Aktivt uteliv

Här hemma i Västervik råder det verkligen semester. Det är till större delen sol och jättevarmt, men just nu är det sedan ett par timmar gråväder och ett lätt duggregn. Vi har suttit ute hela dagen och den sista timmen under taket och lyssnat på regnet som smattrat lite. Eftersom det varit varmt så är det inga problem.

Katterna ligger och sover. Desmo på rygg i en av stolarna och Minoe har till stor del legat i mitt knä, mellan de upptäcksfärdet hon tar i närområdet. Vi skulle ha varit nere pch spelat golf hade jag tänkt, men nu får vi tänka om. Siva håller på att bli duktig på att läsa på svenska (håller just nu på med Lisa Marklund) medan jag läser lite annat.

I morgon har de lovat fint väder här. kanske vi tar en kajak med oss och åker till någon fin strand på Öland för att öva eskimåsväng. Vi får se vad det är för väder. Jag återkommer senare....


HerrE och Minoe som nu är lösgående utekatt sedan två dagar


Inte bara utekatt utan äventyrare på höjden...

Igår var det så lovande väder så vi packade väskan och drog iväg ut till havet. Det var klippbadet vid Skanvik som vi besökte för första gången i sommar. Vädret var växlande med en god del sol och vind. Efter ett par timmar blev det mer moln än sol så vi åkte hem för att umgås med djuren och, om det blev mer sol, sitta i trädgården.

Såklart belv det mer sol. Vi hann bara in till stan så var det solsken igen, men vi valde ändå att åka hem. Det blev så ett par timmar i varsin solstol med varsin bok innan det var dags att börja med kvällsmaten. Jag hade köpt revbensspjäll som vi skulle grilla och medan jag fixade med det så tog Sivan cykeln och åkte och handlade.

Vi åt hemlagad potatissallad med revbensspjäll och grönsaker och till det tog vi ett glas vin. Så packade vi fort ihop disken och for ner på stan. Det var kvällskvitter i stadsparken. Nu heter det i och för sig inte kvällskvitter här utan det var ett namn på uppträdandekvällarna i min födselsstad Flen. Hät stt pensionärerna på parkbänkar en gång i veckan och lyssnade på olika evenemang. I alla fall upplevde vi det så när vi var unga.

Här var det jazz och soulkväll med Annika Heed. Det var en lättsam underhållning på en timme och musiken var väldigt varierad. Dock var den hela tiden av det lågmälda slaget. Solen sken över de relativt få deltagare som var där och jag kan bara beklaga att inte fler passar på ett gratis erbjudande med bra musik i en vacker stadspark.

Efter avslut tog vi vägern över centrum och kikade på folk. Det är Sweden Dance denna vecka på Gränsö och eftersom det är första året räknar man inte med att det ska bli lika mycket folk som på MC-dagarna. När vi åkte förbi där igår var det dock gott om husvagnar och man räknar med (hoppas på) ett tusental besökare varje dag.


Skanvik med sina röda klippor


Annika Heed i stadsparken

Sakta går det framåt och den lilla dama har börjat anpassa sig till vårt liv och våra vanor. Jag tror hon har funnit trygghet och känner sig hemmastadd i huset. Dags att gå vidare och hon har fått sitta ute i buren ett antal gånger per dag. Vi har också börjat utforska närområdet och då i sele. Något hon inte alls gillar.

Vi har inte bestämt när hon ska släppas, men vi har en tanke att hon måste knytas an till både oss och huset. För har hon inte fattat att det är här hon hör hemma så finns det säkert inget skäl för henne att komma tillbaka. Kanske blir det till helgen, kanske i nästa vecka....

Desmo då? Jo, han tycks både nyfiken och glad i henne medan hon fortfarande fräser och slår efter honom när han kommer för nära. Detta trots att även hon är nyfiken. Lynnig? Ja troligen.

Nu ska vi klä oss för att sticka ner på stan. Det är Harry Potter på bion som gäller..

