Aktivt uteliv

I natt klockan ett var vi hemma efter en hygglig bilfärd. Lagom med trafik och lagom med halka. Inte speciellt mycket snö förrän v kom till Vimmerby, då började det märkas och därefter ökade det till vi var hemma och där vi har sjukt mycket snö.

Under resan fick vi ett sms med förfrågan om skridskotur idag. Det var vi självklart sugna på då turen skulle gå på havet. Vad vi var lite tveksamma till var hur dagsformen skulle vara. Siv bröajde prata om att hon var tvungen att få fram grejorna till ryggsäcken och var hon hade dom. Vad hon inte visste var att jag köpte en riktig skridskoryggsäck åt henne. Det fina med en sådan är att den har fack för räddningslina, den har karbinhake och det finns den idag obligatoriska grenremmen. Alltså fix och färdig för att bara packa med kläder och sticka iväg.

Sagt och gjort, jag vaknade klockan halv sju, dvs efter fyra timmars sömn. Siv stod upp klcokan åtta och därmed var vi igång. Trötta men helt okej. Vi träffade gänget halv tio och vid tio var vi ute i ytterskärgården och Händelöp varifrån turen skulle gå.


Det var varierande förhållanden då det fanns en hel del tallriskis längst intill land. Det var också ett antal övergångar med ett par cm till någon dm snö som vi passerade på vår färd. Men därimellan var det trevlig skridskoåkning på nästintill spegelblanka ytor.


På några ställen var det dyningar som gjorde att hela isen gungade som vågorna på sjön. Siv blir lite påverkad, men inte värre än att det gick bra att åka. Efter ett par timmar stoppade vi för lunch. För vår del varm choklad, varm nyponsoppa och goda smörgåsar. Några andra grillade korv.


Vi kom ner till Vistingsdjupet där vi vände. Då låg det ytterligare snötäkta partier framför oss, men säkert hade det blivit fin åkning bakom dessa. Isen rör sig fort nu och det sprack upp på ett antal ställen, men inte värre än att isen låg kvar på plats och vi kunde åka och kliva mellan de stora isflaken.


Turen blev 23 km och hade inte isen gått upp så mycket över natten hade den säkert blivit en mil längre. Mest kul för dagen var annars alla örnar. Redan på väg ner satt det ett 15-tal örnar på isen och kalasade på ett eller annat. Sedan så vi örn vid ytterligare ett tiotal tillfällen. Vad som var en ny, eller någon av de vi redan sett kan vi inte veta, men helt klart är att det är otroligt mycket örn här nere nu.

Det är jättekallt ute. Jag tror kylan har hållit i sig i över en månad här i Norge. Det är osedvanligt lite snö med ca en dem som sjunkit ihop. Sen kommer det lite grann varje dag, men eftersom det är så kallt blir det inget av det hela. Det är skönt så vi slipper tänka på att skotta så länge vi är här. Det får vi säkert nog av hemma då det varit ytterligare en snöstorm då vi varit här. Jag räknar med att ha en hel del liggande inatt vid tvåtiden då vi räknar med att vara hemma.

I skrivande stund är det minus 20 och tre grader varmare än när jag stod upp i morse. Siv stack till jobbet strax efter klockan 06 och jag har fördrivit min dag med slösurf på internet och en dålig film. Det är två timmar kvar innan jag ska åka och jag borde ha börjat med storstädet för länge sedan.... Men jag ska bara först )

Igår gick Siv och jag av vårt nattvakande och därmed är juljobbet över för min del. Siv har ett dagpass kvar i morgon innan vi vänder näsan söderut. Idag hade vi sovmorgon och tog det lite lugnt innan vi satte fart mot Hønefoss och butikerna. Det skulle vara mellandagsrea även här till lands, trots att Sivan var skeptisk och menade att det stora salget startade först efter nyår.

