Golfpremiär
Igår hade Sivan teroiprov på golfen. Det gick bra och väl hemma berättade hon att hon egentligen var sugen på att spela golf på riktigt igen och inte bara stå och slå på driving ranch. Sagt och önskat. Lysingsbadet har provapågolf och eftersom hon grejat teorin och jag har grönt kort på Norefjell GK bestämde vi oss för att gå ut på bana idag.
Det var toppenväder och strax efter klockan 11 var i ute vid Lysingsbadet. Efter varsin hink var vi redo. Jag som hade spelat en del förut märkte väl att det var mionst tre år sedan. Det var ojämt så det förslog. Långa raka bollar varvade med sneda, korta och en massa slag rätt ner i gräset.
Vi gick i alla fall 18 hål och sammanslaget blir bedömningen att det blir nog bättre med träning. Dock konstaterar jag fortfarande att jag aldrig kommer bli biten så golf kommer ta all min tid. Nej, det finns det alltför många andra spännande aktiviteter för.
En tur någon gång ibland med hyggligt sällskap, det är nog bara kul
Det var toppenväder och strax efter klockan 11 var i ute vid Lysingsbadet. Efter varsin hink var vi redo. Jag som hade spelat en del förut märkte väl att det var mionst tre år sedan. Det var ojämt så det förslog. Långa raka bollar varvade med sneda, korta och en massa slag rätt ner i gräset.
Vi gick i alla fall 18 hål och sammanslaget blir bedömningen att det blir nog bättre med träning. Dock konstaterar jag fortfarande att jag aldrig kommer bli biten så golf kommer ta all min tid. Nej, det finns det alltför många andra spännande aktiviteter för.
En tur någon gång ibland med hyggligt sällskap, det är nog bara kul
Äntligen paddling till Idö
Så blev den äntligen av. Paddlingen till Idö´s östra sida. Eftersom man paddlar utomskärs en stor del har jag inte tidigare velat ta den turen då det endera blåst för mycket eller så har vi varit på tur i ett annat väderstreck. Nu höll solen i sig och vid 11-tiden beslutade vi oss för att fara iväg.
Påväg ut lyckas jag fånga Sivan, båken och en flyende svan
Sagt och gjort. Vi packade i ett nafs och eftersom både potatis och morötter var färdigkokta tog det inte långa stunden innan vi satt i bilen. Det är lite märkligt, men det är ytterst lite skillnad på packning för fem timmar eller två dagars paddeltur. Det är bara mängden mat som skiljer.
Sivan sliter i vinden
Vi bestämde oss för att gå från Gränsö´s södra udde eftersom det blåste ganska friskt. Då hade vi flera alternativa vägar att välja på för att komma undan vinden.
Så är vi äntligen framme vid rastplatsen
Väl i vattnet blåste det kraftigare än väntat, men vi beslutade oss för att prova. Vi kryssade oss sakta, ofta med vinden i ryggen ut mellan öarna och efter en timme eller två var vi så framme vid Idö´s släta klipphällar. Jag har varit här förut, men inte Sivan. Hon blev precis lika betagen i utsikten som jag och vi slog därför läger och började förbereda för lunch. Kalops med potatis och morötter.
Sivan packar ur lunchen
Efter maten var det dags att bege sig hemåt. Vi tänkte runda Idö och gå över Lindödjupet. Väl framme vid lotsstationen var det dock bara att inse att vi var fast. Det gick inte att paddla över eftersom det blåste så man knappt kunde hålla paddlen. Likaså var sjön alldeles för grov för vår sjövana.
Min Point ligger i strandkanten
Alltså vände vi och tog samma väg hem som ut. Det gick fortfarande bra att gömma sig bakom småöar, men vi fick ändå vår beskärda del av vind och vågor. Dock kände vi hela vägen att vi behärskade sjön och speciellt när vi hade möjlighet att låta vågorna komma in förifrån.
Mätta och belåtna efterlunchen
En god stund senare var vi tillbaka vid Sandvik på Gränsö. När vi packade och lastade blåste det ändå mer och hade vi varit kvar på Idö skulle vi troligen fått problem. I stället satte vi kursen hemåt och var glada för den fina och spännande dag vi ändå haft.
Så packar vi ihop och tror vinden mojnat
Vem vet? Kanske var det säsongens sista?
Sivan leker i vinden och vågorna
Påväg ut lyckas jag fånga Sivan, båken och en flyende svan
Sagt och gjort. Vi packade i ett nafs och eftersom både potatis och morötter var färdigkokta tog det inte långa stunden innan vi satt i bilen. Det är lite märkligt, men det är ytterst lite skillnad på packning för fem timmar eller två dagars paddeltur. Det är bara mängden mat som skiljer.
Sivan sliter i vinden
Vi bestämde oss för att gå från Gränsö´s södra udde eftersom det blåste ganska friskt. Då hade vi flera alternativa vägar att välja på för att komma undan vinden.
Så är vi äntligen framme vid rastplatsen
Väl i vattnet blåste det kraftigare än väntat, men vi beslutade oss för att prova. Vi kryssade oss sakta, ofta med vinden i ryggen ut mellan öarna och efter en timme eller två var vi så framme vid Idö´s släta klipphällar. Jag har varit här förut, men inte Sivan. Hon blev precis lika betagen i utsikten som jag och vi slog därför läger och började förbereda för lunch. Kalops med potatis och morötter.
Sivan packar ur lunchen
Efter maten var det dags att bege sig hemåt. Vi tänkte runda Idö och gå över Lindödjupet. Väl framme vid lotsstationen var det dock bara att inse att vi var fast. Det gick inte att paddla över eftersom det blåste så man knappt kunde hålla paddlen. Likaså var sjön alldeles för grov för vår sjövana.
Min Point ligger i strandkanten
Alltså vände vi och tog samma väg hem som ut. Det gick fortfarande bra att gömma sig bakom småöar, men vi fick ändå vår beskärda del av vind och vågor. Dock kände vi hela vägen att vi behärskade sjön och speciellt när vi hade möjlighet att låta vågorna komma in förifrån.
Mätta och belåtna efterlunchen
En god stund senare var vi tillbaka vid Sandvik på Gränsö. När vi packade och lastade blåste det ändå mer och hade vi varit kvar på Idö skulle vi troligen fått problem. I stället satte vi kursen hemåt och var glada för den fina och spännande dag vi ändå haft.
Så packar vi ihop och tror vinden mojnat
Vem vet? Kanske var det säsongens sista?
Sivan leker i vinden och vågorna
Lördag, Västervik runt på cykel
Igår, lördag skulle vi egentligen varit ute en heldag på sjön. Återigen lovade yr.no vackert väder med nästan 20 grader och vind, men inte mer än vi skulle kunna hantera. Så blev det inte. Redan på morgonen hörde vi genom sovrumsfönstret att det blåste förfärligt. När vi sedan stod upp var det heller ingen sol. Alltså omprioriterade vi.
I stället satte vi oss på cyklarna framåt lunch och for iväg. Vi cyklade ut mot gamla sjukhuset för att se de nya alléhusen de för fullt håller på att bygga. Ett singelhus är uppbygt och håller på att teglas, medan det andra, ett parhus just fått upp väggarna. Det är den högra sidan från stan sett som byggs och det lär vara för att få lite fart på försäljningen och att skaffa ett par demohus. Det ska bli kul och spännande att se hur det går med försäljningen då det troligen blir läskigt dyra.
De nya alléhusen tar form i ett rasande tempo
Man kan inte låta bli att undra hur mycket folk är villiga att betala för att ändå bo fem km från centrum och i en del av staden där ingenting finns. Varken kiosk eller butik. En sak som jag läste i Västervikstidningen var att den entrepenör som skadar eller dödar något av träden längs allén kan få betala vite med upp till 200 000 kronor. Det gillar jag.
Här blir det par och radhus på båda sidorna av vägen
Borta vid stora vägen och Målserum var det hästtävling. Massor av tjejer i åldrarna 12-15 (gissar jag) höll på och värmed upp ute på banan. Tävlingen såg vi inte mycket av då den var inne i stallet och jag inte var så road att jag var villig att betala för at titta på en kort stund. Lika spännande som tävligen självt är dock att titta på allt runtikring. Från klädsel, hästar med utrustning, till bilar, hästvagnar och lastbilar. Det finns väl både ett och två att skriva om här, men det spar jag till en annan gång.
