande att veta det totala antalet fuskare.
Deltids deltid
Utanför vårt hus trivs alla
Han har i sin tur en kvinnlig kollega som bor lite längre bort på gatan (tror jag). Hon och han och flera andra har en sak gemensam i vårt kvarter. Dom har inte respekt för andras privatliv, eller egendom (om det nu är egendom när man hyr något?).
Om du kära läsare tittar på bilden här nedan så ser du att det finns en asfalterad gång utanför vårt radhus. Den förbinder lägenheterna och går till postlådan och därefter ut på gatan. Står man ute på gatan så ser man att det utan tvekan är en gångväg till fastigheten och inget annat.
Trots detta är det en intensiv trafik på denna gång. Den fungerar som genväg och är säkert både 5 och 6 meter kortare än att gå på utsidan. Det är här jag menar att man saknar respekt för andra. Den rökande mannen går och står utan att skämmas en meter utanför vårt fönster och röker med händerna i byxfickorna. Den tjocka kollegan han har går konsekvent förbi två, ibland fyra gånger om dagen då hon ska till jobbet eller hem. Hon skäms inte ett dugg för att nyfiket stirra in genom fönstret när hon går förbi.
Men det allra bästa skedde igår när grävskopan höll på utanför. Då kom en tjock man med en lika tjock hund och gick här utanför. Grävskopan tycktes förvirra honom och han vimsade lite fram och tillbaka innan han bestämde sig för att gå in på "vår" tomt och mellan våra bilar (se fotot). Nu kommer det allra bästa. Då hunden tyckte det var ett fint träd att lyfta benet och kissa emot verkade ägaren tycka det samma. Inte så att han ställde sig och kissade, men han lät hunden stå där och göra sitt. Mitt emellan våra bilar.
Jag då? Vad gjorde jag? Ingenting! Jag log för mig själv, tänkte en och annan tanke om dessa individers intelligens och så kände jag mig otroligt glad att jag snart flyttar härifrån.
Om man sedan tittar på de radhus som ligger här så har alla plankor (se bilden) uppspikade i träden lite överallt. Det står dessutom parkering till, och så ett husnummer. Det var nämligen så att man tvingades sätta upp dessa plankor för att förhindra att männisor som inte bor i husen tar dessa parkeringsplatser, eller parkerar uppe på gräsmattorna mellan husen, dvs på respektive radhus "egen" tomt.
Att vakna tidigare än tuppen
Så i stället gick katten och jag upp. Åt en riktig frukost och sen släpptes den lille råttan ut medan jag som vanligt gick igenom dom sedvanliga sidorna på internet. När klockan var lite över sju var det klart och katta fick komma in. Då begav vi oss till soffan och under en fleecefilt hamnade jag, i ryggläge och med katten på magen. Jag såg nog på de norska morgonnyheterna i nästan en halvtimme innan det var godnatt (eller säger man god morgen här också?).
Klockan halv tio vaknade jag av att Sivan grymtade från sovrummet. Jag tror det betydde att hon ville jag skulle komma ner och hälsa på.
I'll be back
Med röd och torrsprucken näsa
-Undrar hur det går för HerrEriksson och hans förkylning med den rinnande näsan?
-Jo tackar som frågar, säger jag då!
Det går bättre och idag är det bara lite kvar som ska ut. Nysningarna har halverats och idag har jag inte sprutat ut (inte som jag kan se i alla fall) något snor över pc-skärmen..
Är således på bättringsvägen.
Svenska landskap
Sivan, min norska levnadskamrat och jag var för ett par dagar sedan i Sverige och sökte asyl för henne, då vi kommer flytta till Västervik under sena våren, försommaren. På väg hem satt hon och kikade på sitt nya hemlands karta och fick syn på att det stod Kalmar län på Västervik. Hon frågade då varför det stod Kalmar och inte Småland som jag troligen sagt att Västervik låg i. Vi började leta på kartan för att finna svaret, men gjorde inte det. De andra länen vi fann stod det dubbelt på såsom Södermanlands län och Skåne för att ta ett par exempel.