Jag hade bestämt mig för att köpa ett par Sorelstövlar om jag fann det till bra pris. Jag visste att Intersport hade i november och chansade på att de fanns kvar och självklart till salg. Så var det, men var det inte i min storlek och hur jag än trixade och provade var jag till slut tvungen att inse att det inte skulle bli optimalt. Det var nog tur det för det visade sig senare att stöveln jag provade var en enklare modell som dom försökte lura i kunderna att priset egentligen var 1500 och nu nersatt till dryga 900 NOK. Nu vet jag i alla fall det.

Sedan var det inte så mycket mer med salg/rea. Det var i och försig 30% på en god del varor, men det var inte 50% som det brukar vara, eller som det är nu efter nyår. Alltså hade Sivan rätt och de andra fel. Vi får se om vi har tur och det finns något kvar och som är något att ha nästa gång vi kommer.

Vi passade också på att tvätta bilen som ska bli kvar i Norge den här gången (Volvon). 150 kronor tar ett gäng grabbar för att tvätta och torka bilen. Det är ca 50 kronor mer än vad jag kommer undan med om jag gör det själv så det var det definitivt värt. Dessutom är den i princip torr då vi hämtat den vilket innebär att det kopmmer gå att öppna dörren i morgon då Siv ska till jobbet. Det är för närvarande minus 18 utanför.

Nu var klockan mycket och vi var rejält hungriga. Vi bestämde att vi skulle äta på den nygamla restaurangen Kokkens. Det var en mycket bra pizzeria förr, innan den köptes upp och skulle bli fin och dyr restaurang. Där kunde man få vänta i 45 minuter på att bli serverad så självklar svek kunderna och det blev konkurs. Föga förvånde.

Nu gick det lite fortare under de nya ägarna. Bara ett problem som dök upp en fjärdedel in i pizzan. Jag hade beställt en del med kyckling och salami och den andra halvan med biff och salami. Nu visade det sig att det var skinka och salami. Inte vilken skinka som helst utan trist, vanlig, fyrkantsskuren smörgåsskinkka som inte smakade något.

Däremot var salamin och tomatsåsen goda så jag smaskade den och Siv åt av biffdelen.

Efter en stund var jag färdig med skinkan och gav mig på den andra halvan. Men hallå! Vad är detta? Var är salamin? Varför ligger det nötter här. Nej, det var en besvikelse, men dock ätbart så vi åt upp den delen med. Prismässigt var det ungefär detsamma när vi kikade på menyna, men kombinationen skinka och salami, den fanns inte överhuvudtaget.

Så färdigätna tänkte jag bara i all vänlighet tipsa kocken om att ifall det var svårt att komma ihåg vad kunderna beställt kanske även han borde ha en meny för att tjuvkika på. Då kastade sig kassadamen i det hela och gav på oss genom att förklara vad vi beställt. Därmed var Siv också inkopplad och förklarade i sin tur att hon speciellt hade betonat att det var kyckling och salami, inget annat. Man kan nog gott påstå att det inte var speciellt mottagliga för kritik, även fast jag sade att det var gott ändå. Varifrån kocken fick tanken att ta fram smörgåsskinkan fick vi inget svar på utan det stod ganska klart vem som hade fel. Det var kunden som beställde fel och personalen som troligen styrde upp det hela genom att ge oss rätt.

Därmed delas betyget underkänt ut och vi går såklart nästa gång till konkurrenten. Likaså kommer med glädje denna lilla historia berättas varje gång det ska köpas pizza, på jobbet eller privat...

Nu har  jag gjort två nätter och det är tre kvar för denna gång. Jag har sovit som en gris idag och min natt kommer därför gå lätt. De första två har det varit full fart och inget talar för att det ska bli mindre i natt. Vi har definitivt gått in i en tid då man gärna ligger på sjukhus även fast det är jul (eller för den delen nyår eller midsommar)

Det har varit kallt här länge nu. I stort sett tror jag det var varit mer än tre veckor med i stort sett under 20 minus. I kväll ligger termometern på minus 22. Inne har vi ganska jämnt och stadigt närmare 20 plus (undnataget då vi sover då vi sänker ett par grader).