Målserum med hästtävlingar hela helgen
Vi hann bara en liten bit upp i backen in mot stan så frågade Sivan om speedwayen var slut. Jag hann inte mer än svara att den var det för Västerviks del så körde en cykel igång på speedwaybanan. Grinden stod öppen så vi tog oss turen in och tittade en stund. Fantastiskt vad det går att köra fort på en sådan maskin. Speciellt om man är ensam på banan.
Den som är ute i god tid är i bra form till nästa år (hoppas vi)
Precis efter speedwaybanan ligger motorcrossbanan. Vi har hört dom hemifrån flera gånger (ofta t om), men aldrig sett någon aktivitet. Nu var det träning så vi stoppade en stund här med. Det var två gäng och vi gissade att det var ett yngre (de körde lite försiktigare) och ett äldre som körde samtidigt. Det är tuffa killar och jag tror de smäller i ganska ordentligt när de kör omkull.
Här hoppas det över backkrönen. Motorcross m a o.
Bara snäppet bortom ligger det egentliga skälet till att vi tog denna omväg ner till stan. Det stora område som ska bli stadens handelscentrum har verkligen tagit fart. Här planas det ut och grävs i en rasande takt och det ska bli kul att följa projektet framöver.
Nytt stort köpcenter på gång utefter infarten till stan
Härifrån åkte vi ner på stan och gjorde lite allt möjligt. Klockan var dags för lunch och vi stack inom pizzeria Acapulco för varsin stor och god lunchpizza. Det var gott som vanligt och som alltid orkade inte Sivan med hela pizzan.
Nu var staden gjord och det var eftermiddag. Vi stoppade vid blomsterbutiken på hemvägen eftersom Sivan funnit extrapris på lavendel. Det var tre för 30 kronor och hon köpte därför återigen ett par stycken.
Nöjd Sivan har funnit ännu mer lavendel till lågpris
Idag är återigen planen att paddla, men det komer an på hur vädret artar sig. Vi tar det lite med ro och så se vi an framåt lunch. Just nu är det knallblått ute, men med massor av vind. Eftersom vi planerat att gå i utomskärs till Idö ska det nog inte vara så mycket vind som det är nu. Vi väntar och ser!
Hörs
I stället satte vi oss på cyklarna framåt lunch och for iväg. Vi cyklade ut mot gamla sjukhuset för att se de nya alléhusen de för fullt håller på att bygga. Ett singelhus är uppbygt och håller på att teglas, medan det andra, ett parhus just fått upp väggarna. Det är den högra sidan från stan sett som byggs och det lär vara för att få lite fart på försäljningen och att skaffa ett par demohus. Det ska bli kul och spännande att se hur det går med försäljningen då det troligen blir läskigt dyra.
De nya alléhusen tar form i ett rasande tempo
Man kan inte låta bli att undra hur mycket folk är villiga att betala för att ändå bo fem km från centrum och i en del av staden där ingenting finns. Varken kiosk eller butik. En sak som jag läste i Västervikstidningen var att den entrepenör som skadar eller dödar något av träden längs allén kan få betala vite med upp till 200 000 kronor. Det gillar jag.
Här blir det par och radhus på båda sidorna av vägen
Borta vid stora vägen och Målserum var det hästtävling. Massor av tjejer i åldrarna 12-15 (gissar jag) höll på och värmed upp ute på banan. Tävlingen såg vi inte mycket av då den var inne i stallet och jag inte var så road att jag var villig att betala för at titta på en kort stund. Lika spännande som tävligen självt är dock att titta på allt runtikring. Från klädsel, hästar med utrustning, till bilar, hästvagnar och lastbilar. Det finns väl både ett och två att skriva om här, men det spar jag till en annan gång.
Målserum med hästtävlingar hela helgen
Vi hann bara en liten bit upp i backen in mot stan så frågade Sivan om speedwayen var slut. Jag hann inte mer än svara att den var det för Västerviks del så körde en cykel igång på speedwaybanan. Grinden stod öppen så vi tog oss turen in och tittade en stund. Fantastiskt vad det går att köra fort på en sådan maskin. Speciellt om man är ensam på banan.
Den som är ute i god tid är i bra form till nästa år (hoppas vi)
Precis efter speedwaybanan ligger motorcrossbanan. Vi har hört dom hemifrån flera gånger (ofta t om), men aldrig sett någon aktivitet. Nu var det träning så vi stoppade en stund här med. Det var två gäng och vi gissade att det var ett yngre (de körde lite försiktigare) och ett äldre som körde samtidigt. Det är tuffa killar och jag tror de smäller i ganska ordentligt när de kör omkull.
Här hoppas det över backkrönen. Motorcross m a o.
Bara snäppet bortom ligger det egentliga skälet till att vi tog denna omväg ner till stan. Det stora område som ska bli stadens handelscentrum har verkligen tagit fart. Här planas det ut och grävs i en rasande takt och det ska bli kul att följa projektet framöver.
Nytt stort köpcenter på gång utefter infarten till stan
Härifrån åkte vi ner på stan och gjorde lite allt möjligt. Klockan var dags för lunch och vi stack inom pizzeria Acapulco för varsin stor och god lunchpizza. Det var gott som vanligt och som alltid orkade inte Sivan med hela pizzan.
Nu var staden gjord och det var eftermiddag. Vi stoppade vid blomsterbutiken på hemvägen eftersom Sivan funnit extrapris på lavendel. Det var tre för 30 kronor och hon köpte därför återigen ett par stycken.
Nöjd Sivan har funnit ännu mer lavendel till lågpris
Idag är återigen planen att paddla, men det komer an på hur vädret artar sig. Vi tar det lite med ro och så se vi an framåt lunch. Just nu är det knallblått ute, men med massor av vind. Eftersom vi planerat att gå i utomskärs till Idö ska det nog inte vara så mycket vind som det är nu. Vi väntar och ser!
Hörs
Bildblogg, Gränsö runt
Ibland är det svårt att välja ut två tre bilder när man varit ute på tur. Gränsö runt är alltid en sådan för mig. Därför blir det bilder från början till slutet. Vädret var de första kilometrarna växlande för att den senare delen av turen vara fullt solsken och jättevarmt.
En av de klippstränder som är typiska Gränsös östra sida
Släta fina klippor med liten fyr i söder
Sivan njuter solvarm klippa
Öppet vatten söderut. Vid horisonten skymtar några småskär
Dessa trevliga häster tillbringade vi en stund med
En liten solskensvik på den nedre östsidan
Sivan passar på att göra nr 1 innan maten :)
Så är maten snart igång
Nästan längst ut på den södra delen grillas det korv med bröd
Vi tittar på båtar och njuter solen
Eftersom jag glömde kaffepulvret blev det björnbärste
Så var vi vid Gränsö slott igen och fann dessa kastanjer
En av de klippstränder som är typiska Gränsös östra sida
Släta fina klippor med liten fyr i söder
Sivan njuter solvarm klippa
Öppet vatten söderut. Vid horisonten skymtar några småskär
Dessa trevliga häster tillbringade vi en stund med
En liten solskensvik på den nedre östsidan
Sivan passar på att göra nr 1 innan maten :)
Så är maten snart igång
Nästan längst ut på den södra delen grillas det korv med bröd
Vi tittar på båtar och njuter solen
Eftersom jag glömde kaffepulvret blev det björnbärste
Så var vi vid Gränsö slott igen och fann dessa kastanjer
Förbaskade minneskort
Så har det hänt igen. Det hände för Sivan för något halvår senan och nu har det hänt mig. Minneskortet slutar fungera. Det skedde i onsdags när vi var ute och paddlade och den sista biten i kanalen skulle jag ta ett par fina bilder bakåt. Då fick jag se texten där det stod att minneskortet inte fungerade som det skulle.
Väl hemma så stoppade jag in det i datorn och mycket riktigt. Det var samma sak som för Sivan. Datorn kände inte igen det och ville formatera. Det innebär på ren svenska i stort sett att den vill tömma kortet på all information. Hur jag än försökte fick jag inte upp det vilket också innebar att paddlekvällenskvällens foton, Älvsborgs fästning och de kort jag tog i Norge var borta. Kanske ett femtiotal kort allt som allt.
Det var inga oersättliga bilder, men ett foto är alltid ett minne.