Vi hörs

I går eftermiddag var Sivan och jag på promenad. Vi skulle gå till Volvo och hämta bilen som var på den årliga servicen (4500 SEK) och som jag inte kan låta bli att reta mig på. Vad får man för de pengarna? Jo de talar om att mina nya däck är ok. De talar om att alla lampor är ok osv, osv. Sen får man olja, tändstift och såklart den obligatoriska litern med spolarvätska till det överkomliga priset 49 kr.

Problemet med servicen är att om man väljer att inte göra den gäller väl troligen inga garantier. Likaså blir det ett rejält bakslag den dagen man ska sälja bilen. En hopplös sits alltså som nu i alla fall är gjord. Jag passade såklart på att åka upp till besiktningen direkt efteråt med tanke på eventuella reklamationer.

Såklart blev det inte det.

Detta var en introduktion till häckarodören. För när vi kom två kvarter bort reste sig krabatan på korten nedan upp. Han läg på en liten kulle max fyra meter utanför huset och han låg kvar så länge att vi hann ta upp kameran och få ett kort. Sen gick han. Sakta, sakta och det var först när grabbarna i 10-årsåldern kom cyklande pch pratade som han klev iväg med lite fart. Fast det blev inte så långt. Han gick helt fräckt över till den andra sidan på huset.


Näääh, kommer ni o stör mitt i slummern


Ska ni ha ett par bilder? Ok!


Skynda er på för det kommer mer folk


Suck! Nu har jag ledsnat

I går när vi varit på stan så började det regna. Det var inget litet fjuttigt sommarregn utan det var så att himlens portar öppnade sig och det vräkte ner under en halvtimme. Då, just då var jag ute på altanen med en fleecefilt, en bok och en kudde. Desmo kom snabbt upphoppande på magen och lade sig efter lite kelande mellan knäna mina. Dör slumrade vi i en halvtimme.

Idag när vi sitter ute och läser blir det plötsligt lite grått ute. Dt kommer ett par stänk och vi flyttar in under taket. Sivan i soffan med en mindre fleecefilt, men med samma kudde. Desmo kommer i full fart och så har historien upprepat sig.


HerrE tar en Höneblund tillsammans med Desmo


Sivan och Desmo, ännu vakna här

Första gången tänkte på det var under förra säsongens idol. Helt plötsligt kom det över mig. Ordet leverera. Helt plötsligt var det ett otroligt tjat om att leverera och de stackars sångarna matades med att de inte levererade som det borde, eller att de levererade som förväntat. Artisterna fick också höra att de var tvugna att leverera si eller så till nästa vecka. Just ordet leverera blev jag nästan knottrig av till slut då det användes 5-10-20 eller 25 gånger per program.

Så har ordet hängt kvar. Det är alla som överhuvudtaget gör något som levererar. Det är artister, idrottsmän, konstnärer och ja, till och med vanliga yrkesmän levererar. Idag presterar man inte, utan man levererar.


För övrigt och för den som undrar hur det går med den lille hurpekärringen (Minoe) så kan jag berätta att hon fortfarande spottar och fräser när den oskyldige och världens snällaste Desmo kommer närmre än 30 cm. Hon har nosat honom i rumpan och bak på ryggen, men han får inte komma nära. Dock så inser vi att det är fem dagar sedan hon kom och dom ska inte sitta i samma bur än på fyra veckor.


Desmo och madame Minoe ute i solen på piazzan

Så har staden återgått till det mer normala. Vi for (som vanligt) ner för att äta lunch och tänkte också passa på att kika på båtsmansstugorna. Möjligen äta på Ackrells som ligger där. Nu passade inte matsedeln oss utan vi gick vidare. Nere vid hamnen stod det en hel del motorcyklar, men gick såklart inte jämföra med i går. Det var bra med turister som gick omkring, eller som satt och åt, men på något sätt ser det nästan tomt ut. Man kan bara gissa hur öde det kommer bli om ett par veckor då semestern är slut.