Siv hjälper en arbetskamrat genom att jobba dubbelpass. Eftermiddag och därpå natt. Jag hoppas hon har det lugnt medan jag sitter hemma och tittar på tv och äter skinksmörgås.

Till er som firar helgen hälsar vi....

Det tillbringas i år igen på jobbet i Norge. Jag på akuten och Siv på hjärtavdelning. Det brukar vara lugnt för min del, men jag gissar att det är betydligt mer att göra uppe på vårdavdelningarna.

Vi hade packat klart i söndags och reste vid lunch igår eftersom det kommit över en halvmeter snö hemma i Västervik och vi var osäkra på väglaget. Som tur var blev det allt mindre snö vartefter turen gick. Väl framme på västkusten var det bara två dm snö, men rejält halt på vägarna bitvis.

Hur som helst blev det en lång resa denna gång. Vi startade strax före halv ett och var inte framme förrän klockan var halv tolv. Det var med en viss spänning då Siv inte hann åka förbi och slå på värmen sist hon var här. Nu stod yttertemperaturen på minus 17 i tältet och nästan minus 16 inne i vagnen. Det blev full fyr med elvärme, gasolvärme, elfläkt och ett trettiotal värmeljus. Det och lite annat fix gjorde att vi klockan två hade dryga 18 plusgrader inne och kunde krypa ner och sova.

Det får väl ses som ganska skapligt att öka temperaturen med nästan 40 grader på ett par timmar.

Idag var det minus 18 ute och nu är det betydligt kallare. Jag har varit tvungen att öka värmen inne och ligger på stadiga 19. Det är härligt då det finns massormer att ge om det blir de trettio minus man förvarnat om.

Det har bara kommit någon dm snö här till skillnad mot hemma. Nedan ett par bilder jag tog strax innan vi åkte.

 

Den var okokt och kom från Scan. Vikt va 2,8 kilo. Den kokades inte utan tillagades som vanligt i ugnen i förrgår och provsmakades samma kväll. Betyget? Det vet vi inte eftersom den fortfarande inte var kall då. I morgon, då börjar det egentliga skinkätandet och som vanligt hinner vi säkert äta två skinkor i år med.

Jag har en tid gått i tänkemodus om ny kudde. Jag har halva livet sovit med två, men sedan ett antal år tillbaka endast använt en. Dock en riktigt stor och tjock en. Nu var det dags att tvätta den och då var frågan om det inte var dags att slå till och köpa en ny. Jag har nämligen gått och tittat och klämt på en ergonomisk på Jysk.

Dock är jag lite snål när det gäller vardagliga saker så det har inte blivit mer än att klämma. Nu gjorde jag dock slag i saken och slog till. Ett stycket Wellpu inhandlades och jag har nu sovit på den i fem nätter och måste säga att jag sover riktigt, riktigt gott. Dessutom är den lite bredare så även Sivan får plats på den när hon vill det.

Idag när det bara vräker ner snö (det har säkert kommit 4-5 dm utöver de 4 dm vi har sedan tidigare) passar det kanske bäst att ligga på sängen och se film. Då fungerar kudden även att ställa upp mot väggen. Ett extra plus såklart.

Julen närmar sig i racerfart och därmed är det dags att börja planera för arbetsperiod. Julklapparna är för min del klara då Petra och C fick sina i måndags. Sivan har sina ligger på vardagsrumsbordet och det är det hela. Siv som kommit igång lite sent på grund av Kinaresan kom igång först igår.


Hon var ett par timmar på stan och fann några klappar till familjen sin och väl hemma skulle de paketeras. Det har i stort sett blivit tradition att hon och Desmo hjälps åt. Eller hon bannar honom och han river i omslagspapper och snören. Han hoppar i påsarna och igår lyckades han till och med ta sig in i ett stort paket som Siv höll på att slå in.


Det är nog inte lätt att vara katt och dessutom en hyperakktiv typ när det närmar sig jul. När jag dessutom som nu ständigt står vid spisen för att laga mar för arbetsveckan. Tjälknöl, julskinka, lasagne, fläskpannkaka och pajer står på matsedeln och Desmo (Minoe med för den delen)) älskar alltihopa.