Nu var ju svaret ganska givet när vi kom hem och sökte på internet. Det finns 25 landskap i Sverige och så finns det 21 län. Ännu mer förvirrande blir det när man läser att det bara finns 20 landsting. Det är Gotland som inte har landsting utan bara består av kommun. Idag pratar man dessutom att göra om ett antal landsting till större enheter och därmed göra om landstingsgränserna. Landstingen som institution och i sin nuvarande beliggenhet inrättades år 1862.
De svenska landskapen infördes ca 1560 genom att man införde ganska precisa gränser.Landskapen hade dock funnits långt innan dess och man beräknar dom tillbaka till forntiden dvs före år 1050. Det svenska folket har alltid och även idag sett sig mer som landskapstillhöriga än till länen. Undantaget är Norr- och Väster-botten som mer identifierar sig med sitt län än övriga.
År 1634 infördes en länsorganisation (det som kom att bli dagens län) och som var kvar till 1810. Då genomfördes ett par större förändringar som så småningom bildade den länsindelning vi idag har. Idag har varje län en länsstyrelse med en länshövding som utses av regeringen. Länstyrelsen och landshövdingen har i uppgift att fungera som länk mellan det enskilda länet och staten. Din landshövding finner du här
År 1900 registrerades den första bilen i Sverige. Det var Knut Bonnier som ägde den och mellan 1916 och 1973 hade man ett lokalt bilregister som byggde på en bokstav som visade länstillhörighet och fem siffror.
Systemet byggde på att varje län höll ett register över samtliga fordon i länet. I och med införandet av ett centralt bilregister avskaffades systemet med länsvisa registreringsskyltar 1 maj 1973.
Paul Petter Valdenström introducerade (från det amerikanska state flowers) 1908 en idé om landskapsblommor. Efter ett år med stridigheter och humör kom man så fram till det slutliga förslaget som infördes ett år sedare, dvs 1909. Det finns en hel lång lista med olika landskapssymboler för den som är intresserad. Länk finns här.
Här nedan landskapsvapnet för Småland och länsvapnet för Kalmar län.
Gör om, gör rätt
När dom gjorde det dom första gångerna var det väldigt märkligt. För fjärrvärmebolaget hade nog i sitt anbud att dom var tvugna att gräva igen och iordningställa. Sen kom nästa och grävde upp på måndagen, det som grävts igen på fredagen. Man micklade lite med rören i brunnen och sen grävde man igen. Sen hände ytterligare samma sak en gång till inom fjorton dagar. Då återigen med ett nytt företag vid grävmaskinen. Märkligt!
Men så är det ofta här till lands. Sopbilen som har varit här i flera dagar byts med jämna mellanrum ut, beroende på var den ska köra. En gul sopar utanför på framsidan, en vit i backen och så har vi de gröna som sopar på baksidan (se den gula och gröna på tidigare inlägg i bloggen). Igår slog nog den vita rekord i omsorgsfullhet då han sopade fram och tillbka i backen, mer än halva dagen. Fram och tillbaka, upp och ner.
Vi finner samma sak inne i nästan vilken butik som helst. I en liten fillebutik som nästan inte har kunder alls kan det finnas både två, tre och fyra anställda. Skobutiken i köpcentrat har ofta fyra-fem på dagtid. De stackarna är så understimulerade att du bara hinner in i butiken så kastar de sig över dig och vill mångla på dig något....
Det finns säkert skäl att återkomma till ämnet
Ni kvinnor pratar om att föda barn....
Minns du den gamla reklamen med mannen som sitter böjd över ett ångande handfat med ahndduk över huvudet. Rejält täppt i näsan framför han sin åsikt.
Nu är det inte så illa här, men av en eller annan anldening blev jag väldigt snuvig i går kväll. Plöstsligt och med ett evigt nysande har jag nu fräst och snorat så näsan är både röd och jätteond. Det tar aldrig slut utan bara rinner och rinner. Jag är också för tillfället ljusallergisk och nyser så fort det blir lite för ljust.För övrigt är det ingen fara alls.