Matsedlarna var inte lockande på något ställe idag. Inte förrän vi kom bort till Simson´s bar & kitchen. Där hade de söndagsmiddag för 65 kr. Här har vi aldrig ätit och eftersom det fanns mat som tilltalade oss båda så passade vi på.

Spareribs för mig och lax med färskpotatis för Sivan. Ett gott tjeckiskt öl till det gjorde att vi kände oss ytterst nöjda.

Efter maten blev det en polkaglass på Sahara café. Tjejen som lade upp gav så mycket att jag nästan inte orkade. Glassen intogs på en bänk samtidigt som vi tittade på motorcyklar som for förbi. Det har varit en fin helg!


Sivan i kryddträdgården utanför båtsmansstugorna


Återigen ute på gatan med alla små hus med rosor på väggarna


Blindgata med utsikt mot Gränsö


Hamnen sedd från båtrestaurangen Simson´s


Snäll servitris erbjuder sig att ta kort på middagsgästerna

Såklart det finns bilder på hojar, men efter att ha sett hundratals och hundratals blir det till slut inta av att fotografera. Man blir kort och gott lite lamslagen när det är så många snygga cyklar. I stället får det bli en film som visar en liten snutt av det vi såg. För man ska veta att denna kortege pågick i ca 15-20 minuter då det hela tiden kom nya motorcyklar.

Så innan du klickar på pilen i fönstret nedan, skruva upp ljudet lite lagom och njut...

På ett sätt känns det som om det är söndag. Det har varit hojdagar i tre dygn nu och idag var det den stora kortegen genom standen som antiklimax. Man kan nog inte annat säga än att dom haft ett otroligt bra väder. En regnskur den första natten och efter det har det mestadels varit sol och sommarvärme. Igår åkte vi ner på stan till lunch. Vi kikade på folk och motorcyklar medans vi gick runt. Det börjar bli en vana nu att fara ner vid 11-tiden och så både äta en lättare lunch och efter det dricka kaffe och ta en glass.

Vi hade tänkt att vi skulle åka ner till kvällen för att ta en öl och titta på hur folk hade det, men när maten var avklarad var vi så slappa att vi valde film och ett glas vin i stället.

Så var det idag och vi åt bara frukost innan vi for ner till centrum. Det var kortege genom staden och man räknade med att det skulle vara ca 1000 motorcyklar som skulle åka. Det var helt märkligt och inte helt att tro då det stod motorcyklar precis överallt. På torget, på gågatan, på bryggan och på cykel- och gångbanor. Det var massor av folk och när klockan väl var tolv var det i stort sett fullt på torget. 

Lugnt och sansat väntade folk på att hojarna skulle komma och när de väl kom så brakade oväsendet lös. Stora och små maskiner, nya och gamla och nästan alla hade ett gemensamt. De hade bytt ut orginalljuddämparen mot en som lät betydligt mer. Det var så många motorcyklar och det var så många olika människotyper som körde. Vad som var väldigt utmärkande var att det var så många tjejer och damer i gott vuxen åler. Likaså att ett stort antal av herrarna säkert var en god bit över 65 år. Flertalet i svart skinn och läder.

För den som aldrig varit här på mc-dagarna under sommaren och bara tycker det minsta lilla om motorcyklar kan jag bara uppmana att komma. Kom och titta för detta måste upplevas.


Först tittar man åt höger....


o sen tittar man åt vänster. Alla undrar.... var är hojarna?

Jag som flera gånger per dag är ute på diverse sajter där man köper saker har noterat en sak till (förutom överord, superlativer och direkta lögner). Det senaste och som tilltagit under något år är just moms tillkommer!

För ett jävla trams!

Att som privatperson sätta ut en vara till ett lågt pris (för den delen även som företag med annons på privatmarknaden) och sedan hävda att moms tillkommer. Hur ska det fungera om jag som privatperson köper? Jag har inget momsfråndrag. Det här är inget annat är larv, jox och bedrägeri.

Mitt råd är att bojkotta dessa fixare. Låt dom sitta med sina grejor till dess att de blir seriösa säljare.

Exemplet som idag fick mig att reagera finns här

Så är det dags igen. Det årliga evenemanget med mc-dagarna har rullat igång.  Eller rättare sagt, det rullade igång redan i går. I år är över 2500 tält bokade och det är över 100 mc-klibbar anmälda. Hur många besökare totalt set det blir, det har jag inte en aning om, men massor av folk, det blir det. Lägger man därtill alla "vanliga" turister som råkar vara här kan man bara gissa vilket uppsving detta är för stan.

Mc-åkarna håller tull ute vid Gränsö slott och Sivan och jag var där ute en sväng och kikade. Så klart åkte även vi tvåhjuligt (vilket vi för övrigt nästan alltid gör när vi är i körbart tillstånd på sommaren). Det var massor av motorcyklar som for fram och tillbaka.

Det var alla kategorier cyklar, även om HD-stuket var det dominerande.

Snittåldern på motorcykelfolket är hög och i dagens tidning stod det att den var 49 år. Det förvånar mig inte. Det skulle vara kul att veta snittvikten också¨och jag gissar att den ligger mellan 90-100 kg. De allra flesta var nämligen rejält överviktiga med stora kaggar som spände under skinndressazr och HarleyDavidsontröjor.

På stan vid lunchtid var det packat med folk och överallt står det motorcyklar. Båtar kommer och åker och över hela fiskaretorget strövar det folk som ser väldigt avslappnade och bekymmerslösa ut. Varför inte? Det är varmt, det är hyfsat soligt och det är semestertider....


De stora hästhagarna har blivit camping för mc-folket


En katt bland hermelinerna, eller en vespa bland hojarna


Lika fullt i centrum som på Gränsö, skinande, flotta motorcyklar

Så kom den lilla fröken och flyttade in. Jag hade trott att det var en katt som var hög och med långa ben, men oj vad jag bedrog mig. Det var en liten och tunn katt. Så nätt, så försiktig och när ägarna kallade på henne svarade hon direkt och kom för att bli pysslad med. De stannade en halvtimme men skyndade sedan vidare, allt för att slippa dra ut på pinan.

För det rådde ingen tvekan om att det var en pina och jag tror att det var extra svårt för mannen i familjen. Kvinnan fick nästan dra honom ut och han hade gärna stannat ytterligare. Hon berättade också att de inte ville ha någon som helst kontakt eftersom det var så jobbigt som det redan var att skiljas från en kamrat.

Kattdamen var så försiktig och har hela dagen hållit sig undan. Jag gick efter någon timme och hämtade henne och därmed var isen bruten. Hon höll sig gärna i närheten då jag satt i soffan men hon har inte tagit så många utstickare i huset. Sivan bar henne till matskålen och därefter till toa och på båda ställena lyckades hon göra rätt sak.

Desmo har fått ara ute hela dagen men fick bli med oss in nu. I skrivandes stund sitter Minoe under soffan och Desmo som är världens snällaste katt sitter bredvid på behörigt avstånd och tittar nyfiket.  Den unga fröken morrar nämligen ganska rejält åt honom.

För vår del har dagen annars (förutom att pyssla med katta) bestått av lite blomplanteringa, nerklippning av syrenhäck och kompostkvarning av detsamma. Vi tog vid femtiden fram Sivans Vespa och tog oss en tur till stan. Vi for också ut till Lysingsbadet och kikade på folk, husvagnar och allt annat. Vi tog också turen genom den japanska trädgården som är ny för i år. Här har man också byggt en minigolfbana som verkade både fin och kul. Vi återkommer till den när det är provat.


Den lilla pusen, Minou


Den nya tuffa minigolfbanan vid Lysingsbadet



Rolandz med "under bar himmel" fick strålande recensioner

I morgon är de dags. Vår nya familjemedlem kommer under förmiddagen. Det är en katt och hon heter Minoe. Hon är fem år gammal och av sorten oriental. För den som inte vet så kan jag berätta att det är en släkting till siamesen.

