Kontaktnär när man vill ut
Då jag och min fru för dryga fem år sedan bestämde att vi skulle flytta till Sverige från Norge var det ingen slump som gjorde att vi hamnade i just Västervik. För en av kraven vi hade var att förutsättningarna för friluftsliv skulle finnas och eftersom vi var intresserade av att paddla kajak, vandra och åka långfärdsskridskor blev det såklart de områden vi sökte efter på nätet.
Ganska snart fann vi Friluftsfrämjandet och eftersom jag tidigare varit medlem där tog vi kontakt med lokalföreningen och då det var sommar blev det Rolf på kajaksektionen vi först mötte.
Paddeltur i Frluftsfrämjandets regi andra advent med korvgrillning på S:a Malmö
Därmed blev vi efter kort tid introducerade i Västerviks friluftliv och vi blev medbjudna på paddeltur ut i skärgården där vi träffade våra första friluftsvänner. Det blev en sommar med mycket paddling och det tog inte lång tid innan vi blev introducerade i gruppen ”vandring för torsdagslediga”, som då var i sin uppstartsfas med ett litet deltagarantal från kajak och skridskosektionen. Detta till skillnad mot idag då gruppen inte kan ta emot fler medlemmar (ta kontakt med sektionsledare för mer info).
Så har det fortsatt. Vintern kom och så startade skridskosektionen. Där blev jag ledare för två år sedan och från och med i höstas tog jag över som sektionsledare, något som jag trivs med då jag å min sida får möjlighet att bjuda andra på ett trevligt välkomnande och fina naturupplevelser på samma sätt som jag själv fick.
Nu gör vi såklart inte alla turer eller allt vårt uteliv tillsammans med Friluftsfrämjandet. Eftersom vi båda i familjen gillar att vara ute blir det en hel del friluftsliv för oss själva, alternativt privata turer tillsammans med andra friluftsintresserade där man kan välja vem man vill ha med.
Idag med de sociala medier som finns, Facebook, mail, sms-grupper för att nämna några har det blivit så mycket lättare att få kontakt med likasinnade. Inom främjandet gör vi ofta så att vi sänder ut ett meddelande när vi är sugna på en aktivitet och det brukar inte dröja innan man får svar där någon säger sig vara intresserad av att bli med.
I vuxengrupperna är det för närvarande vandring, skridskor och paddling där detta kontaktnät är väl utbyggt. Det är något som gör att det blir lättare att komma ut. För inte skulle jag sticka ut på öppet vatten själv i februari i en liten kajak. Inte heller skulle jag sticka iväg ensam på skridskor till Hasselö, eller Loftahammar utan sällskap. Nej, sällskap är grejen, i alla fall oftast!
/Håkan