Bara lite handikappande för stunden.
Att köpa en bra spis, som sen är dålig?
Den dagen Sivan och jag satte bo köpte vi allt detta. Kyl. frys, tvättmaskin. Sivan (som stod för pengarna) gjorde en riktig jämförelse både på priser och kvaliét och fastnade då för en prisvärd och bra spis som heter Beha. Det är ett norskt märke och som enligt butiken (Expert) var en bra spis. Nu ett år senare klagar vi på ojämn värme, både på ugn och någon av plattorna och då förklarar en tekniker som var här och kikade att vi nog inte kunde räkna med något annat när vi köpt en Beha. Han menar att den kort och gott inte är bättre än så. Märkligt att försäljaren och teknikern på samma företag inte är mer överens än så.
Så över till det allra bästa med denna historia och som dessutom är absolut sant.
I fredags mellan klockan 12-13 var servicemannen över för att mäta och kontrollera vår spis. Vad han kom fram till är inte helt klart, men han menade att plattan som stekte ojämnt var som den skulle. Han menade att det var stekpannan som stekte ojämnt. Kan det vara så? När det sedan gällde ugnen mätte han värmen men vi vet inte vad hann fann. Däremot lovade han att han skulle vara tillbaka på måndag (dvs igår, nästa arbetsdag) med ett nytt värmepaket för att prova om det blev bättre värme i ugnen.
Nu slumpade det sig så att igår var den enda dag vi hade möjlighet att åka för att ordna svensk folkbokföring åt Sivan så hon ringde servicemannen. Hon försökte från tidig morgon men hade ingen lycka. Såhär är det ofta hos hantverkare här. De börjar när de har lust och likaså svarar de om och när det vill. Det kan ibland ta lång tid.
Till slut lyckas Sivan och jag får då lyssna till ett förvirrat samtal.Teknikern känner inte alls igen Sivan trots att hon förklarar att han var här i fredags eftermiddag. Hon påminner om att han skulle komma klockan 11 och byta värmepaketet. vilket han inte alls minns. Han kikar i sin kalender och ser ingen anteckning. Han kan heller inte minnas att han har tittat på en spis, vår spis ett par dagar innan. Han förstår heller inte hur han ska kunna byta värmepaket eftersom ha inte har sådana hemma utan i så fall måste beställas och har leveranstid. Han har heller inte beställt något sådant. Den stackars mannen minns kort och gott ingenting av dagen här.
Så där befinner vi oss nu. Vad som blev bestämt, det vet jag inte. Men nog är jag skeptiskt till både ett och två i denna historia. Om något sker lovar jag vara ärlig och återkomma i frågan.
Ikeastopp på hemväg
Vi var dock varken hungriga eller ens sugna då vi hade ätit ordentligt i Strömstad. I stället gick vi runt och lät oss inspiereras. Jag hade kameran med och det blev nog ett femtiotal bilder på möbler, kakel, tapeter och andra spännande lösningar. Ett par timmar senare var vi på väg till kassan och Sivan hade då funnit ett stearinljus hon tyckte vi behövde. Dock lämnades det på plats när vi såg köerna i kassorna.
Snön faller
Igår snöade det dock. Systern min som bor i Östersund rapporterade samma sak. När vi kom uppöver på höjden på väg mot Oslo var det ett rejält snöfall som mötte oss och på Norefjell snöade det tio cm igår. På väg hem så passade jag på att sticka ut kameran genom fönstret och knäppa ett par bilder på farta. Det står nästan en meter snö i skogen fortfarande.
På resande fot
Efter uträttat ärende på Skatteverket blev det såklart en liten tur på Apoteket, Systembolaget och en matbutik. Bilen fylldes kort och gott upp med mat och vin som vanligt.