Hennes familj kan inte ha henne längre och väljer därför att sälja henne till någon annan som är intresserad. Då dök vi upp. Jag har i flera månader tittat efter en kattkompis till Desmo som blir lite övergiven i framför allt arbetsperioden. Eftersom vi är lite kräsna så dög det inte med vad som helst och jag var heller inte helt sugen på att betala 5-6-7000 för en raskatt (dom kostar det som ungar).

Så dök denna annons upp för någon månad sedan och jag tittade och tänkte jag skulle höra av mig. När sedan vår kattpensionatkvinna kom med en lapp och den tjejen var det bara att höra av sig till ägarna. Efter en del mailväxling fram och tillbaka så blev vi godkända. Tiden sattes till denna första semestervecka då vi har möjlighet att vara hemma och ta hand om fröken i det nya hemmet. Det innebär ett par veckors arbete med att träna in henne på våra vanor och liv. För tanken är att hon ska kunna gå ut och ha ett fint kattliv precis som vår Desmo.

Jag återkommer i morgon mer mer bilder och info

Så är den äntligen här, den efterlängtade semestern. Femochenhalv veckas ledigt och trots att vi har så mycket ledigt och i långa perioder så är detta efterlängtat. Nu ska det bara bli lite sol igen.

Dagen idag har ägnats åt trädgården och ärenden på stan. Vädret var varit växlande med två små regnskurar. Det har varit varmt och skönt vilket hjälper upp när man ska jobba ute. Vi har även denna gång köpt rosor i Norge och idag var vi till trädgården och inhandlade persikan som vi pratat om i flera år. Den växer till vidare i kruka uppe på altan tillsammans med pelargoner, olivträd och de olika jättegräsen.

På stan var det massor av folk. Det är så härligt eftersom de allra flesta är hyggliga trots att det blir lite trångt bitvis och det blir långa köer. Folk jäktar inte så farligt i semestertider. I alla fall inte i Västervik. På Stegeholms slottsruin var det konsert i kväll. Det var Rolandz med Robert Gustavsson. Kul? Bra? Inte vet jag; men vi får satsa på att hinna ner i morgon och tjuvlyssna lite utanför.


De senaste två tillskotten i rossamlingen

Halva arbetsperioden är gjord och norsk sjukvård är snart lika sinnessjuk som den svenska. Mer om det då jag kommer hem och har tid.

Det är varmt här och solen skiner. Det är lite som förra gången då vi sova bort dagarna i etapper. Just nu har jag varit ute i solen en stund som ska nu äta pizza. Det är en ny hemlagad favorit som egentligen bara har två ingridienser förutom basen. Det är choritzo och jalapénos. Toppengott och starkt så det ångar ur munnen.

Jag jobbar som vanligt nätter och Sivan jobbar kvällar. Det innebär en timmes samvaro på eftermiddagen och kanske en liten, stulen kyss bakom en dörr på akutmottagningen om vi ses när hon går hem.

För sista gången bor vi uppe på sjukhusområdet. Det är lite märkligt eftersom jag nu bott här i snart fem år. Nu är det nya tider och ett nytt boende som gäller. Jag återkommer till det framöver då allt är i hamn :-).

Vi hörs!


Gyrihaugen med milsvidd utsikt åt alla håll

Vädret här i Västervik har varit okej under dagen. Inget regn, men i perioder en god del moln och en förfärlig vind vilket gjorde att den planerade kajakturen ställdes in. I stället har vi suttit i solen, vi har ordnat med tyget på altanen och jag har på ett eller annat sätt lyckats laga Sivans bärbara pc. Vi får väl se hur länge den håller.

Igår kväll var det varmt och skönt. Vi tog cyklarna ner till stan för att lyssna på artisterna från utsidan och vi passade samtidigt på att äta kvällsmat från matstånden. Vi provade först Langos med creme fraice, lök och skinka. Tillagad av två oengagerade tjejer i tjugoårsåldern. överjävligt friterat bröd, lite utsmetad crene fraice med en klick lök och ytterligare en med skinka. 60:- tack!

