Aktivt uteliv

Så kom vintern tillbaka med besked. Jag har i flera månader kunnat glädja mig år ett antal olika sorters fåglar som ätit i vår trädgård. Att jag dessutom fått fem rådjur på täta besök var en bonus som jag inte räknat med. Undrar föresten om jag kan se det som en bonus nu när de snart kommer äta upp de flesta tulpanlökarna?

Här om dagen skottade jag undan nästan 3 dm snö och grävde fram runt fågelmatarna så småfåglarna kunde komma åt det som låg på marken. Därefter fick jag hämta fram solrosfrön, jordnötter och talgbollar, men jag tog också och passade på att smörja i margarin lite överallt i trädgården.

Det tog inte långa stunden innan det återigen var fullt av fåglar. Det var koltrastar, blåmesar och talgoxar som trängdes med de bråkiga pilfinkarna. Så efter en stund kom hackspetten tillbaka. Han var hungrig och gick först lös på det margarin han hittade och därefter satte han sig på talgbollsbehållaren och åt. En härlig syn!

Jag var tvungen att söka hur det går för fåglarna när det blir så sen vår. De uppgifter jag fann tyder på att det går rätt så bra. Några vänder åter till varmare breddgrader medan de flesta blir kvar. Det anges att ca 90 % av alla våra fåglar flyttar från Sverige någon gång under året och det lär bli uppskattningsvis 450 millioner fåglar, varav flera millioner dör i samband med flytten. Smått ofattbara siffror!

Dock är det värre när våren kommit och flyttfåglarna är igång med häckningen. Om då vintern slår till ödelägger det med förödande resultat för våra småfåglar. Jag tänkte därmed slå ett slag för att mata fåglarna ytterligare en tid. Jag länkar också vad man kan ge fåglarna att äta då det fortfarande säljs betydande mängder med vete, som egentligen de flesta fåglar inte är intresserade av, men som är billigt att lägga i för producenten.

Länk: http://www1.tierp.se/vendel/idebank/faglar/fagel.html

/Håkan

Idag tänkte jag bara lämna ett tips inför morgondagen. Det är Gunnebo OK (Orienteringsklubb) som inbjuder till skiddag i sin klubbstuga i Karlby. Begivenheten äger rum mellan klockan 10-13 och som om inte nypreparerade skidspår vore nog säljer man också kaffe (säkert något annat drickbart också), våfflor och Sunes goda bullar (vem Sune är vet jag inte).

Spåren finns i två olika längder och Kenneth som är en av spårfixarna berättade att det finns ett 7 km och ett annat utanför elljusspåret som är ca 4 km. Vädret är planerat fint även i morgon och ses vi inte i spåret kanske vi möts promenerandes i stället.

/Håkan

Själv var jag med råge vuxen då jag insåg att det var trevligt att vara ute skog och mark. Det var dock innan internet och jag hade ingen att fråga om hur man gjorde, eller vad man skulle ha på sig för att turen skulle bli trevlig. Jag var dessutom så pass ung att det inte fanns så många kronor att lägga på utrustning heller.

Å andra sidan såg marknaden inte heller ut som idag med den specialutrustningen man ”måste” ha idag, om man ska tro handeln.

Själv började jag i täckjacka, jeans, bomullströja och någon form av kängor som egentligen var tuffa att gå i stan med, men inte fungerade optimalt ute i skogen. Men det gick det med!

Visst var tröjan kall och våt då jag gått mig varm och visst var kängorna blöta rätt igenom då gräset bara var till antydan vått. Men vad gjorde det, det var härligt att vara ute.

Idag ser det annorlunda ut på både kläd- och skofronten. Nya material, bättre kunskap oh tjockare plånbok gör att jag har samlat på mig grejor som fungerar. Borta är bomullskläderna och idag är det tekniska och snabbtorkande byxor och skjortor. Jackor som har membran som andas och det är Gore-Tex i skorna. För att inte tala om dagens handskar som håller sig torra och varma på ett helt annat sätt.