Idag åker jag nog och köper ett nytt minneskort. De kostar idag ca 100 kr gigabyten, vilket är väldigt billigt. Det blir bara 2 giga idag med eftersom jag inte vill rymma många hundra bilder på kortet. Då riskerar man bara att få dåliga vanor och bara tömma kortet lite då och då. Då ökar också såklart att det är en massa bilder som försvinner nästa gång kortet pajar.
Annars skulle vi njuta med choklad i förrgår. Den nya milda mintchokladen från Lindt. Du kan tro besvikelsen var stor när det visade sig att dom glömt minten i kakan. Den var bara mörk och stark och inte alls vad vi förväntat. Därför bestämde vi oss att ta med den tillbaka till COOP och byta. Igår kväll när vi satt och tittade på nyheterna fick Sivan se att det inte var chokladkakan som det var fel på, utan oss. Vi hade inte ens köpt mintchokladen.
Så tänk vilken tur! För vad hade de trott om vi lagom sura hade gått in på butiken, hållit upp en Lindt 75% bitter cacao Ecuador och klagat på att mintsmaken inte var som den borde....
Nu sticker vi på tur. Vi hörs senare!
Väl hemma så stoppade jag in det i datorn och mycket riktigt. Det var samma sak som för Sivan. Datorn kände inte igen det och ville formatera. Det innebär på ren svenska i stort sett att den vill tömma kortet på all information. Hur jag än försökte fick jag inte upp det vilket också innebar att paddlekvällenskvällens foton, Älvsborgs fästning och de kort jag tog i Norge var borta. Kanske ett femtiotal kort allt som allt.
Det var inga oersättliga bilder, men ett foto är alltid ett minne.
Idag åker jag nog och köper ett nytt minneskort. De kostar idag ca 100 kr gigabyten, vilket är väldigt billigt. Det blir bara 2 giga idag med eftersom jag inte vill rymma många hundra bilder på kortet. Då riskerar man bara att få dåliga vanor och bara tömma kortet lite då och då. Då ökar också såklart att det är en massa bilder som försvinner nästa gång kortet pajar.
Annars skulle vi njuta med choklad i förrgår. Den nya milda mintchokladen från Lindt. Du kan tro besvikelsen var stor när det visade sig att dom glömt minten i kakan. Den var bara mörk och stark och inte alls vad vi förväntat. Därför bestämde vi oss att ta med den tillbaka till COOP och byta. Igår kväll när vi satt och tittade på nyheterna fick Sivan se att det inte var chokladkakan som det var fel på, utan oss. Vi hade inte ens köpt mintchokladen.
Så tänk vilken tur! För vad hade de trott om vi lagom sura hade gått in på butiken, hållit upp en Lindt 75% bitter cacao Ecuador och klagat på att mintsmaken inte var som den borde....
Nu sticker vi på tur. Vi hörs senare!
Sol och vackert väder
Ja, det var vad de lovat idag. Sivan och jag hade tänkt oss en alldeles egen tur idag och hade planerat Gränsö runt med korvgrillning och allt som hör till. Nu hann jag bara ta en storvask på bilen innan det drog ihop sig till gråväder. Vi hann påta lite i rabbater och kanta ett par gräsmattor innan de första dropparna kom.
Såhär såg det ut på yr.no´s prognos för Västervik idag
Nu hade Sivan ett möte på stan och jag lovade att följa med. Eftersom det kom några regndroppar lät vi den blanka bilen stå i garaget och tog i stället cyklarna och for iväg. Ett par droppar hade väl ingen dött av.
Så blev det ju inte. För väl nere på stan var vi rejält blöta bägge två. Jag hade tänkt ta en kopp kaffe på McDonald´s och sitta och titta på folk någon timme. De planerna var nu bara att glömma. I stället valde jag biblioteket och satt där och sakta torkade upp.
Sivan läser kulturtidskrift
När Sivan var tillbaka berättade hon att solen sken igen, vilket såklart bådade gott inför hemfärden. Vad hände då? Jo, såklart regnade det igen de tjugo minuterna senare då vi kom ut. Det regnade till och med så in i helsike. Vi var både kalla och helt genomblöta då vi ytterligare tjugo minuter senare kom hem. Då blev det snabbt av med kläderna, på mede lite kaffe och ner under fleecefilten och så tittade vi på en film.
Väl hemma från staden och två regnskurar
När det var klart så var klockan fem och det var dags att kika ut. Solen sken igen och vi bestämde oss för att göra det vi tänkt, nämligen att åka tillbaka till stan för att se Stieg Larssons "Flickan som lekte med elden". Det var en bra film det med och vi ser fram emot den tredje och sista delen då allt ska knytas samman.
Eftersom klockan var nästan halv nio och vi inte kände för att laga mat blev det en Summer Suprise på makken igen. Denna gång dock utan cola och pommes.
Såhär såg det ut på yr.no´s prognos för Västervik idag
Nu hade Sivan ett möte på stan och jag lovade att följa med. Eftersom det kom några regndroppar lät vi den blanka bilen stå i garaget och tog i stället cyklarna och for iväg. Ett par droppar hade väl ingen dött av.
Så blev det ju inte. För väl nere på stan var vi rejält blöta bägge två. Jag hade tänkt ta en kopp kaffe på McDonald´s och sitta och titta på folk någon timme. De planerna var nu bara att glömma. I stället valde jag biblioteket och satt där och sakta torkade upp.
Sivan läser kulturtidskrift
När Sivan var tillbaka berättade hon att solen sken igen, vilket såklart bådade gott inför hemfärden. Vad hände då? Jo, såklart regnade det igen de tjugo minuterna senare då vi kom ut. Det regnade till och med så in i helsike. Vi var både kalla och helt genomblöta då vi ytterligare tjugo minuter senare kom hem. Då blev det snabbt av med kläderna, på mede lite kaffe och ner under fleecefilten och så tittade vi på en film.
Väl hemma från staden och två regnskurar
När det var klart så var klockan fem och det var dags att kika ut. Solen sken igen och vi bestämde oss för att göra det vi tänkt, nämligen att åka tillbaka till stan för att se Stieg Larssons "Flickan som lekte med elden". Det var en bra film det med och vi ser fram emot den tredje och sista delen då allt ska knytas samman.
Eftersom klockan var nästan halv nio och vi inte kände för att laga mat blev det en Summer Suprise på makken igen. Denna gång dock utan cola och pommes.
Höstväder även i Sverige
Så har vi åter kommit hem. Det är otroligt härligt att vara hemma, även om vi för dagen trivs väldigt bra i vårt nya "hus" i Norge. Efter ett dygn har vi nu hunnit att göra iordning trädgården, tvätta kläder, handla och göra byn.
Det blev även en kort tur på McDonald's igår. För den som inte har varit på MCDonald's i Västervik kan jag berätta att det är en osedvanligt välskött butik. Det är i princip alltid städat och avtorkat och därmed ett nöje att äta eller fika där. För oss som reser mycket och ser en hel del McDonald's kan vi avslöja att det inte är alltid det är så väldigt aptitligt på grund av söl på bord och golv och sopor som ligger lite överallt. Detta gäller föresten inte bara McDonald's. Det gäller nog de flesta snabbmatsställen inklusive IKEAs restaurang.
Summer surprise, rekommenderas att prova
Under veckan vi varit borta har björkarna börjat gulna och det är betydligt svalare i luften. Det är inte på långa vägar som i Norge utan jag går fortfarande i kortärmat och shorts, men den definitiva hösen, den finns där. Idag blåser det förfärligt. Relativt varmt och med sol, men jag hoppas det mojnar till kvällen då vi planerar att paddla med friluftsfrämjandet.
Ingången till Bohus fästing med två promenadglada katter
För övrigt kan jag berätta att vi äntligen svängde inom Bohus fästning i måndags när vi åkte hem. Fästningen byggdes år 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson. Den är byggd vid Norde älv, Göta älvs norra utlöpsarm. Du kan läsa mer om fästningen här. Det egentliga skälet till att vi stoppade var att katterna skulle sträcka på benen och jag tänkte att det borde finnas en hygglig gräsmatta att gå på. Det gjorde det!
Kungen av katter och pipedockan i Sivans knä
Nu är det dags att sätta fart. Vi hörs!