Svinesundsbron var vacker, eller rättare sagt så var utsikten vacker, trots att det regnade och var grått. Här kan jag tänka mig stanna en annan gång. Då i solsken med en picknickkorg och en timmes rast. I Sarpsborg (fint namn, låter lite exotiskt tycker jag) stannade vi på Biltema för lite mindre inköp.
Morgon i Norge
Själv så sätter jag mig för att läsa tidningarna och finner i dom norska, fotboll (som vanligt) och i dom svenska i stort sett det samma. Undantaget är de tragiska historierna om Arboga och om den försvunna flickan Engla. Vad som också slås upp är att Maranata återigen vill få laglig möjlighet att aga barnen samt efterdyningar av det norska FrP-utspelet med Siv Jensen som partiledare som igår äntligen bekände färg. De erkände till slut att de är emot i stort sett all invandring som inte tillför landet något. Endera i kompetens eller i ekonomi. Alla andra ska omedelbart avvisas vid gränsen.
FrP är ett relativt stort parti i Norge och många ger stötte då dom förespråkar väldigt enkla lösningar på det mesta. Många av oss minns Ny Demokrati med Bert och Ian och det är lite samma typ av lösningar. Mindre skatter, mindre invandrare, lägre mat och bensinpris. Mindre socialbidrag och hyresbidrag och så vidare. För den som är intresserad kan man läsa FrP:s partiprogram och jämföra med Sverigedemokraterna och man finner stora likheter mellan partierna. Möjligen att Frp är ännu bättre på att linda in det ma egentligen vill ha sagt. Kort och gott ett populistiskt parti som spelar på att folk spontant tar till sig deras tankar utan att så mycket reflektera var pengarna ska tas ifrån, eller vad det får för konsekvenser.
En förmiddag hos skatteverket
Vi hittade direkt till Skatteverket och träffade där en trevlig och hjälpsam kvinna. Hon tog fram en blanket som Sivan skulle fylla i och det bästa var att hon skulle bli registrerad som svensk bosättare inom en vecka till skillnad från här i Norge där det tar 6-8-10 veckor. Allt gick enligt planerna nästan till slutet. Då frågade dom efter en adress som vi inte kände till. eller förstod. Det visade sig att det var adressen som Sivan bor på i Sverige som dom skulle ha.
Jag försökte förklara att det var just det hon inte gjorde. utan att hon behövde ett svenskt personnummer för att just kunna köpa ett ställe att bo på. Det gick inte alls. Man var tvungen att bo först, sen få personnummer och sedan kunde man låna pengar och köpa hus. Sååå, hur vi än försökte förklara så gick det inte att få det skickat till vår adress i Norge. Det skulle bara vara hennes hemadress i Sverige och det hjälpte inte att förklara att på den adressen bodde för oss ett par helt okända människor som vi höll på att köpa hus av.
Vi fick till och med prata med folkbokföringen (den trevliga kvinnan som hjälpe oss när vi kom, kallade kollegan för just det) själv. Till slut framkom att man kunde skriva sig på i princip vilken adress som helst hos dom och sedan när allt var klart fick man ändra den till det faktiska stället man senare ska bo. Märkligt och byråkratiskt, men nu
bor Sivan i alla fall i Nyköping temporärt och om bara hennes personnummer kommer dit om en vecka kan hon få bo var hon vill. Inte för mig, men för Skatteverket.
Sverigetur i regnväder
Skälet till Sverigeturen är attt Sivan ska ansöka om "uppehållstillstånd". Då vi ska ansöka om lån till bostaden räcker det inte att vara norsk medborgare. Deras personnummer får nämligen inte plats i en svensk ansökan.
God dag på er!
Måndag morgon
På framsidan av huset har vi en brunn. Den brunnen har dom i stort sett jobbat med sedan vi flyttade hit. Det började med fjärrvärmen för över ett år sedan och sedan har dom grävt upp, grävt igen. Fyra gånger under det gångna året. Det är ett stort projekt vaje gång med lastbilar, grävskopor, massor av stora personbilar, folk och maskiner. För att sedan inte tala om all lera och annan möck dom sprider över området. I morse stod det två man med riktiga monsterbilar utanför igen. I händerna hade dom olika mätare så nu gissar jag att det är dags igen.