På underklädsfronten har det också hänt en del. Även här hade man bomull då jag var ung medan man idag använder ull eller någon form av tekniskt material, gärna polyester. Personligen föredrar jag merinoull under eftersom jag ofta blir riktigt varm då jag är ute på tur. Dessutom blir man ofrånkomligt svettvåt på ryggen bakom ryggsäcken. Då är det härligt att ha ett ullunderställ på sig då de aldrig blir rikligt kalla på samma sätt som syntet blir. Likaså om jag mot förmodan skulle plurra, vilket jag gjorde häromdagen, håller jag värmen bättre. Underställen av polyester blir våta, de blir kalla (även om de på alla punkter är bättre än bomull) och de luktar illa efter ett tag, jämfört med ull.

Vad är då problemet? Varför använder då inte alla ull hela tiden? Jag har denna vinter varit ute i stort sett varje dag. Jag har dessutom tränat flera gånger i veckan och konstaterar då att ull fortfarande fungerar toppenbra, men nackdelen är att det inte klarar att tvättas lika ofta som syntetplaggen. Ett ullunderställ av kvalitét kostar närmare 1000 kronor. Det är mycket pengar att tvätta sönder på en vinter. Själv har jag gjort slut på två undertröjor och ett par långkalsonger. Detta medan underkläderna i syntet inte visar något tecken på att ge sig.

Så svaret är enligt mig, ull för den som är ute någon tur då och då, speciellt om man är den som blir varm och svettas. För den som använder sitt underställ nästan alla dagar i veckan och som tvättar ofta, rekommenderar jag starkt ett syntetiskt plagg.

/Håkan

Denna helg var det upplagt för tur ute i skärgården. Därför åkte ett par av oss ut i går i går för att prova isen ute vid Bonnbacken. Det visade sig snart att det skulle blir svårt att få till någon skridskoåkning då det kommit så pass mycket snö att det inte var lätt att åka. När vi sedan kom till nyisen var det inte mycket bättre. Mjukt och så lite hållbart att undertecknad gick igenom isen och hade stora problem att komma upp igen. Till slut och med lite hjälp var jag återigen uppe på isen och den enda bestående skadan var min mobil som inte var vattentätt packad.

Turen började vid Bonnbackens strand

Väl hemma vid köksbordet funderade jag på vem som kunde tänkas vilja bli med ut på skridskor under de förutsättningar som rådde. Jag kom snabbt fram till att det endast var ett fåtal medlemmar som skulle klara detta och jag valde då i stället att bjuda till skid- och grillltur med samma start och slutmål.

Hundra meter nyis innan öppet vatten tar vid

Därmed var vi ett gäng skidåkare som klockan 10 skidade ut från Bonnbacken i medvind och sol från helt blå himmel. Vi satte kurs mot Torrö och rundade snart dess västspets och kom i lä för vinden. Vilken värme! Vi var tvungna att ta av oss lite ytterkläder innan vi fortsatte mot ett rastställe på S:a Malmö. Här blev det lite fika och en chokladbit samtidigt som vi njöt solen och den fantastiska utsikten mot öppet vatten.

En del dagar är bättre än andra, det här blev en sådan

Efter en dryg halvtimme fortsatte vi så färden mot Bonnbacken. Vi gick nu runt Mjödö och kom på så sätt tillbaka till viken vid Bonnbacken. Här fick vi ta en rejäl sväng runt Sandholmarna då det var nyis som var alldeles för tunn innan vi var tillbaka vid start. Här väntade ytterligare kamrater som i stället för skidor hade tagit en rejäl promenad. Nu återstod bara gemensamt fika och korvgrillning i eftermiddagssolen. Kunde en söndag ha varit bättre?

/Håkan

Då jag och min fru för dryga fem år sedan bestämde att vi skulle flytta till Sverige från Norge var det ingen slump som gjorde att vi hamnade i just Västervik. För en av kraven vi hade var att förutsättningarna för friluftsliv skulle finnas och eftersom vi var intresserade av att paddla kajak, vandra och åka långfärdsskridskor blev det såklart de områden vi sökte efter på nätet.
Ganska snart fann vi Friluftsfrämjandet och eftersom jag tidigare varit medlem där tog vi kontakt med lokalföreningen och då det var sommar blev det Rolf på kajaksektionen vi först mötte.