Det blev även en kort tur på McDonald's igår. För den som inte har varit på MCDonald's i Västervik kan jag berätta att det är en osedvanligt välskött butik. Det är i princip alltid städat och avtorkat och därmed ett nöje att äta eller fika där. För oss som reser mycket och ser en hel del McDonald's kan vi avslöja att det inte är alltid det är så väldigt aptitligt på grund av söl på bord och golv och sopor som ligger lite överallt. Detta gäller föresten inte bara McDonald's. Det gäller nog de flesta snabbmatsställen inklusive IKEAs restaurang.
Summer surprise, rekommenderas att prova
Under veckan vi varit borta har björkarna börjat gulna och det är betydligt svalare i luften. Det är inte på långa vägar som i Norge utan jag går fortfarande i kortärmat och shorts, men den definitiva hösen, den finns där. Idag blåser det förfärligt. Relativt varmt och med sol, men jag hoppas det mojnar till kvällen då vi planerar att paddla med friluftsfrämjandet.
Ingången till Bohus fästing med två promenadglada katter
För övrigt kan jag berätta att vi äntligen svängde inom Bohus fästning i måndags när vi åkte hem. Fästningen byggdes år 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson. Den är byggd vid Norde älv, Göta älvs norra utlöpsarm. Du kan läsa mer om fästningen här. Det egentliga skälet till att vi stoppade var att katterna skulle sträcka på benen och jag tänkte att det borde finnas en hygglig gräsmatta att gå på. Det gjorde det!
Kungen av katter och pipedockan i Sivans knä
Nu är det dags att sätta fart. Vi hörs!
Den dagliga promenaden
Nu är en tredjedel av arbetsveckan gjord. Det går i stilla tempo och vi försöker finna en rytm där saker fungerar. Det har gått sådär med katterna när jag sks sova på dagen, men vi finner lösningar så smångingom. Annars har Norge fått fint väder för första gången på månader. Det innebär att det är nästan 20 grader på dagen.
Daglig tur för fika nere vid Randsfjorden (Desmo fångad i knäet)
Nätterna är däremot kalla och i morse rapporterade morgonpersonalen att det var +2,5 grader. Dessutom berättade de på radion när jag åkte hem att det börjar bitvis bli svårt att ta sig över fjällövergångarna på grund av snöfall. Över 600 meter snöar det för fullt och man rekommenderar vinterdäck.
Desmo finner svanen väldigt intressant. Mat för en vecka, minst
Annars går vi vår dagliga tur runt campingen. Sivan, Desmo och jag, medan Minoe inte har gått att få med. Hon har bara inte fattat vad det är frågan om. Trägen vinner dock och idag fick vi henne med på turen. Det går inte att gå så fort då, men vi kom i alla fall ända ner till vattnet och stolarna där vi satt och tittade på fåglarna och njöt solen.
Så fick vi äntligen Minoe med oss ut på promenad till sjön
Här stoppade vi en halvtimme innan vi tog katterna med oss och gick hem igen. Jag för att sova en stund, Sivan för att åka och tvätta den gamla saaben
.
Hemma intar Desmo och jag varsin säng och sover ett par timmar
Nu håller Sivan på med dynornas knappar. Det blir så snyggt med grått i stället för de hemska husvagnsfärgerna (grönblommigt för vår del) det är i orginal. Bild kommer så småningom. Nu är det dags för mat. Köttfärslåda står på menyn i kväll.
Vi hörs
Daglig tur för fika nere vid Randsfjorden (Desmo fångad i knäet)
Nätterna är däremot kalla och i morse rapporterade morgonpersonalen att det var +2,5 grader. Dessutom berättade de på radion när jag åkte hem att det börjar bitvis bli svårt att ta sig över fjällövergångarna på grund av snöfall. Över 600 meter snöar det för fullt och man rekommenderar vinterdäck.
Desmo finner svanen väldigt intressant. Mat för en vecka, minst
Annars går vi vår dagliga tur runt campingen. Sivan, Desmo och jag, medan Minoe inte har gått att få med. Hon har bara inte fattat vad det är frågan om. Trägen vinner dock och idag fick vi henne med på turen. Det går inte att gå så fort då, men vi kom i alla fall ända ner till vattnet och stolarna där vi satt och tittade på fåglarna och njöt solen.
Så fick vi äntligen Minoe med oss ut på promenad till sjön
Här stoppade vi en halvtimme innan vi tog katterna med oss och gick hem igen. Jag för att sova en stund, Sivan för att åka och tvätta den gamla saaben
.
Hemma intar Desmo och jag varsin säng och sover ett par timmar
Nu håller Sivan på med dynornas knappar. Det blir så snyggt med grått i stället för de hemska husvagnsfärgerna (grönblommigt för vår del) det är i orginal. Bild kommer så småningom. Nu är det dags för mat. Köttfärslåda står på menyn i kväll.
Vi hörs
Att ha en utekatt inne
Som jag tidigare berättat har det aldrig varit något problem när vi varit ute på resa med Desmo. Första gången det hände var när vi precis flyttat till Sverige och hade honom med tillbaka till Norge och en lägenhet han aldrig varit i. Sent en kväll rymde han ut genom ett fönster. Timmen senare kom Sivan gråtande upp till jobbet och förklarade katten död och borta. Ytterligare en timme senare får jag ett sms där hon berättar att han är hemma, hel och välbehållen.
Han hade stått utaför fönstret (som var så högt upp att det inte gick att hoppa) och sträckt ut sig så lång han var och så pep han sådär hjälplöst som bara han kan. Därefter försvann han ut ytterligare ett par gånger. Sen har han i stort sett alltid varit med. Ibland går han i koppel och andra gånger (då bostaden ligger i markplan) så får han efter att vi gått runt ett varv tillsammans, gå som han vill.
Därför kändes det naturligt även nu, då vi blivit husvagnsfolk, att han skulle gå ut som han ville. Vi får vl se så att inte grannarna klagar, men nu är vi tämligen ensamma.
Minoe däremot känns inte lika säker. Dels för att vi bara haft henne i två månader, men även för att hon är en skvätten typ Hon är rädd och otrygg och skulle helst sitta på armen hela tiden. Väl framme här visade det sig dock att hon var väldigt hissig på att gå ut.
Sååå, eftersom Sivan sover på sjukhuset efter jobbarnatt och inte kunde stoppa mig, släppte jag helt enkelt ut henne. Eftersom hon är så försiktig trodde jag inte hon skulle gå längre än just utanför dörren innan hon kom åter in.
Så blev det inte för med ett skutt var hon ute och borta. Sanningen och säga oroade jag mig mer för hur jag skulle kunna förklara detta för Sivan än vart katten tog vägen. Jag öppnade och visslade på henne ett par gånger och efter ca en halvtimme kom hon skuttande över grannens trädäck. Inte var hon intresserad av att komma hem då, men efter en stund så kom hon. Efter lite mat så var det dags att sticka ut igen och nu har hon varit ute tre gånger för att undersöka området.
Hon är inte intresserad av att göra oss sällskap utan går för sig själv, medan Desmo och jag går tillsammans. Vi har redan hunnit vara på toa och gjort morgontoalett och vi har gått en tur runt campingen. Nu väntar vi på solen som skymtar bakom molnen.
Desmo & Minoe i utforskartagen
Han hade stått utaför fönstret (som var så högt upp att det inte gick att hoppa) och sträckt ut sig så lång han var och så pep han sådär hjälplöst som bara han kan. Därefter försvann han ut ytterligare ett par gånger. Sen har han i stort sett alltid varit med. Ibland går han i koppel och andra gånger (då bostaden ligger i markplan) så får han efter att vi gått runt ett varv tillsammans, gå som han vill.
Därför kändes det naturligt även nu, då vi blivit husvagnsfolk, att han skulle gå ut som han ville. Vi får vl se så att inte grannarna klagar, men nu är vi tämligen ensamma.
Minoe däremot känns inte lika säker. Dels för att vi bara haft henne i två månader, men även för att hon är en skvätten typ Hon är rädd och otrygg och skulle helst sitta på armen hela tiden. Väl framme här visade det sig dock att hon var väldigt hissig på att gå ut.
Sååå, eftersom Sivan sover på sjukhuset efter jobbarnatt och inte kunde stoppa mig, släppte jag helt enkelt ut henne. Eftersom hon är så försiktig trodde jag inte hon skulle gå längre än just utanför dörren innan hon kom åter in.