Premiärpaddling på storälven
Idag är det också en riktig aprildag. Det snöar, regnar, blåser och är riktigt, riktigt grått. Varmt, men oskönt.
Därför skjuts både paddling och reservplan med slalomtur på Norefjäll på framtiden. I stället blir det film och att se fram emot i morgon då det är dags för Sivan att skaffa sig ett svenskt födelsenummer och folkbokföra sig. Vi säger grattis till henne och hoppas Sverige tar emot henne med vänlighet och öppna armar.
Denna tilldragelse kommer äga rum i Strömstad av alla ställen. Vi kombinerar såklart med att göra sedvanlig Harrytur och fylla på våra förråd.
Kajakerna då. Ja dom får nog bli inomhus en vecka till
Finstämt på söndagsmorgonen
Ted Gärdestad med För kärlekens skull Här i pianoversion utan sång. Vackert!
Favoritintro, fast nu på trummor
Kent och Låten heter Socker.
En bakad potatis med skinka och massor av ost och smör, tack!
Vi tog bara en konjak och det var nog alldeles lagom då vi faktiskt var i form att cykla hem efteråt. Det gick väldigt försiktigt då det fortfarande ligger massor av sand på trottoarerna.
Väl nere i centrum var det fulll fart. Unga pojkar i stora (och snabba) bilar som kör som vettvillingar utan någon som helst hänsyn till gångare eller cyklister. Det känns lite farligt att cykla och man ska verkligen ha ögonen med sig.
På torget stod Potetbaker´n med sin vagn. Dom har inte försäljning av pizza, korv och sådant här på natten utan det är bakad potatis som gäller. Från 60 NOK och uppöver kan du få en stor potatis med en klick smör i och med lite rökt, strimlad skinka som sedan toppas med majs och lite ost. För en tjuga till fyller dom på ytterligare (vilket nästan alla väljer att göra då det i grunden är lite lite).
Väldigt gott att avsluta natten med, men i går natt for vi bara förbi eftersom vi ätit och ätit hela kvällen.
God morgen alla
Starkt kaffe och och Minttu
Nu har jag i stället tagit fram cyklarna då vi åker bort på parmiddag i kväll. Gamla bekanta som lagar god mat och brukar ha gott om konjak hemma. Det blir säkert som vanligt, en kväll att minnas. Jag har förberett Sivan på att vi troligen får gå hem med cyklarna i natt
.
Då jag inte hade lust på varken wiskey, vin eller konjak nu fick det bli en skvätt varmt och starkt kaffe med en rejäl dos Minttu i. Gott, gott!
God kväll önskar HerrEriksson og Sivan
Att äta på fingrarna
Han har utan tvekan den värsta tunga jag någonsin har träffat hos en katt. De brukar vara sträva, men denna är något extrem. Det gör så ont att det är omöjligt att uthärda mer en två drag med den. Tar man sedan med fingret där han slickat (om det är i ansiktet) känns det som om man skrapat huden riktigt hårt.
Det är en av anledningarna till att han inte får slicka i ansiktet, eller håret för den delen. I stället så slickar han på händerna och tuggar ivrigt på fingrarna, ett efter ett. Tills smaken är borta, eller han är tillfredställd
Vi röjer garaget på vårsaker
Vi bestämde att vi skulle plocka fram blomkrukorna från garaget, men även lite praktiska vårting såsom skottkärra och gräsklipparen. Detta mest för att skapa lite plats i garaget för annat.
Det var lite märkligt att se att rosorna som stod i kruka fortfarande hade gröna blad. Likaså att körsbärsträdet hade gröna skott, trots att det stått i både mörker och kyla sedan hösten.