Lite senare var det dags att prova grekiska grillspett i bröd. Smaken var okej, men fläskköttet var vanlig karré och som alla vet är hälften fett och senor där. Detta för 55:- vilket det inte var värt!

Vilka var det vi lyssnade på då? Jo, vi fick med en del av Staffan Hellstrand som var bra. Vi lyssnade också på Christina Kjellson som var både bra och kul och hade publiken med sig. Sen var det Pärsons pack och då gick solen ner och vi började dra oss hemåt. Vi skulle tagit en öl men det var så fullt på alla restauranger så det inte fanns plats i solen. Öltältet lockade få medan vi var kvar och därför kändes det inte speciellt lockande det heller.


Kustbevakningen tog sig en tur in i Gamlebyviken även denna kväll


Utsikt över hamnen, turistbyrån och fontänen


Solen sänker sig över båtarna och vi beger oss hemåt

Så kom äntligen finvädret och vi skulle bege oss ner till Stegeholm och visfestivalen. Kvällens artister var inte
på långa vägar lika kända som igår. De som medverkade var bl a Pernilla Andersson, Marie Bergman, Stefan Demert och Jejja Sundström, Emil Jensen och Björn Kjellman med flera.

Eftersom vi hade en flaska vin med oss ner så tog vi cyklarna ner till Fiskaretorget och gick därifrån. Som  en liten parentes kan nämnas att det är lite kul (möjligen sorgligt) att se hur folk med cyklar kan komma på den befengda tanken att det går att cykla på cykelbanan då det knappt går att ta sig fram gåendes.Dom plingar ochy plingar, men eftersom det inte finns någonstans att flytta sig så blir dom bara väldigt irriterade.

Det dåliga vädret??? gjorde kanske att det var betydligt mindre folk ute och gick än förra året. Nu sken solen, men det var ändå inte riktigt varmt. Vi satte oss utanför slottet och lyssnade på Demert- Sundström och därefter Pernilla Sundström medan vi åt vår medhavda matsäck (se tidigare inlägg). Det var gott, men vinet kom inte till sin rätt då det blev lite väl kallt. Vi satt och lyssnade fram till klockan halv tio. Då gick solen ner och det blev på bara ett par minuter ännu kallare.

Sivan bjöds på öl i öltältet, men avböjde och ville att vi for, Så väl hemma blev det kaffe och film med Clint Eastwood.



Västerviks nya flotta gråsuggor


Potatissallade, grekisk sallad, helstekt fläskfilé och rödvin. Gott, gott!


Som mest hade ett femtontal båtar parkerat utanför, däribland
kustbevakningen

Tidigare idag for de sista av våra gäster och Sivan och jag har fixat lite här hemma, ätit lunch, sovit middag och därefter begav vi oss ner på stan. Vi skulle köpa kaffe och glass på McDonalds. Sagt och gjort. Det var köer, köer och köer och Västervik visade sig återigen från sin soliga vackra sida. Överallt var det folk som åt mat, fikade eller slickade i sig glass.

De sedvanliga godis och popcornstånden är på plats och tyvärr även telefonbolagens vulgära tält och försäljare. Tuffa unga tjejer och killar i dyra bilar som på ett aggresivt och inte speciellt trevligt sätt "fångar" sina kunder rätt utanför genom att helt enkelt kliva ut och stoppa dom. Det handlar mycket om pengar i dessa dagar.

Utanför Stegeholms slottsruin köar folk tidigt för att få de bästa platserna när de öppnar. Vi själva har köpt potatissallad och helstekt en fläskfilé som ska intas tillsammans med en nylagad greksallad, vitt bröd och rött vin. Vi gör som vi borde gjort igår och parkerar oss med filt utanför i gräset. Tyvärr var det ju så att vädret var alldeles för osäkert igår, medan det i kväll är sol och vind. Dock varmt.