Så blev det inte för med ett skutt var hon ute och borta. Sanningen och säga oroade jag mig mer för hur jag skulle kunna förklara detta för Sivan än vart katten tog vägen. Jag öppnade och visslade på henne ett par gånger och efter ca en halvtimme kom hon skuttande över grannens trädäck. Inte var hon intresserad av att komma hem då, men efter en stund så kom hon. Efter lite mat så var det dags att sticka ut igen och nu har hon varit ute tre gånger för att undersöka området.
Hon är inte intresserad av att göra oss sällskap utan går för sig själv, medan Desmo och jag går tillsammans. Vi har redan hunnit vara på toa och gjort morgontoalett och vi har gått en tur runt campingen. Nu väntar vi på solen som skymtar bakom molnen.
Desmo & Minoe i utforskartagen
Sms-val i Norge
Så har vallokalerna stängt i vårt grannland Norge. Det verkar otroligt jämnt, även om det för första gången på 16 år verkar som om sittande regering får förtroende för ytterligare en period. Så långt allt väl. Men personligen har jag insett att jag är en vinnare oavsett vem som vinner.
Jag ser det nämligen så att om den blå-röda sidan vinner är det bra för de har inte gjort alltför mycket skada de senaste 4 åren, även om Stoltenberg är en riktig miljögris som säger nej till det mesta som gäller miljöarbete. Dessutom, skulle den sidan (dvs vänster) vinna valet innebär det att Frp, det norska främlingsfientliga och starkt populistiska partiet förlorar och blir utanför regeringen även denna gång. Skulle det i stället vara så att höger- sidan vinner är det okej även det. För det innebär just det motsatta. Frp (Fremskrittspartiet) vinner och hamnar troligen i regering med dess partiledare som stadsminister.
Det skulle vara otroligt kul eftersom jag inte bor här till lands. Fremskrittspartiet som lovat guld och gröna skogar ett par månader nu skulle i så fall få visa hur det tänkt finansiera allt de har tänkt företa sig. Nu har de i och för sig gång efter gång de senaste veckorna tvingats erkänna att de varken räknat på det ena eller det andra utan bara tagit förgivet att det finns obegränsat med oljepengar att ta av. Spännande det!
Just nu ser det som sagt ut som om de hamnar utanför. De har redan börjar finna ursäkter och förklaringar till varför det inte går helt bra. Den bästa kan du se om du klickar här. Det har nämligen varit så jävligt att man via sms, twitter och facebook upmanat just Frp:s anhängare att INTE gå till vallokalen eftersom det är så fullt där. I stället har man bett dem rösta via sms. Det ska väl sägas att Norge är helt tokiga på att sända sms om allt mellan himmel och jord, men rösta? Knappast, eftersom nästan ingenting fungerar elektoniskt här.
Kanske det ska ses som ett test för just Frp:s väljare. För är det så att man tror att man kan rösta den vägen kanske varken de röstande, Frp eller Norge som land behövde de rösterna?
Annars har turen gått bra hit och Minoe var ätteduktig. Hon lyckades pipa hela vägen, dvs över 8 timmar i ett sträck. Desmo då? Han går som tåget, dvs på räls.
Jag ser det nämligen så att om den blå-röda sidan vinner är det bra för de har inte gjort alltför mycket skada de senaste 4 åren, även om Stoltenberg är en riktig miljögris som säger nej till det mesta som gäller miljöarbete. Dessutom, skulle den sidan (dvs vänster) vinna valet innebär det att Frp, det norska främlingsfientliga och starkt populistiska partiet förlorar och blir utanför regeringen även denna gång. Skulle det i stället vara så att höger- sidan vinner är det okej även det. För det innebär just det motsatta. Frp (Fremskrittspartiet) vinner och hamnar troligen i regering med dess partiledare som stadsminister.
Det skulle vara otroligt kul eftersom jag inte bor här till lands. Fremskrittspartiet som lovat guld och gröna skogar ett par månader nu skulle i så fall få visa hur det tänkt finansiera allt de har tänkt företa sig. Nu har de i och för sig gång efter gång de senaste veckorna tvingats erkänna att de varken räknat på det ena eller det andra utan bara tagit förgivet att det finns obegränsat med oljepengar att ta av. Spännande det!
Just nu ser det som sagt ut som om de hamnar utanför. De har redan börjar finna ursäkter och förklaringar till varför det inte går helt bra. Den bästa kan du se om du klickar här. Det har nämligen varit så jävligt att man via sms, twitter och facebook upmanat just Frp:s anhängare att INTE gå till vallokalen eftersom det är så fullt där. I stället har man bett dem rösta via sms. Det ska väl sägas att Norge är helt tokiga på att sända sms om allt mellan himmel och jord, men rösta? Knappast, eftersom nästan ingenting fungerar elektoniskt här.
Kanske det ska ses som ett test för just Frp:s väljare. För är det så att man tror att man kan rösta den vägen kanske varken de röstande, Frp eller Norge som land behövde de rösterna?
Annars har turen gått bra hit och Minoe var ätteduktig. Hon lyckades pipa hela vägen, dvs över 8 timmar i ett sträck. Desmo då? Han går som tåget, dvs på räls.
Vår nya vakthund
En dag ska jag skriva mer om vår resekatt, Desmo, men i kväll är det lite sent och jag tänkte berätta om vår nya lilla fröken. Minoe som hon heter, (om någon missat det) är en oriental från Holland. Hon har nu bott hos oss i dryga två månader och verkar ha bestämt sig för att stanna och fostra oss.
Det är en hel del jobb med en ny katt, även om det mesta får lösa sig av sig självt. Desmo (som snackar norska) förstår vi i stort sett alltid. Men Minoe är det svårare med. För där Desmo har ett rikt ordförråd och ett läte för nästan varje sak han vill, har Minoe egentligen bara ett enda ljud. Det är ett högt, klagande ljud som lite låter som ett bräkande får. Det ljudet använder hon om hon vill sitta i knäet, ha mat, gå ut, komma in, eller bara väcka oss på morgonen.
Fast det var inte rikigt sant och det är därför jag skriver detta. Hon har två ljud till. Det är spinnandet som hon högt och ljudligt gör såfort hon får komma lite tätt intill. Det andra ljudet är spott/fräsandet när bl a Desmo kommer för nära. Det är också ett ljud hon använder mot andra katter och hundar som kommer för nära.
I kväll när vi satt uppe och tittade på tv hörde vi henne fräsa utanför. Nog trodde vi att det var Desmo som var för närgången, men efter att hon två gånger gjort samma sak och dessutom sprungit upp till oss i soffan fattade vi vad det var. Hon försökte tala om att det var inkräktare på tomten och hon ville såklart få upp oss och med ner för att mota bort den feta katten som parkerat på vår uppfart.
En härlig katt denna också och så småningom ska vi nog kunna förstå varandra vi också. Nu sticker vi snart till jobbet och tar bägge katterna med. Det kommer säkert bli ett litet helsike, men spännande, det blir det också.
Hörs i veckan
HerrE
Det är en hel del jobb med en ny katt, även om det mesta får lösa sig av sig självt. Desmo (som snackar norska) förstår vi i stort sett alltid. Men Minoe är det svårare med. För där Desmo har ett rikt ordförråd och ett läte för nästan varje sak han vill, har Minoe egentligen bara ett enda ljud. Det är ett högt, klagande ljud som lite låter som ett bräkande får. Det ljudet använder hon om hon vill sitta i knäet, ha mat, gå ut, komma in, eller bara väcka oss på morgonen.
Fast det var inte rikigt sant och det är därför jag skriver detta. Hon har två ljud till. Det är spinnandet som hon högt och ljudligt gör såfort hon får komma lite tätt intill. Det andra ljudet är spott/fräsandet när bl a Desmo kommer för nära. Det är också ett ljud hon använder mot andra katter och hundar som kommer för nära.
I kväll när vi satt uppe och tittade på tv hörde vi henne fräsa utanför. Nog trodde vi att det var Desmo som var för närgången, men efter att hon två gånger gjort samma sak och dessutom sprungit upp till oss i soffan fattade vi vad det var. Hon försökte tala om att det var inkräktare på tomten och hon ville såklart få upp oss och med ner för att mota bort den feta katten som parkerat på vår uppfart.
En härlig katt denna också och så småningom ska vi nog kunna förstå varandra vi också. Nu sticker vi snart till jobbet och tar bägge katterna med. Det kommer säkert bli ett litet helsike, men spännande, det blir det också.
Hörs i veckan
HerrE
Stockrosor och dahlior
Igår när vi var i Mörtfors fann jag stockrosor. Eftersom Sivan så väldigt gärna vill ha just sådana har jag en tid samlat frön för att som tanken var, plantera till våren. Nu slumpade det sig så att vår vän Stig råkade få höra detta och sade direkt att vi skulle komma hem till honom och gräva upp lite eftersom han hade massor av dom.
Sagt och gjort. I morse ringde Stig och frågade när vi skulle komma. Sivan som var vaken, men inte uppstigen fick nu sätta fart. Väl framme fick vi oss en fantastisk förevisning av vad man kan göra med lite kunskap och mycket trädgårdsglädje. Det visade sig nämligen att det inte bara var stockrosor som växte här.
Det var äpple, päron, körsbär och tulpanträd. De var klippta och tuktade i de mest fantastiska former och som om inte det räckte var de ympade i alla de kombinationer man kunde komma på. På det stora äppelträdet trodde Stig själv att det växte 25 olika sorters äpplen. Det var en gren av en tidig sort, en gren av en senare och ytterligare en gren eller två med en höstsort av äpplen. Här fanns äpplen för hela säsongen. Om nu inte det räckte stod det ett päronträd bredvid. Här växte det också massor av olika sorter, stora som små, grå som gröna.
Det fanns dessutom ett äppleträd som hade päron på sig. Självklart egentligen! När vi sedan tittade på körsbärsträden och tulpanträdet var de inte ympade, men väl tuktade så de skulle på plats i trädgården. Såklart fanns det gott om blommor och bär. Sivan hittade stockrosorna och jag fann dahlier i fantastiska färger. Eftersom jag är i nybörjartagen för att driva dahlior så bad jag att få återkomma till våren för att snitta upp lite av de olika sorternas lökar.
Som om det inte vore nog kom vi i prat om biodling och Sivan som är frågvis och nyfiken fick erbjudande om att följa med ner till bikuporna och blir visad. Självklart sade vi ja tack och på det sättet blev vi snart genast mycket mer kunniga på bidrft och honungsproduktion. Som bonus fick vi på tillbakavägen se en bålgeting vilket i sin tur gjorde att jag fana flera stycken här hemma som jagade bina och humlorna som samlade nektar på våra bambu som för stunden blommar.
Allt detta gjorde att jag var tvungen att läsa på om både getingar och humlor och insåg att jag till våren ska bygga i alla fall ett humlebo. Mer om det då....
En otroligt flott dahlia som jag ska försöka komma över till våren
Sagt och gjort. I morse ringde Stig och frågade när vi skulle komma. Sivan som var vaken, men inte uppstigen fick nu sätta fart. Väl framme fick vi oss en fantastisk förevisning av vad man kan göra med lite kunskap och mycket trädgårdsglädje. Det visade sig nämligen att det inte bara var stockrosor som växte här.
Det var äpple, päron, körsbär och tulpanträd. De var klippta och tuktade i de mest fantastiska former och som om inte det räckte var de ympade i alla de kombinationer man kunde komma på. På det stora äppelträdet trodde Stig själv att det växte 25 olika sorters äpplen. Det var en gren av en tidig sort, en gren av en senare och ytterligare en gren eller två med en höstsort av äpplen. Här fanns äpplen för hela säsongen. Om nu inte det räckte stod det ett päronträd bredvid. Här växte det också massor av olika sorter, stora som små, grå som gröna.
Det fanns dessutom ett äppleträd som hade päron på sig. Självklart egentligen! När vi sedan tittade på körsbärsträden och tulpanträdet var de inte ympade, men väl tuktade så de skulle på plats i trädgården. Såklart fanns det gott om blommor och bär. Sivan hittade stockrosorna och jag fann dahlier i fantastiska färger. Eftersom jag är i nybörjartagen för att driva dahlior så bad jag att få återkomma till våren för att snitta upp lite av de olika sorternas lökar.
Som om det inte vore nog kom vi i prat om biodling och Sivan som är frågvis och nyfiken fick erbjudande om att följa med ner till bikuporna och blir visad. Självklart sade vi ja tack och på det sättet blev vi snart genast mycket mer kunniga på bidrft och honungsproduktion. Som bonus fick vi på tillbakavägen se en bålgeting vilket i sin tur gjorde att jag fana flera stycken här hemma som jagade bina och humlorna som samlade nektar på våra bambu som för stunden blommar.
Allt detta gjorde att jag var tvungen att läsa på om både getingar och humlor och insåg att jag till våren ska bygga i alla fall ett humlebo. Mer om det då....
En otroligt flott dahlia som jag ska försöka komma över till våren
Tjyvträning på golf
Efter avslutad vandring åkte Sivan och jag hem för att hämta våra golfbagar och åka vidare till golfbanan. Det gick hyfsat och vi slog varsin hink bollar för att sedan putta lite grann. Därpå tog vi och gick en tur runt banan för att därpå ta bilen och åka hem. Påväg hem så föreslog jag för Sivan att vi skulle ha en kebabpizza och hon var med på det.
Nu är maten avklarad och jag sitter med ett glas vin. Det ska bli kaffe sedan och har jag tur hinner vi också se en bra film.
Vi hörs
Sivan tränar sving på Lysingsbadets golf
Nu samlar fåglarna ihop sig för resan söderöver
Och så fick vi även idag med oss en örn som seglade ovanför oss
Nu är maten avklarad och jag sitter med ett glas vin. Det ska bli kaffe sedan och har jag tur hinner vi också se en bra film.
Vi hörs
Sivan tränar sving på Lysingsbadets golf
Nu samlar fåglarna ihop sig för resan söderöver
Och så fick vi även idag med oss en örn som seglade ovanför oss
Torsdagsvandring från Solstadström till Mörtfors
Så var även Sivan och jag igång med vandringen igen. Turen ovan genomfördes i vackert väder. Lite svalt på morgonen men fullt solsken frampå dagen. Det var en varierad tur som gick på grusväg, skogsstig och genom ängsmark. Tidigt stoppade vi vid Virum och tittade på deras kor. De är av sorten Jersey och det finns bara ca 2000 i Sverige. Kännetecknande är att mjölken har högre fett, såväl som proteinhalt än vanlig mjölk.
Jerseykornas ladugård i Virum
Vi blev tillbakaropade när vi nästan passerat gården. Det var en man som kände igen oss från vårens tur (den gick åt andra hållet) och som ville visa oss vad som skedde. De har nämligenj beslutat sig för att börja producera glass. Denna produktin ska vara igång om ett par månader, men i kommersiellt bruk räknar man med att ha den nästa sommar. Det gör väl att vi återigen måste ta en tur nästa år igen.
Den stora trädgården mitt uppe i skogen
Efter ytterligare 5-6 km var vi så framme i Mörtsfors. Just innan vi kom ner i byn passerade vi en jättestor trädgård uppe i skogen. Det var blommor, buskar, stenpartier och gångar och det var vattendammar. Det visade sig vara en f.d. trädgårdsmästare som hade sitt (vad jag förstod som) sitt sommarhus här. Nere på tomten var det också stor skaparglädje med alla de sorters blommor man kan komma på.
Här hade trädgårdsmästaren sitt eget sommarhus
Här stoppade vi på Mortfors pensionat för att äta våffla och dricka kaffe. Därefter fick vi turen med båten Aron. Den har egentligen slutat att gå i trafik för året, men tretton betalande kunder kan såklart påverka en båtchaufför. Så nu slapp vi gå tillbaka. Det blev 7-8 km båt tillbaka upp till Solstadström för att där ta bilarna tillbaka till Västervik.
Med båten Aron tog vi oss tillbaka till Solstadström
Jerseykornas ladugård i Virum
Vi blev tillbakaropade när vi nästan passerat gården. Det var en man som kände igen oss från vårens tur (den gick åt andra hållet) och som ville visa oss vad som skedde. De har nämligenj beslutat sig för att börja producera glass. Denna produktin ska vara igång om ett par månader, men i kommersiellt bruk räknar man med att ha den nästa sommar. Det gör väl att vi återigen måste ta en tur nästa år igen.
Den stora trädgården mitt uppe i skogen
Efter ytterligare 5-6 km var vi så framme i Mörtsfors. Just innan vi kom ner i byn passerade vi en jättestor trädgård uppe i skogen. Det var blommor, buskar, stenpartier och gångar och det var vattendammar. Det visade sig vara en f.d. trädgårdsmästare som hade sitt (vad jag förstod som) sitt sommarhus här. Nere på tomten var det också stor skaparglädje med alla de sorters blommor man kan komma på.
Här hade trädgårdsmästaren sitt eget sommarhus
Här stoppade vi på Mortfors pensionat för att äta våffla och dricka kaffe. Därefter fick vi turen med båten Aron. Den har egentligen slutat att gå i trafik för året, men tretton betalande kunder kan såklart påverka en båtchaufför. Så nu slapp vi gå tillbaka. Det blev 7-8 km båt tillbaka upp till Solstadström för att där ta bilarna tillbaka till Västervik.
Med båten Aron tog vi oss tillbaka till Solstadström
Tidig kvällspaddling från VKV-varvet
Vi får nog inse att hösten är här, vare sig vi vill det eller inte. För trots att vi suttit ute hela dagen och blivit solbrända medan svetten runnit i pannan mörknar det hastigt på kvällen. Det tar inte mer än en halvtimme från att solen börjar sin bana ner i horisonten fram till det är mörkt.
Kvällsol. Bilden tagen precis vid vattenytan
Kvällens tur gick från VKV-varvet, genom kanalen mellan Gränsö och fastlandet. Vi paddlade bakom Torrö och Mjödö och därefter kryssade vi runt några småöar innan vi landsteg på St Rågetholmen. Här blev det en lättöl, kaffe och äggsmörgås. Några gick en tur för att se på ett havsörnsbo och de fann både boet, örnen och det som var kvar sedan middagen.
Örnmat, eller det som blivit över
Därefter var klockan sju och det var dags att bege sig hemmåt. En kort tur upp mot Gränsö kanal i solnedgång avslutade denna kvällspaddling. Har vi tur hinner vi ett par till innan säsongen är över.
Solens sista strålar påväg ner vid Gudingen
Kvällsol. Bilden tagen precis vid vattenytan
Kvällens tur gick från VKV-varvet, genom kanalen mellan Gränsö och fastlandet. Vi paddlade bakom Torrö och Mjödö och därefter kryssade vi runt några småöar innan vi landsteg på St Rågetholmen. Här blev det en lättöl, kaffe och äggsmörgås. Några gick en tur för att se på ett havsörnsbo och de fann både boet, örnen och det som var kvar sedan middagen.
Örnmat, eller det som blivit över
Därefter var klockan sju och det var dags att bege sig hemmåt. En kort tur upp mot Gränsö kanal i solnedgång avslutade denna kvällspaddling. Har vi tur hinner vi ett par till innan säsongen är över.
Solens sista strålar påväg ner vid Gudingen
Höstaktiviteter
Idag visar termometern på framsidan redan en god bit över tjugo grader. Detta trots att klockan bara är lite över tio. Det passar oss bra eftersom det är kvällspaddling idag. Starttiden har fått flyttas fram en timme eftersom solen går ner så tidigt, men det beror också på att det blir ganskakllt och framför allt fuktigt p å sena kvällen.
Annars har viåter börjat aktivera oss. Sivan har åter tagit upp golfen. Vi gick en golfkurs för 4-5 år sedan ( då vi var alldeles nyträffade. Jag fick till mitt gröna kort ganska fort eftersom jag hade spelat en god del innan. Sivan däremot fick inte tiden att räcka till. Strax därpå flyttade vi ihop och då var det andra aktiviteter såsom bygga ihop ett nytt hem. Det blev också en hel del skidor och sommaren därpå köpte vi våra kajaker.
Nu är dock tiden mogen och vi ska se om vi får till detta mellan andra aktiviteter och jobb. Ett är dock säkertoch det är att vi inte kommer bli på golfbanan hela veckan då vi är ledig. Det har vi alldeles för många spännande aktiviteter att välja mellan för att göra.
I går kväll var första gången. Jag passade på att slå en hink ochinser att det är långt kvar till formken jag hade då jag tog mitt gröna kort. Idag vilar vi från golfen för att sedan åka och slå lite i morgon. Nu däremot är det en solstol på altan som gäller.
Ciao
Annars har viåter börjat aktivera oss. Sivan har åter tagit upp golfen. Vi gick en golfkurs för 4-5 år sedan ( då vi var alldeles nyträffade. Jag fick till mitt gröna kort ganska fort eftersom jag hade spelat en god del innan. Sivan däremot fick inte tiden att räcka till. Strax därpå flyttade vi ihop och då var det andra aktiviteter såsom bygga ihop ett nytt hem. Det blev också en hel del skidor och sommaren därpå köpte vi våra kajaker.
Nu är dock tiden mogen och vi ska se om vi får till detta mellan andra aktiviteter och jobb. Ett är dock säkertoch det är att vi inte kommer bli på golfbanan hela veckan då vi är ledig. Det har vi alldeles för många spännande aktiviteter att välja mellan för att göra.
I går kväll var första gången. Jag passade på att slå en hink ochinser att det är långt kvar till formken jag hade då jag tog mitt gröna kort. Idag vilar vi från golfen för att sedan åka och slå lite i morgon. Nu däremot är det en solstol på altan som gäller.
Ciao
Bompengar
Idag kan jag i Ringblad läsa att det ska införas nya bomstationer där vi bor i arbetsperioden. Dessa förbannade bomstationer som uppförs helt ologiskt överallt där en väg ska asfalteras eller uppnå vad vi i Sverige kallar normal standard. Denna gång är det riksväg 7 som ska betalas. Man har gjort en genväg på två mil och det kommer nu kosta 67 NOK enkel väg att åka med personbli. Lastbil blir dyrare, närmare bestämt 160 NOK.
Såhär är det överallt. Som jag berättat kommer det i framtiden kosta 80-120 NOk att åka från Hönefoss till Oslo. Allt detta bara för att ha normal svensk vägbredd och beläggning. Då vet ju alla dessutom att den svenska inte alltid är så himla bra.
När vi nu senast åkte med husvagnen så finns det helt enkelt inget utrymme kvar på vägen för något mer. Vi låg bakom en stackars finsk lastbil som verkade på rädd och förvirrad. Kanske hans första tur i Norge och för den delen, sista med. Det var bara att konstatera att där det var som mest trångt fanns inte chans att få plats på sin egen väghalva. Han var tvungen att nyttja den andra körbanan och där fick de stackarna klara sig bäst de kunde. Det är inte helt ovanligt att två lastbilar inte kan mötas på riksvägarna i Norge.
Det allra senaste dom har börjat med är att sänka hastigheterna för att inte bilarna ska köras sönder och att måla in streckan i ytterkant på vägen. Detta eftersom flertalet av vägkanterna endera har, eller är päväg ner i diket. Så i stället för att fixa det så åker målarbilen ut och flyttar in strecken 20 cm. Festligt eftersom det är på samma väg jag just beskrev.
I efterhand kan jag se att vi hade tur när vi åkte med husvagnen de sista milen och jag fasar redan nu för den dag vi ska åka därifrån. Den turen kommer noga planeras och semester med husvagn i Norge, det blir det kanske inte av med. I alla fall inte norrut.
För den som undrar kan jag berätta att experimentet med mat/disk fortfarande pågår. Sivan lagade igår, inspiererat från ett matlagningsprogram med italienskt, en god middag med tomat, basilika, pasta, skinka och såklart vitlök. Jättegott även denna gång.
Vid maten dök denna vackra sak upp utanför köksfönstret. Jättestor!
Såhär är det överallt. Som jag berättat kommer det i framtiden kosta 80-120 NOk att åka från Hönefoss till Oslo. Allt detta bara för att ha normal svensk vägbredd och beläggning. Då vet ju alla dessutom att den svenska inte alltid är så himla bra.
När vi nu senast åkte med husvagnen så finns det helt enkelt inget utrymme kvar på vägen för något mer. Vi låg bakom en stackars finsk lastbil som verkade på rädd och förvirrad. Kanske hans första tur i Norge och för den delen, sista med. Det var bara att konstatera att där det var som mest trångt fanns inte chans att få plats på sin egen väghalva. Han var tvungen att nyttja den andra körbanan och där fick de stackarna klara sig bäst de kunde. Det är inte helt ovanligt att två lastbilar inte kan mötas på riksvägarna i Norge.
Det allra senaste dom har börjat med är att sänka hastigheterna för att inte bilarna ska köras sönder och att måla in streckan i ytterkant på vägen. Detta eftersom flertalet av vägkanterna endera har, eller är päväg ner i diket. Så i stället för att fixa det så åker målarbilen ut och flyttar in strecken 20 cm. Festligt eftersom det är på samma väg jag just beskrev.
I efterhand kan jag se att vi hade tur när vi åkte med husvagnen de sista milen och jag fasar redan nu för den dag vi ska åka därifrån. Den turen kommer noga planeras och semester med husvagn i Norge, det blir det kanske inte av med. I alla fall inte norrut.
För den som undrar kan jag berätta att experimentet med mat/disk fortfarande pågår. Sivan lagade igår, inspiererat från ett matlagningsprogram med italienskt, en god middag med tomat, basilika, pasta, skinka och såklart vitlök. Jättegott även denna gång.
Vid maten dök denna vackra sak upp utanför köksfönstret. Jättestor!
Örnsafari, cykelturer och slappa i trädgården
Som jag tidigare skrev så har vädret fortsatt varit hyggligt. Det har kommit en skur lite då och då och man måste ha regnjackan med nör man far ut, för skuren kommer fort. Men i det stora hela är det sol, varmt och uppehåll.
Minoe som alltid väljer konstiga ställen att slappa på
Eftersom min vad fortfarande är blå, svullen och ond har vi valt att cykla en del. Det har varit blomjakt på stan och det har givit en god del spännande blomfrön och ett par sticklingar som ska rotas och planteras innan kylan kommer.
Igår fann jag en humla som var helt bedövad av dahlians nektar
Det har också varit insamling av frön här hemma för att utöka blomsterlanden till nästa år. Vi har en idé om att ta bort halva altanen på baksidan för att flytta över den till framsidan. På baksidan tänkte vi i stället sätta stenplattor och göra lite trädgård- blomsterlandland. Allt är bara en kostnadsfråga.
Havsörn seglar över piperskärr
I samband med att vi var och köpte blommor i lördags fick vi syn på en havsörn som låg och cirklade över trädgården där vi parkerat. Länge stod vi och tittade medan den flög, gled över oss. Sivan tog ett par bilder, men här behöver man en bättre kamera.
Solen skiner nu på altanen. Det är dags att servera Sivan morgonkaffet på sängen och sedan gå ut och sätta sig. Det blir varmtäven idag...
Minoe som alltid väljer konstiga ställen att slappa på
Eftersom min vad fortfarande är blå, svullen och ond har vi valt att cykla en del. Det har varit blomjakt på stan och det har givit en god del spännande blomfrön och ett par sticklingar som ska rotas och planteras innan kylan kommer.
Igår fann jag en humla som var helt bedövad av dahlians nektar
Det har också varit insamling av frön här hemma för att utöka blomsterlanden till nästa år. Vi har en idé om att ta bort halva altanen på baksidan för att flytta över den till framsidan. På baksidan tänkte vi i stället sätta stenplattor och göra lite trädgård- blomsterlandland. Allt är bara en kostnadsfråga.
Havsörn seglar över piperskärr
I samband med att vi var och köpte blommor i lördags fick vi syn på en havsörn som låg och cirklade över trädgården där vi parkerat. Länge stod vi och tittade medan den flög, gled över oss. Sivan tog ett par bilder, men här behöver man en bättre kamera.
Solen skiner nu på altanen. Det är dags att servera Sivan morgonkaffet på sängen och sedan gå ut och sätta sig. Det blir varmtäven idag...
Tiden ilar, tanken vilar
Var tar tiden vägen kan man undra. Fem veckors semester, en veckas sjukskrivning på grund av muskelbristning och så snart en vecka hemma i Västervik. Trots detta knappast ett enda blogginlägg. Vad händer?
På eftermiddagspromenaden fann vi vild mynta i skogen
Ja, till största delen beror det på två faktorer. Den största och första är vackert väder. Nästan var dag i snart tre månader säger vi på morgonen att vi tar det (vad det nu är för viktigt/tråkigt som borde göras) när det blir sämre väder. Det är bara det att det just inte blvit sämre väder. Vi har fortfarande en temperatur över tjugo grader på dagarna här hemma och i trädgården växer det så det knakar både bland gräs och blommor. Den andra orsaken är att jag just nu har svårt att finna en bra tidpunkt att ta mig tid att blogga.
I full blom ännu. Nu i gult, rött och rosa
I går var vi till trädgården igen och köpte ytterligare lite blommor. För än finns det gott om plats kvar i slänten på baksidan och det som ska till denna säsong är lite vintergrönt. Kanske buxbom eller en grön minibarrväxt. Vi får se. Sen håller jag på att samla in alla de frön som jag tänker ska bli fina blommor till nästa år. Daliorna har delats och knippsats sticklingar på och våra fina pelargoner går nu på sista veckorna.
Daliorna växer så man skulle kunna tro de var anabola
I torsdags skedde något kul här hemma. Sivan frågade varför hon alltid skulle diska och mitt svar var omedelbart. För att jag alltid lagar mat och har gjort de senaste fem åren. Vi kan byta sade Sivan då och såklart sade jag visst! Sagt och gjort. Sivan är numera matchef och jag är disk och plockansvarig. Till Sivans stora förtret ska sägas.
Sivan bjöd till kvällsmat
Hon förbannar nämligen sig själv och undrar varför hon inte kan tänka lite mer innan hon öppnar munnen. Hon bönar och ber om att få byta tillbaka, men jag är hård som stål. Det kan nog vara bra att bytas om ibland och i går fick jag serverat önskemåltid med helstekt fläskfilé, bea och myntapotatis (se inlägg juli 2008). Det gick toppenbra och var precis så gott som jag tänkt mig.
Annars har det varit filmkvällar i det sista. Det har varit triologin om polisen Johan Falk (Noll tolerans, Livvakterna och Den tredje vågen) som vi passat på att titta på. Det eftersom den nya filmen (en av åtta planerade) går på bio och Sivan som inte sett någon kanske tycker det är kul att se från början, även om den första har tio år på nacken.
På eftermiddagspromenaden fann vi vild mynta i skogen
Ja, till största delen beror det på två faktorer. Den största och första är vackert väder. Nästan var dag i snart tre månader säger vi på morgonen att vi tar det (vad det nu är för viktigt/tråkigt som borde göras) när det blir sämre väder. Det är bara det att det just inte blvit sämre väder. Vi har fortfarande en temperatur över tjugo grader på dagarna här hemma och i trädgården växer det så det knakar både bland gräs och blommor. Den andra orsaken är att jag just nu har svårt att finna en bra tidpunkt att ta mig tid att blogga.
I full blom ännu. Nu i gult, rött och rosa
I går var vi till trädgården igen och köpte ytterligare lite blommor. För än finns det gott om plats kvar i slänten på baksidan och det som ska till denna säsong är lite vintergrönt. Kanske buxbom eller en grön minibarrväxt. Vi får se. Sen håller jag på att samla in alla de frön som jag tänker ska bli fina blommor till nästa år. Daliorna har delats och knippsats sticklingar på och våra fina pelargoner går nu på sista veckorna.
Daliorna växer så man skulle kunna tro de var anabola
I torsdags skedde något kul här hemma. Sivan frågade varför hon alltid skulle diska och mitt svar var omedelbart. För att jag alltid lagar mat och har gjort de senaste fem åren. Vi kan byta sade Sivan då och såklart sade jag visst! Sagt och gjort. Sivan är numera matchef och jag är disk och plockansvarig. Till Sivans stora förtret ska sägas.
Sivan bjöd till kvällsmat
Hon förbannar nämligen sig själv och undrar varför hon inte kan tänka lite mer innan hon öppnar munnen. Hon bönar och ber om att få byta tillbaka, men jag är hård som stål. Det kan nog vara bra att bytas om ibland och i går fick jag serverat önskemåltid med helstekt fläskfilé, bea och myntapotatis (se inlägg juli 2008). Det gick toppenbra och var precis så gott som jag tänkt mig.
Annars har det varit filmkvällar i det sista. Det har varit triologin om polisen Johan Falk (Noll tolerans, Livvakterna och Den tredje vågen) som vi passat på att titta på. Det eftersom den nya filmen (en av åtta planerade) går på bio och Sivan som inte sett någon kanske tycker det är kul att se från början, även om den första har tio år på nacken.