När detta var gjort satte vi oss i solen en stund igen och det dröjde inte länge innan grannen kom för att prata. Med sig hade hon hunden Rony som gillar både solen och värmen. Det dröjde inte länge innan hela grannfamiljen var med ute och så var skavlet i full gång.
Tidig morgon
Sent omsider släppte det av. Jag hade då sovit i perioder och fick till min fasa veta att klockan var över tolv, nästan halv ett. Sivan hade packat väskan och var påväg till gymet. Vi skulle ha varit ner på byggfirman och kollat på lite olika priser, men av det blev det inget. I stället blev det en stol, ute mot husväggen.
Spenatsoppa!!!!
Det var otroligt gott och jag kan verkligen rekommendera peston. Gott, mycket godare än den som är köpt på butiken..
Bifogar såklart ett par bilder
Som den uppmärksamme ser blev vinet ett annat. La Finca från Spania. Lite tunnare, med en viss syra. Godkänd!
Kristina från Dufvemåla
Jag såg programmet på tv " Riktig talkshow" då det gick för ett antal år sedan och blev mäkta överaskad.
Jag avslöjar inget mer ifall du missade det.
Kolla i stället länken här.
Kvällens musikval
Guns and roses med Sweet Child of Mine med kanske ett av dom bästa intron jag vet.
Slash kalllade gittaristen sig och ansågs en tid som en av dom bästa. idag är bandet upplöst och en nerdekad Axl Rose försöker tjäna några kronor på att resa världen runt på gamla meriter. Slash spelar numer i bandet Velvet Revolver tillsammans med två andra ur bandet Guns and Roses.
Skruva upp volymen... njut!
Fredag eftermiddag och arbetet är över
Jag har med åren blivit alltmer traditionell när det gäller fredagar. Det blir bara bättre och bättre att få vara ledig och riktigt "gå in i" helgen och ledigheten. Det blir säkert extra gott när man jobbar var tredje helg och är lite begränsad i vad man kan göra. Mina fredagskväller består gärna av ett glas rött vin, en god middag och slappa hela kvällen.
Kvällens oppskrift lyder:
Helstekt fläskfilé med marinad av honung, piripiri, finstrimlad chili, vitlök och salt och peppar.
Hemlagad pesto bestående av pinjenötter, vitlök, persilja, riven parmesan, olivolja och salt och peppar.
Till detta blir det tagliatelle och en flaska Casillero del Diablo år 2006. Det ska bli gott.
God kväll på er!
Man kan finna mycket märkligt...
Jag trodde nog detta var en syn man bara fann betydligt söderut..
Husköp och pappersskrivning
Inför sista jobbarnatten denna vecka
På jakt efter våren, del 5
Den lilla sopmaskinen har nu farit förbi här 3 eller 4 gånger, men eftersom vägen är så dålig har han bara fått bort hälften av alla barr och grus. Men bättre än såhär går det nog inte att få utan att manuellt sopa.
Blåsippan ute i backarna stå...
Det är bara fyra dagar sedan det kom en decimeter snö!
Söndagsmiddagen hos bekanta, fortsättning...
Hur gick det då med middagen som jag gruvat mig så för. För när vi åkte hem så insåg jag hur tungt detta legat över mig. Då jag alltid har varit kräsen så har jag haft knep att undvika detta med mat jag inte tycker om. Knepet har kort och gott varit att tacka nej till alla invitationer. Nej tack, jag är upptagen. Nej tack, jag har just ätit och jag är inte hungrig är de som har varit vanligast. Det har långt ifrån alltid varit äcklig mat, eller något sådant som jag inte tyckt om, utan mer ett sätt att beskydda mig. Att slippa hamna i en situation där jag sitter med en tallrik, full med mat och där jag inte för mitt liv kan få ner en enda liten bit.
Igår var det så att jag hade känt pressen att värdparet skulle få bjuda. Dom har nämligen varit hos oss flera gånger och ätit och fikat och när man blir vuxen och lever i parmiddagarnas ålder så hör det till (outtalat och underförstått) att man regelbundet bjuder igen. Det på samma sätt som vinflaskan i present följer med, fram och tillbaka varannan gång.