Jag återkommer i morgon med någon bild och en kort rapport....

 

Idag for våra norska gäster hem och då passade vi på att åka ut till Gränsö och havet. Vädret var vackert och solen sken, men då vi passerade bron var det massor av folk som stod och vi gissade att det var det årliga kanalsimmet. Det är en tävling där den som har den flottaste kostymen, dvs hatten vinner. Tidningen påstod att det var 70 stycken, men det var nog mer antalet anmälda. Jag gissar på att det var 20- max 30 som simmade de fyrahundra metrarna från väst till östsidan på Gränsö.




UPDATE: Idag var i förrgår. Just som jag satt och skrev kom våra finska vänner på besök och jag hann inte färdigt. Vi hade hoppats att få rå om dom i flera dagar, men tyvärr hade de bråttom och åkte redan klockan halv fyra i natt. En vecka har gått och vi har under den tiden haft tre familjer på besök. Trevligt och avslappat. Nu är huset tyst och stilla och vi sitter med varsitt glas vin.

Så var det dags igen. Stegeholms slottsruin är iordningställd. Torget är avstängt, toaletter är utsatt och öltältet på plats. Det är visfestival. Denna årliga aktivitet som pågår under tre dagar och som lockar massor av både turister och artister.

Vi som får vårt första egentliga besök av föräldrar i morgon ber om fint väder så vi kan ta en tur ner. Det är planerat med picknickmat, filt och vin utanför borgen på gräskanten. Logistiken är planerad och nu är det bara vädret kvar. Vi håller tummarna för att de får fel även i morgon (det har varit fel i stort sett hela veckan).

Festivalen äger rum torsdag, fredag och lördag och i morgon planeras för Jack Wresvik, Mikael Wie, Åsa Jinder, Kajsa Grytt, Grus i Dojan och Jojje Vadenius m fl. Det låter som en trevli kväll.

Vi får dessutom besök av våra finska vänner och då vore det trevligt att få visa stan från sin vackrare sida.

Dagen har varit fin. Eller rättare sagt vädret har varit fint ända fram till sena eftermiddagen då det började molna på och bli grått. Sivan och jag har idag hållit på i trädgården och nu i kväll städat inför de besök vi får i veckan. Det börjar med norskt besök till kvällen och senare blir det finskt.

I kväll tog vi varsin cykel och begav oss ner mot stan. På vägen stoppade vid A La Onkel och åt varsin pizza med tjeckiskt öl till. Dom är alltid trevliga där och i kväll var det inget undantag. Det var halvfullt vilket glädjer mig eftersom det sällan är folk som äter där utan tar hem.

Efter maten tog vi en tur till butiken och efter det rullade vi vidare ner till hamnen. Trots det grå och lite kalla vädret var det halvfullt (inte halvtomt som den negativa säger) på restaurangerna. Folk är så solbrända och de vägrar ge upp kortbyxor trots att det kanske var läge för det i kväll.

Sivan erbjöd både öl, kaffe och glass, men jag tänkte spara mig fram till det fina vädret kommer tillbaka. För nog för det väl det? I morgon har dom i alla fall utlovat växlande molnighet och det är betydligt bättre än det tidigare planerade ösregnet.


Ny tjeckisk öl hos A La Onkel


Sivan i stadsparken som nu blommar för fullt


Slottsruinen som nu är klar för sommarens visfestival

Allemansrätten är en fantastisk sak som vi har gemensamt med ett fåtal andra länder. Vi kan väl börja med att säga att i de länder som allemansrätten inte existerar får du inte fritt bada i sjöar, plocka bär i skogar (kanske inte ens gå i skogen) inte paddla på annans vatten eller heller såklart inte fiska.

I Sverige och framför allt Norge har vi stora rättigheter och kan relativt fritt röra oss i skog och mark (även på sjö o hav). Allemansrätten står inskriven  i grundlagen, men är ingen lag i sig.

Idag och sedan några år tillbaka är det starka krafter för att avvekla eller begränsa just allemansrätten. Markägare gräver upp vägar för att förhinda folk att åka. De släpper kor ute vid de bästa stränderna för att förhindra att folk badar. Samma markägare hotar folk med stryk, eller ännu värre med bössa. Minns vår kära skivbolagsbert som blev hotad med stryk för att han skulle plocka svamp i skogen. Någon annans skog! Någon som inte ville ha folk där utan hellre såg sina svampar och bär ruttna.

Idag går diskussionen om bryggor här i Västervik. Längs hela staden ligger det bryggor var tionde meter. Dessa bryggor ligger i sort sett bara där, men gud nåde den som går ut på en sådan för att bada, eller ännu värre sola. Då kommer bryggägaren och är arg och hotfull. Vi ska säga att dessa bryggor ligger  på kommunens mark och ingår i strandskyddet.

De gånger vi paddlat runt Gamlebyviken och Gränsö slås vi över att nästan alla tomter är inringade med taggtråd, ända ner till vattnet och strandskyddet är ett minne blott. Här kan ingen komma fram. Det tycks heller inte vara någon uppföljning elller kontroll kring detta av kommunen.

Vidare har kyrkan ett ställe vid vattnet där man nu låst grindarna för att församlingen anser att det är för mycket folk som kommmer för att bada. Dessa människor som troligen flertalet just är församlingsmedlemmar, dvs de som är med och betalar.

Uppe i Oxelösund bråkas det på liknande sätt. En fritidshusförening vill förbjuda som inte bor i området att komma och bada vid "deras" bad. Man driver nu detta rättsligt och har förlorat i två omgångar och går nu vidare till högsta instans.
 
På samma sätt ser det säkert ut över hela Sverige och framför allt ute längs våra kuster och sjöar.

Kan vi göra något åt det? Ja, ett par saker. Det ena är att anmäla fel till kommunen och hot och aggresivitet till polisen. Sedan kan vi hävda vår rätt till allemansrätten. För en sak är säker.... I denna egotrippade värld är  sådana rättigheter inte självklara utan något vi måste slåss för.

Så var vi återigen hemma. Vi åkte snart nog när jag slutat i går morse och stoppade ett par gånger på vägen för att rasta Desmo, vår katt och för att äta. Det innebar att klockan var närmare 18 då bilen rullade in framför huset vårt. Det blev avlastning, ett par snabba varv i trädgården, skörd av jordgubbar och smultron, koll av post och lite att äta innan klockan var 21 och jag stupade i säng.

Så var det idag och det hade utlovats regn. Det hade visserligen kommit ett par droppar under natten, men klockan sju var vädret vackert igen. Vid nio var vi uppe och strax i full fart. Det blev en tur på stan innan vi åkte och handlade. Det är verkligen sommar nu och turister och Västervikare överallt, i massor. Det är så kul att bara sitta och titta, men tillslut måste man sätta fart igen. Vi fann i alla fall ett par blommor vid en blomsterbutik.

Efter det har vi gemensamt hållit på i trädgården. Vi har klippt och krattat och vi har skördat jordgubbar idag igen. Vi har planterat och grävt och gjort en hel del annat också. I morgon är det dags för årets första Norgebesök och då ska vi ha det lite fint. Eftersom det troligen mest kommer bli hemlagat den närmsta veckan så ville jag ha en kebabpizza och det sade inte Sivan nej till. Vespan plockades ut och så åkte vi ner till hamnen. Det var verkligen lördag där. Sol, hav och massor av folk ute som åt eller drack öl. Vi själva köpte oss varsin kebabrulle och satte oss nere i hamnen medan vi åt. Vi tittade på båtar, stekare och folk flest. En fantastisk härlig blandning.

Nu är nu och det ska snart tas kväll. Sivan håller säkert på ute och måste nog hämtas in.

Vi hörs i morgon....


Egenskördade toppensöta jordgubbar


Vår norska klätterros som tog sig bra


Sivan och jag i full fart på vespatur ner till stan