Det hela började för ett antal månader sedan. Jag lyckades återigen stjälpa en kopp kaffe (har stjälpt både vatten, vin och kaffe) i tangentbordet på vår bärbara dator. Den här gången var det ordentligt eftersom det var en hel, stor kopp med både kaffe och mjölk i. Det gjorde att vissa tangenter kladdade ihop och det var bara halva som fungerade.

Inget att göra åt tänkte jag och köpte en ny dator. Det var kul eftersom det var Windows 7, vilket jag blev förtjust i och dessutom var den betydligt snabbare, trots en för övrigt skamligt trög uppkoppling här i Västervik.

Allt var frid och fröjd en längre tid men så började det krångla. Egentligen för ett par veckor sedan, men nu, då Siv åkte till Kina sket sig allt på nästan en gång. Min nya mobiltelefon som krånglat i mikrofonen en tid ville plötsligt inte fungera alls. Bara om jag höll luren tätt till munnen och vrålade, då sade oftast den stackaren som ringde... " Är det Håkan?"

Sen hade jag tagit fram min gamla fina kamera som alltid tagit så fina bilder. Siv hade den nyaste med till Kina och tror du inte att andra gången jag har den med ut går inte batteriluckan att stänga och därmed ingen kontakt = inga bilder. Nu är den som sagt gammal och inga pengar läggs på den då det är en ren reservkamera, men turligt nog gick det att laga den hjälpligt med silvertejp och den har återigen gett bra bilder tills Siv kom hem.

Så var det nästa sak. En dag efter skidspåret satt jag vid köksbordet och drack vatten och välter ett glas ut över den nya bärbara datorn. Snabbt som bara den av med strömmen, ut med batteriet och så torka bort allt synligt vatten. Därefter placerades den på högkant vid ett element i två dygn.  Så provade jag igen och allt fungerade som det skulle. Skönt och nu lovar jag mig själv att sluta dricka olika vätskor vid datorn.

Jaa, vad ska man säga. Trots fagra löften så slår jag ut en kopp  kaffe över datorn redan några få timmar senare. Återigen ut med batteri och av med ström och denna gång försökte jag skölja bort kaffet då jag vet att det förstör på ett annat sätt än vatten. Två nya dagar framför ett element och så provar jag. Hela tangentbordet borta. Ingenting fungerar. Ska jag verkligen behöver köpa ny dator igen (bara två månader efter att jag köpte den här)?

Dagen efteråt är det dags för skridskotur. Då är det dags igen och när vi har åkt ca 4 km så uppför sig skridskorna konstigt på isen. Vid kontroll visar det sig då att båda skridskorna är krokiga. Den högra ser ut som ett S på skenan och den andra är definitivt skev. Med hjälp av stavarna kommer jag dock hem och som tur är har jag ett par extra.

Nu är vi i ny vecka. Datorn kommer jag på att man kanske kan byta tangentbord och efter en del letande finner jag att det ska vara möjligt och efter ytterligare letande finner jag också det tangentbord vi har. Därmed beställer jag det och hoppas det ska vara här efter jul då vi kommer hem igen. Jag mailar Get Out som snabbt svarar att dom sänt ärdendet vidare till Lundhags, som i sin tur ringer dagen efter för att fråga om jag vill ha nya skridskor eller pengarna tillbaka. Jag ber om att få nya skridskor.

Sedan är det mobilen. Jag mailar Niklas på all-teknik och max två minuter efter att jag sänt mailet ringer Niklas själv. Han säger att han har en likadan telefon, fast gul hemma. Den kunde han sända på en gång (det här var i i onsdags eftermiddag), vilket jag tackade ja till.

Idag hämtade jag telefonen. Väl hemma igen hade jag fått tangentbordet också. Så nu har jag en förhoppningsvis fungerande telefon, en fungerande dator och ett par nya skridskor påväg. Du kan tro at jag är förnöjd!

Tänkte också passa på at säga att tangentbordsbyte var enkelt. Skulle olyckan vara framme så sök på internet. Här finner du alldeles säkert både tangentbord och bruksanvisning om hur du gör för att byta. Själv ska jag beställa ett till den gamla datorn och se om jag får igång den med. Kostnad? Jo, ca en femhundring...

Idag var vi återigen ute på skidtur. Som planerat blev det racingskidor och därmed ett betydligt högre tempo än i går. Siv var för första gången denna säsong med till Gunnebo och spåret som orienteringsklubben varje år försöker hålla igång. Det är ett jättejobb dom lägger ner och därmed har vi bestämt att försöka bli stödmedlemmar i klubben till detta år.

Snöstormen dom varnade för idag blev det inte så mycket av som tur var. Det har kanske kommit fem centimeter och även om det blåste ganska kraftigt idag så blev det inte så himla märkvärdigt. Vi hann till om med få lite sol på förmiddagen.

Nu i kväll hade vinden mojnat och det var runt nollan ute. Vi tog oss en långprommenad innan kvällsmaten och det var gott. Nu väntar Robinson....

Sent i söndags var Sivan åter i Norge efter en intenSiv vecka i Kina. Vad hon gjort mer exakt, det kommer säkert gå att läsa på hennes blogg. Jag å min tur satte av till Karlstad och dotter klockan åtta i måndags morse. Det var skitväglag och jag hade trott det skulle gå att göra de 33 milen på fyra timmar men nu tog det ytterligare 45 minuter.

Väl framme blev det umgänge med Petra och C. Det var lite snö, men ganska kallt, men trots detta gav vi oss ut på en rejäl promenad. Frampå eftermiddagen begav vi oss ner på stan för att hämta min bråkmakarevän som kom med bussen från Oslo klockan 16. Därefter begav vi oss alla till IKEA för stearinljusinköp, men som vanligt blev det en massa annat också.

Jag hade tänkt att vi skulle äta ute, men Petra hade bestämt att hon ville bjuda på mat hemma. Det var lite spännande eftersom hon är veggis och jag en köttis. Hon hade bestämt att hon skullde bjuda på nötköttsgryta och till det hade hon lagat en toppengod sallad och hasselbackspotatis. Så där fick vi äta oss ordentligt mätta samtidigt som vi pratade om ditten och datten.

C var den som tog disken och efteråt bjöds det på fika med lussebullar och (tycker jag) jättegod mjuk pepparkaka. Jag är verkligen svag för det. Så var klockan snart halv nio och det var dags att bege sig hemåt. Det blev många timmar igen, men vid ett-tiden var vi åter i Västervik och timmen senare låg vi i sängarna våra. Då hade Siv haft presentutdelning (som jag visar vid annat tillfälle).

Tisdagen, ja då var det sovmorgon för oss båda....

Nedan några av Sivs bilder från Kina


Förbjudna staden




Siv på ett krukmakeri bredvid en cloisonne


En liten bit av kinesiska muren som är 600 mil lång

Hon är inte lätt på foten, men väl i kroppen. Därför lämpar Siv sig förträffligt att sända upp på taket då det ska tas ner snö. I tillägg är hon både stark och har god kondition. Därmed tog hon stege och spade för att skotta ner snön från altantaket som är det svagaste hemma hos oss. Det blev såklart massor av snö på gräsmattan som återigen kommer bli liggande länge i trädgården och även detta år göra lervälling om jag inte får iväg det ut i allmänningen.



När snön var skottad tog vi oss en promenad. Det har hänt en del nere vid det nya området och nyfikna som vi är ville vi kika på det. Inga nya hus, men de som är på gång hade det hänt en del med. Det blåste rejält nere vid vattnet och isen har nu verkligen lagt sig. Det har dessvärre även snön gjort vilket omöjliggör skridskor för den närmsta veckan. Vad som är glädjande och som vi tittade efter på hemvägen är att de fina alléhusen äntligen börjar begos. