Aktivt uteliv

Det är dags för de grande finale och hur ska man avsluta detta år om inte med finväder. I går kom solen och med den värmen. Kunderna frågade om vi hade något öppet och vi bestämde att vi kunde ha öppet en stund från klockan 12 då vi hade en del öl kvar.

Så mellan vask och spis serverades det öl. När klockan var tolv stod nämligen de allra första kunderna på altan och sedan fortsatte besöken fram till klockan var strax efter 18. Det var hyggliga besök med gamla gäster och ölen förbrukades snabbt. Till och med hade några gäster åkt hit bara för att säga hej, då vi troligen inte ses mer (om vi inte kommer på besök senare).

Därmed tog det sista fatet slut och idag har vi bara någon glass i frysen samt några brukar öl om någon är väldigt törstig. Dagen idag innebär fortsatt städning och så går vi en befaring i kväll med ägaren. I morgon är det anställningsintervju inlämning av nycklar och därefter åker vi hem. Äntligen!

I förrgår kväll kom Siv in och funderade på om det var punktering på volvon. Det ena bakdäcket var halvtomt med luft och bara en stund senare visste hon definitivt. Det var då nästan tomt. Kvällen bjöd på dåligt väder så jag gjorde inget med saken förrän morgonen därpå.


Det var i går och då hade vi hyrt släpkärra eftersom vi hade massor av saker som vi samlat på oss under det gångna året som tilfälligt skulle placerasi Vikersund hos Sivs pappa. Enkelt som så tog jag bort däcket och så tog vi det med oss när vi for. Jag hade tänkt sätta på reservdäcket, men det visade sig att vi inte hade något. I stället fanns en pump och en behållare med någon märklig vätska som skulle köras i däcket. Något jag absolut inte hade lust med. Så i stället blev det domkraft och en träkloss som stötte under dagen.


Så for vi iväg och däcket lämnades in på verkstad. Inte frågade jag vad det skulle kosta, men på väg tillbaka tänkte jag nog 250 eller däromkring. Men ack vad jag bedrog mig. Priset för att plugga hålet var 380 NOK, dryga tvåhundra kronor ifrån vad däcket kostar nytt. Något att tänka på den dagen däcket börjar bli lite slitna.

Det trista vädret fortsätter här i Norge. Det påminner alltför mycket om den gångna sommaren för att jag ska vara tillfreds. Det regnar större delen av dagarna och är i grunden ganska kyligt ute. Temperaturen ligger runt 5-6 grader även om den har varit uppe i nio. Den har för den delen även varit nere kring noll. Regnandet är av den kalla sura typen och det är nog inte många dagar vi varit utan en eller annan liten skur.


Arbetsperioden är slut för denna gång och nu återstår bara packandet. Jag tror vi är gott i box och det enda problemet är köket som både ska återställas och användas till dagligt bruk. Vi provar att ha befaring på söndag så behöver vi bara leverera nyckel, hänga på husvagnen som vi hämtade ut från vinterförvaringen igår och sätta kursen mot Västervik och Sverigeoch.


Vi har återigen varit iväg på visning. Denna gång på en lägenhet i Vikersund. Det var en bitteliten lägenhet på 43 kvadratmeter. Den var i halvdant skick och hade behövt en rejäl opputsning i köket där allt var skevt och vint. Desstom var det mesta av skåp och utstyr från 70-talet så det hade nog gjort sitt.


Vardagsrum och sovrum behövde målas och tapetseras, men med 40 kvadrat är det inga större kostnader.

Så var det badet. Fint vid första anbicken. Vid andra såg vi något helt annat. Det var dåliga tätningar mellan golv och rör. Kaklet var sprucket vid ingångspartiet och hela golvet var oppbyggt 10-15cm. Vi tror det var gjutet med betong för golvvärmens skull och det hela såg otroligt trist ut från hallen sett.


Denna lägenhet skulle dom ha 690 000 NOK för. Den låg fint till och hade säkert kunnat bli en god pendlarlägenhet till ett rimligt pris. Trodde vi på det? Nej inte helt, men vi bestämde att vi skulle slänga oss med i budgivningen. Man kan ju ha tur!

Det hade vi inte. Vi hade bestämt att vi skulle börja på 550 000 och som sista bud stoppa på 690 000. Första bud var 670 och det slutade en bra bit över 700. Så var det med den saken och lika bra var det. Det är bara att fortsätta att leta.

Jag är åter tilbaka i Norge och turen hemma blev totalt inte många timmar. Det var inget att göra åt då det bara är fjorton dagar kvar på campingen och vi har en god del som ska göras. Det ska packas, städas och återställas i samma skick som när vi tog över. Eller rättare sagt, det mesta är i ett betydligt bättre skick än när vi tillträdde, men i kök och reception ska en massa saker ställas tillbaka. Det är grillplattor, korvkokare, stekbord för att räkna upp några exempel.

Samtidigt ska det städas i hyttor och sanitärbygg så det är rent och fint då vi lämnar området. Jag vil också kratta undan löv och klippa ner det som ska klippas eftersom jag antar att det inte blir gjort annars. Det handlar lite  om att gå med flaggan i topp och att driva hela vägen fram till sista dagen. Med precis samma gnista som vi drivit allt det sista året.

Som jag tidigare berättat har jag blivit helt skadad av att ha egen pizzaugn och har inte alls samma längtan efter köpepizza längre. Det handlar om god tomatsås lagad från botten och det handlar om goda råvaror, inte billigskit för att optimera en pizzerias vinster. Det har en hel del att göra på smaken. Att man dessutom gör pizza i den storlek man är sugen på för stunden är också speciellt. Tjock eller tunn, helt som man är sugen på, men även de färdigbakade pizzabottnarna som har fallit mycket väl ut.

Den senaste veckan har det blivit pizza två gånger (eller var det redan tre?) och på 14 dagar kommer jag hinna ett par till. Jag är helt övertygad att jag måste köpa en pizzaugn för privatbruk. Jag ska bara hitta var man får tag i en sådan i Sverige.

Idag var jag och klippte mig. Inte för att jag var så väldigt långhårig, men om två veckor när jag kommer hem skulle jag se förfärlig ut. Ungefär som på bilden nedan. Vi har fått en ny frisör i stan och det är en kvinna som jag idag fick höra kommer från Chile. Hon är numera min nya favoritfrisör och det av tre anledningar.

Den första är priset. För 260 kronor tar hon sig an mitt hår och får det i stort sett som jag vill. Annars har frisörer som jag tidigare skrivit, en förmåga att klippa som dom vill i stället för som kunden vill. Att klippa mitt hår tar cirka 10 minuter och jag erkänner gjärna att jag blir provocerad när en frisör ska ha 400 kronor för att dra ett par drag med maskin och därpå klippa lite grann på toppen. Det blir timpenning det!

Det andra är att hon kan vara tyst. Jag behöver inte vända ut och in på mig själv eller vad jag gör här i livet. Hon verkar inte heller ha behov av att prata så vi byter kanske tre meningar totalt sett under hela klippningen.

Det tredje och kanske det bästa är hårmassagen. När vi kommit igenom själva klippmaskingen är det dags för saxen. Då jag har mycket och väldigt tjockt hår krävs det en del för att komma sig igenom det. Hennes knep är blomspruta med vatten och sedan en rejäl massage ända in i hårbotten för att fukta håret. Har man sedan tur är det inga andra kunder och då kan det bli en riktigt lång massagestund. Det är bara att blunda och njuta av bonusen.

Här ovan är lite av det som ska avhandlas i dagens blogg. Om vi börjar från början satte jag mig i bilen i går morse för att helt kort åka hem en tur till Sverige. Efter snart ett år på campingen har vi samlat på oss en hel del saker och det är omöjligt att frakta hem det i ett enda lass. Alltså får det bli i omgånger de närmsta veckorna.

Så eftersom jag var ensam i bilen utan fru och katter hade jag ingen större brådska. Jag skulle vara på Karbergs bil vid fem, men eftersom jag kom iväg tidigt var det inga problem om allt gick som det skulle. Så för första gången försökte jag hålla hastighetsgränsen, vilket inte helt lyckades i Norge, men för övrigt gick relativt bra. Det som var kul med detta var att förbruket av diesel precis som jag trodde sjönk med ytterligare en deciliter. Nu stod mätaren på 0,45 l per 10 km. Detta med fullastad bil och de lite grövre vinterdäcken. Har jag ork ska jag försöka slå det på återturen då jag bytt till sommardäcken idag.

På Karlbergs skulle jag hämta ett par fälgar till sommardäcken. Det var nämligen så att det hade blivit ett missförstånd (som säljaren kallade det) och vi var helt säkra på att det var sommar och vinterdäck på lättmetallfälg. Väl hemma och när vi packat upp visade det sig att så inte var fallet. Så blev det ett antal telefonsamtal och därpå ett antal mail innan chefssäljaren lovade att fixa detta så fort det kom in ett par fälgar. Tiden rann iväg och efter ytterligare ett par mail fick jag besked att dom fanns att hämta. Det visade sig att han köpt en uppsättning fälgar från Jönköpings bildemontering vilket var helt ok för mig. Så i dag har bilen vart på däckverkstad och fått sommardäcken pålagda på de nya fälgarna (som var helt ok, även om dom inte var dom tuffaste i stan) och vinterdäcken har putsats och ställts in i boden.

Varje år har man som tradition att gästerna träffas på stranden för grillning och lite kos och socialt umgänge. Då man tömmer Randsfjorden på massor av vatten är det alltid lågt vattenstånd så man egentligen sitter nere där vattnet är. Någon dricker lite öl, eller annat gott, andra dricker kaffe eller vad man nu föredrar. Gästerna har sedan ett antal år traditionen att man lånar in ett par grabbar med musikanläggning (tror de även har kareoke) och så spelas det musik för alla, både de som vill och inte vill.


Ett år låg jag och skulle sova när festen pågick. Det spelades alla de gamla norska klassikerna på hög volym och jag trodde jag skule bli tokig. Så var det inte i går som tur var. I stället var vi inviterade men då Siv jobbade fick jag ensam förmånen att närvara. Som en parentes kan jag berätta att vi inte tar det så jättehårt att det ska vara stilla. Festen är en gång per år och då ber vi de som inte gillar festande att acceptera lite bråk fram till senast midnatt denna kväll på året. Något som i stort sett tolereras.


Igår öppnade i kiosken klockan 12 och ganska snart var det kunder här. Någon köpte kaffe medan det stora flertalet ville ha en öl, eller ett glas vin i solskenet på terassen. Det var nästan inte ett moln att se och i skydd från vinden blev det bara bättre och bättre ute.

Efter en stund började det komma gäster som aldrig varit här förut och jag började misstänka att det var något på gång. Mycket riktigt så blev vi utkallade på terassen när alla hade fått beställt och där hölls det ett litet tacktal för vårt år på campingen och i samband med det överräcktes en gåva med ett presentkort med massor av pengar på. Det var en härlig överaskning!


Därefter åkte Siv och jobbade och jag fixade undan då de sista gästerna gått. Jag hade lovat att komma ner till stranden och ta en öl, men det var så skönt ute på altanen att jag blev sittande där med en öl och bara njöt stillheten (även om jag gott och väl hörde musiken).


Så närmade sig klockan fem. Jag packade ett par öl, en tröja, en filt och kamera i ryggsäcken. Så tog jag en stol från en hytta och gick ner. Där var det ett tjugotal personer. Några kom, andra gick, men i stort sett var det lika många hela tiden. Det var varmt så läng solen var framme, men då de gick i moln var det riktigt kallt. Då kom de två rejäla brasorna väl tillpass.


Där blev jag så sittande ett par timmar.Några satt och pratade, andra åt eller dansade till musiken och andra ekte med barn eller barnbarn. När solen sänkte sig bakom Randsfjordens västsida blev det kallt. De flesta packade då ihop sitt pick och pack för att  gå hem. Så gjorde även jag i väntan på att frun skulle komma. Känner jag gästerna rätt fortsatte festen på ett eller fler ställen till långt fram på morgonsidan. Men det var inget jag märkte något av.

Nu hoppas vi bara att alla vaknar och mår bra!

Dom som känner mig vet att ingen av våra stora helger betyder något för mig. Påsken är inget undantag. Därför är det extra kul att stå lite vid sidan av och betrakta andras bestyr. Som jag skrev i förra bloggen... Att utsätta sig för stillastående köer i massor av timmar för att man måste fira påsken på fjället. Att behöva trängas i butikerna veckan innan med alla som måste hamstra för att mat och dryck ska räcka över påsken. Här i Norge stänger nämligen alla butiker över helgen.

Sen vet jag inte vad follk flest gör, men jag ser alltför många som av en eller annan anledning använder hela påsken till att vara på fyllan. Fem dagar i rus där man bara såvitt hinner äta frukost innan det är på igen. Missförstå mig inte, alla har rätt att göra på sitt vis så länge det inte skadar andra, men jag vet i tusan. Är det så enkelt?

Annars har det vackra vädret lämnat oss för stunden. Det skulle vara skapligt över helgen, men vid lunch är fortfarande himlen mjölkgrå och det är fyra plusgrader i luften. Vi har gjort lite våffelsmet och har gott om kall öl för att sälja ute på terassen, men av det kommer det bli intet. Jag får väl äta upp allt själv och skölja ner med 40 liter öl!

Sivan är på jobb och det borde jag med ha varit. Det är extravakter vi pratar om med många tusen per dag eller natt. I stället tar jag en kopp kaffe och lägger mig på sofan och tittar på film.

God helg alla!

Jar har flera gånger, ja kanske varje år så här dags beskrivit norskt påskfirande och därmed hoppar jag över det i år. Jag nöjer mig med att konstatera att det är precis lika hysteriskt som alla andra år. Det började tjatas för två veckor sedan och förra torsdagen gick folk ut i påskledighet. Köer, köer och återigen köer . Kilometerlånga, stillastående köer med desperata människor som ska ut ur huvudstaden och iväg upp på fjället till hytta. Så här långt inga allvarliga trafikolyckor.

Själva jobbar vi på sjukhuset och på campingen för även här har det varit god uppslutning på de fasta gästerna. Vi har inte öppnat dygncampingen och tänker nog inte heller göra det innan vi lämnar över den sista april. Det är en del jobb med städning och en del andra småting och samtidigt ska det röjas ute inför den nya säsongen. Det har vi gott om tid till.

Själv planerar jag en snabb tur hem direkt efter påsk. Vi har samlat på oss massor av saker och för att få hem det blir det ett par turer där bilen kommer lastas full. Jag har en del saker som måste tas itu med hemma, men de återkommer jag till när jag vet mer exakt. Jag tillåter mig med att vara lite hemlig, öven om det kanske är storasaker på gång.  Det ska bli härligt att se om det kommit upp några blommor i rabatten.

Vi återkoms!