Middagen i går var god. Jag blev lite kall när värden (det är han som är kocken) ursäktade sig md att han skulle gå och se till kålen. Jag tänkte såklart på fårikål, men när väl kålen stod på bordet visade det sig vara blomkål, vilket faktiskt någon gång ibland kan vara gott.
Till detta serverades det kokta morötter, potatis, lingon och en nötköttsgryta som var otroligt kraftig och god. Om jag känner kocken rätt så var det en hel del både smör och grädde i, men någon gång ibland kan det väl gå. Sååå, det var bara att äta och stoppa i sig och för andra dagen i rad var jag så mätt att magen nättupp fick plats i brallan!
Tyvärr ingen bild på den goda maten då kameran var hemma. Bjuder i stället bild på måndagsmiddagen hemma.
Donald Duck och inköpcentralen
Så långt allt väl. Jag beställde och fick bekräftelse bara någon vecka senare, vilket är snabbt här i Norge. När jag nu tittar tillbaka så ser jag att det är 6 veckor sedan jag mottog bekräftelsen. Således är det dags att göra som Petra var inne på. Vi tar fram det hemliga vapnet och så sänder vi ett nytt brev. Denna gång lite spetsigare i tonen?
Ett nytt möblemang
Hur som helst lutar det nu åt Mio och en ny variant i stället. Jag fann dess som var intressanta!
Tiden går och bloggen ligger nere. Vi har enats om att det blir fåtöljen som heter Derby. Två stycken och en fotpall till och börja med. Det går att komplettera om plats finns.
En härlig kombination
Freddie Mercury och Montseratt Caballe i hymnen som skapades inför OS 1992. Mercury var upphovsman för musiken och texten skrev dom tillsammans. Mercury den engelska delen och Caballe den spanska. Då Freddie Mercury dog i AIDS året innan sjöngs sången aldrig på de olympiska spelen då Montseratt Caballe vägrade sjunga den tillsammans med någon annan. Det är fortfarande en fin sång tycker jag.
Att dela på en kvinna
I helgen när bloggen låg nere fann jag denna på en sida. Förvånande och skickligt avChris Angel.
Klicka här för att titta. En liten varning för känsliga tittare!Bortbjuden på söndagsmiddag
I kväll är vi bortbjudna på middag. Stackare, tänker du kära läsare, stackare som så sällan är ute att han måste berätta det på bloggen.
Jahadu, säger jag då. Du skulle bara vara med så förstod du vad det var som var speciellt med att vara utbjuden idag. Det är nämligen så att det är ett par bekanta som är väldigt trevliga. Mannen i huset (precis som här hemma) är den som står för matlagningen och han är tydligen väldigt duktig på det han gör (säger dom!).
Det är bara det att han och jag inte befinner sig på samma planet när det gäller matlagning. Jag som lagar en blandning av gammal husmanskost och nyare rätter och så han?.
Han lagar bara vad jag förolämpande kallade ?gammal mat?. Det vill säga från en tid som var för länge, länge sedan. Det var hans mor som lärde honom detta för många år sedan. Det innebär att man har lärt sig laga mat på 60-70 talet i ett land som nästan inte har matkultur alls. Får i kål och stora tunga kokta potatisbollar med fläsk i. Så kompakta att en räcker ett helt dygn. Eller norsk ribbe som är en variant på revbesspjäll där hela svålen steks så länge i ugnen att den blir krispig, eller rentav stenhård. Ett land där man säljer lungmos och medisterkorv i butiken. Folk äter det! Båda har en fetthalt på > 80%.
Kanske blir detta jättegott, kanske måste jag säga ?-Ursäkta men detta går bara inte?.
Annars kan man väl kanske äta den nya norska nationalrätten Pizza Grandiosa!
Jag har haft tur jag som funnit en norsk kvinna med svenskt matsinne!
De norska russen
Så har jag kommit lite längre i min tanke om russfeiring i Norge. Jag förstod inte helt och var tvungen att konsultera Sivan för att helt begripa vissa tekniska detaljer. Det berodde nog bara på en språkförbistring.
Russ är en benämning på sistaårselever på gymnasiet. Det börjar i värsta fall redan på hösten den näst sista terminen med diverse olika fester. Men man kan nog säga att själva firandet börjar till första april. En bit in på våren börjar dock förberedelsen av en annan viktig sak, nämligen russbilen. Som du kan se här nedan finns det flera olika modeller och i flera olika prisklasser (som tur är).
De allra flesta och speciellt på landsbygden använder sig av någon modell av van, eller folkvagnsbuss. Den ska vara röd och gärna med vit text på. Den texten brukar bestå av bilägarnas namn och kanske någon tuff slogan eller så. Har du fått sponsorhjälp brukar de också stå på, endera med samma vita handmålade text, eller med dekaler.
Vad som mer är ett storstadsfenomen är de stora bussarna. Här är man ofta mellan 6-10 stycken som går ihop om renovering och inköp. Jag måste berätta att de flesta av dessa bussar går från kull till kull och den som har köpt den för årets russfest inte sällan ?säljer? förköpsrätten till nästa års russ (den säljs alltså redan nu, innan den t o m är färdigt) för ett antal hundra tusen kronor. Detta fenomen har tagit helt över styr och några bussar förra året hade en budget på en bra bit över en million, varav ljudanlägget till en av dom kostade många hundra tusen kronor. Det stod på bussens tak och en dag på jobbet hörde vi ett förskräckligt oväsen. Det var den bussen som körde förbi ute på stora vägen. Det lät ganska precis som att vara på en riktigt högljudd konsert.
Många av ungdomarna jobbar så gott dom klarar av och hinner, men med budgetar i den storleksordningen så måste såklart både föräldrar och sponsorer hjälpa till. Russfeiringen är i det hela taget en stor ekonomisk påkänning för föräldrarna.
Till russtiden hör traditionen om knutregler. Från att ha varit ett oskyldigt ?bus? med lärare och andra offer. Det kunde vara små saker som att vara med på ett antal fester, att ha ett par udda skor på sig, eller hjälpa en gamling på ett eller annat sätt. Idag är russeknuten mycket mer inriktad på alkohol och sex. T ex att ligga med så många medruss som möjligt, att visa brösten på stan, eller en lärare. Men det finns fortfarande de snälla som att köra tio varv i en rondell med bil, gärna tutande, eller att tälta en natt på samma ställe. För varje knut får du en sak som kvittering att hänga i ett snöre på mössan.
Till denna tid hör såklart också alkohol (tyvärr är också både cannabis och amfetamin vanligt hos ungdomar). Vi pratar tyvärr inte bara helgdricka, utan det är fest veckan alla dagar. Inte alla, men det finns dessvärre en del som redan här grundlägger sin framtid. Fyra månaders intensivt festande, samtidigt som det kanske är den tuffaste perioden i skoltiden. Det är under denna period men ska tenta i alla ämnen. Tufft för många.
Finns det då något samhällsnyttigt med russtiden. Ja, till russtiden hör ofta en revy som visas för allmänheten. Många gånger samhällskritisk och den lockar såklart en hel del folk (betalande föräldrar). Pengarna som kommer in går ofta till något välgörande ändamål. Hos oss gick 400 000 till sjukhuset under från fjolårets russrevy.
Vår katt är en hund
Idag till frukost fick vi sällskap. Det var vår katt som satte sig som en hund nedanför bordet och tittade. Länge satt han där och så pep han lite då och då
Han står på diet då han fortfarande är lite tjocker, Det innebär 1 dl kattmat, morgon och kväll. Vilket i sin tur han inte är ett dugg förnöjd med. Sivan är dock snäll och ger honom lite tonfisk någon gång per dag. Idag var katta så fräck att han smög upp labben och stal paprika när jag hade lämnat köket.