Paddeltur i Frluftsfrämjandets regi andra advent med korvgrillning på S:a Malmö

Därmed blev vi efter kort tid introducerade i Västerviks friluftliv och vi blev medbjudna på paddeltur ut i skärgården där vi träffade våra första friluftsvänner. Det blev en sommar med mycket paddling och det tog inte lång tid innan vi blev introducerade i gruppen ”vandring för torsdagslediga”, som då var i sin uppstartsfas med ett litet deltagarantal från kajak och skridskosektionen. Detta till skillnad mot idag då gruppen inte kan ta emot fler medlemmar (ta kontakt med sektionsledare för mer info).

Så har det fortsatt. Vintern kom och så startade skridskosektionen. Där blev jag ledare för två år sedan och från och med i höstas tog jag över som sektionsledare, något som jag trivs med då jag å min sida får möjlighet att bjuda andra på ett trevligt välkomnande och fina naturupplevelser på samma sätt som jag själv fick.

Nu gör vi såklart inte alla turer eller allt vårt uteliv tillsammans med Friluftsfrämjandet. Eftersom vi båda i familjen gillar att vara ute blir det en hel del friluftsliv för oss själva, alternativt privata turer tillsammans med andra friluftsintresserade där man kan välja vem man vill ha med.

Idag med de sociala medier som finns, Facebook, mail, sms-grupper för att nämna några har det blivit så mycket lättare att få kontakt med likasinnade. Inom främjandet gör vi ofta så att vi sänder ut ett meddelande när vi är sugna på en aktivitet och det brukar inte dröja innan man får svar där någon säger sig vara intresserad av att bli med.

I vuxengrupperna är det för närvarande vandring, skridskor och paddling där detta kontaktnät är väl utbyggt. Det är något som gör att det blir lättare att komma ut. För inte skulle jag sticka ut på öppet vatten själv i februari i en liten kajak. Inte heller skulle jag sticka iväg ensam på skridskor till Hasselö, eller Loftahammar utan sällskap. Nej, sällskap är grejen, i alla fall oftast!

/Håkan

När jag är ute på tur så är det inte bara naturupplevelsen det handlar om, det är flera saker. Ibland är det sällskapet, andra gånger ensamheten. Det kan vara att jobba med kroppen så svetten rinner eller det kan vara att sitta på en plats länge och bara njuta tystnaden. Men oavsett jag är i skogen, på isen eller till sjöss så är det en återkommande sak som jag alltid tycker är bland det viktigaste. Det är maten!

Vad man har med sig att äta. För min åsikt är att en tur utan något gott, det är bara en halv tur.

Hur är det med dig? Vad äter du ute på tur? Själv har jag provat flera varianter och den sämsta var när jag stressad skulle ut och paddla och for förbi Ica och köpte en stor smörgås att ta med. I sista minuten kom jag till stranden med de väntande kamraterna och slängde ner all utrustning i kajaken, för att ett par timmar senare, strax utanför Sladö inse att min macka låg kvar i framsätet på bilen. Jag insåg då att mat ska lagas, packas i väska och tas med hemifrån.

Annars har jag provat olika utekök, att ha mackor, att ha kalla rätter såsom potatissalad och grillat kött. Med tiden har jag kommit på att en dagstur blir bättre om man inte komplicerar så mycket. Det är fortfarande jättehärligt och gott med ett par riktigt fina och goda korvar som man grillar över öppen eld. Om man ändå har en eld, varför inte ha en påse med lite deg till pinnbröd med sig? Ett par rågkakor med stekt ägg och choklad att dricka till? Toppengott! Packa ned en påse färdiggrillade revbensspjäll, eller varför inte en kyckling och några mörkt röda tomater samman med ett brytbröd att äta med fingrarna?

Eller min egen favorit för stunden. Soppa! Att göra en matig soppa som man slår på termos och tar med. Värmade och tillsammans med ett gott bröd så blir man riktigt mätt. Jag har två varianter på förvaring. Är jag ensam tar jag en liten termos och slevar ner soppan. Är min fru med tar jag korvtermosen som har lite större öppning. Kom bara ihåg någon form av tallrik/skål och skedar. Annars blir det trist!

/Håkan

När jag är ute på tur så är det inte bara naturupplevelsen det handlar om, det är flera saker. Ibland är det sällskapet, andra gånger ensamheten. Det kan vara att jobba med kroppen så svetten rinner eller det kan vara att sitta på en plats länge och bara njuta tystnaden. Men oavsett jag är i skogen, på isen eller till sjöss så är det en återkommande sak som jag alltid tycker är bland det viktigaste. Det är maten!

Vad man har med sig att äta. För min åsikt är att en tur utan något gott, det är bara en halv tur.

Hur är det med dig? Vad äter du ute på tur? Själv har jag provat flera varianter och den sämsta var när jag stressad skulle ut och paddla och for förbi Ica och köpte en stor smörgås att ta med. I sista minuten kom jag till stranden med de väntande kamraterna och slängde ner all utrustning i kajaken, för att ett par timmar senare, strax utanför Sladö inse att min macka låg kvar i framsätet på bilen. Jag insåg då att mat ska lagas, packas i väska och tas med hemifrån.

Annars har jag provat olika utekök, att ha mackor, att ha kalla rätter såsom potatissalad och grillat kött. Med tiden har jag kommit på att en dagstur blir bättre om man inte komplicerar så mycket. Det är fortfarande jättehärligt och gott med ett par riktigt fina och goda korvar som man grillar över öppen eld. Om man ändå har en eld, varför inte ha en påse med lite deg till pinnbröd med sig? Ett par rågkakor med stekt ägg och choklad att dricka till? Toppengott! Packa ned en påse färdiggrillade revbensspjäll, eller varför inte en kyckling och några mörkt röda tomater samman med ett brytbröd att äta med fingrarna?

Eller min egen favorit för stunden. Soppa! Att göra en matig soppa som man slår på termos och tar med. Värmade och tillsammans med ett gott bröd så blir man riktigt mätt. Jag har två varianter på förvaring. Är jag ensam tar jag en liten termos och slevar ner soppan. Är min fru med tar jag korvtermosen som har lite större öppning. Kom bara ihåg någon form av tallrik/skål och skedar. Annars blir det trist!

/Håkan

Denna helg inbjöd Friluftsfrämjandet alla sina skridskomedlemmar till turer på de isar som plötsligt dök upp. I dag lördag, var det Gamlebyviken som fick ta emot två grupper åkare. Den ena gruppen tog sig upp mot Värmvik där man stoppade för fika och korvgrillning.

Den andra gruppen där jag själv medverkade bestod av fyra åkare vars tanke var att åka upp till Gamleby för att gå på Stagårds café och hembageri.

Det var ganska kylslaget i morse med kraftiga vindar från nordöst. Så det var med viss tvekan jag tog de första skären. Efter en liten stund hade vi dock fått upp värmen och som vinden låg höll vi som mest en fart på strax över 20 km/t. Solen höll sig i stort sett framme, men vi fick ett par snöflingor på oss.

Klockan hade just passerat 10 då vi var framme i hamnen i Gamleby. Vi stoppade skridskorna i våra ryggsäckar och begav oss fotledes in mot centrum där caféet ligger. Efter att ha ätit goda räksmörgåsar, semlor och druckit kaffe var det så dags att bege sig tillbaka ner till isen för hemfärd.

Den gick i gråväder och i kraftig motvind. Men det har vi redan lagt bakom oss och tänker i stället på den snabba resan upp och den goda lunchen.

/Håkan

Beklagar att det inte är några bilder idag, men jag har plötsligt inte tillåtelse att lasta upp så jag får återkomma när felet rättats till!

http://www.youtube.com/watch?v=SAIqVxcvcMo&feature=youtu.be

Jag tänkte bara helt kort berätta, inte om kort egentligen, utan om bilder. Sedan digitalkamerans intåg i friluftslivet har det skett en del med hur vi tar våra bilder. Efter en paddel- eller skridskotur är det inte ovanligt att jag kommer hem med 50-100 bilder. Den lätta biten är att hitta saker och händelser att fotografera. Det svåraste tycker jag är när jag kopplat kameran, eller minneskortet till datorn och ska börja föra över bilderna.

Själv grovstädar jag samtidigt som jag flyttar över bilderna till vår stationära dator. Där har jag en speciell mapp där jag lägger de bilder som blir kvar och där får de ligga en tid innan de flyttas över i respektive månadsmapp och en extern hårddisk som jag har säkerhetskopior på. Under tiden de ligger i vänteperiod hinner jag städa två gånger till och slutligen har jag kanske 6-8 bilder kvar utav femtio. Det är bilder som är extra vackra, eller av något speciellt  som vi vill minnas.

Är man som vi ute på en eller annan aktivitet flera gånger i veckan så bir det mycket bilder. Nästan ohanterligt många, och vi har gjort så att vi har lagt mappen ”mina bilder” som skärmsläckare på datorn. Då byter skärmen bild ett par gånger i minuten och det är fantastiskt trevligt att sitta och titta på alla dessa bilder och minnas när de var tagna.

Jag vill i sammanhanget säga att de bilder som används här på bloggen är privata och tagna av undertecknad. Självklart får man låna dessa och använda i privat syfte, men vill man använda dem i offentliga sammanhang får du gärna säga till.

/Håkan

Så fick vi äntligen en helg med riktigt fint väder. Av någon anledning hade, på bara ett par dagar, snön på Gamlebyviken stöpt ner i isen och frusit till en relativt hård skorpa. Så i lördags var vi ett gäng som bestämde oss för att prova om det gick att åka skridskor och klockan nio satte vi därmed av norrut från Gertrudsvik och gamla ångbåtsbryggan. Det gick fort och lätt i medvinden och innan vi visste ordet av var vi nästan framme i Gamleby. Där låg snön och hindrade vidare färd in till centrum.

Eftersom vi hade medvind upp så förstår alla hur vi hade det hem. Isarna hade mjuknat och motvinden bromsade ner farten till hälften så väl hemma igen var alla lite trötta.

I går var det varmt redan från morgonen och eftermiddagen var bokad till plurrövning ute i stadsfjärden. Då lördagens tur gav mersmak bestämde vi att vi därför skulle ta en kortare förmiddagstur i lite stillsamt tempo innan övningen. Så klockan tio begav vi oss iväg från Tändstickan.

Vinden var kraftig men det var inga problem då vi hade den i ryggen. Det är en härlig känsla att bara stå på skridskorna, hålla ut armarna åt sidorna och så glida iväg. Så står man stilla och farten bara ökar och ökar. Då är det fint att ha stora åkytor. Efter bryggfika hos en kompis och ett par timmars åkning var vi så tillbaka i hamnen för att sätta oss i solen äta lite.

Så blev klockan ett och vi började vår lilla teorigenomgång inför den tänkta plurrövningen. Vi gick teoretiskt igenom alla moment och hur utrustningen ska användas. Vi pratade om vad som sker när man hamnar i kallt vatten och hur man går tillväga efteråt. Det blev en lyckad övning och alla som var i vattnet var eniga om att det inte var så farligt som man trott. Publiken på isen och vid slottsholmen verkade också nöjda. Efter ombyte blev det så samling och genomgång i solen som värmde gott. Jag vill påstå att det var en mycket lyckad söndag som vi med glädje gör om nästa år.

Vill du se hur det gick finner du filmer från övningen här: http://www.youtube.com/watch?v=ILQeP-uy0aI&feature=youtu.be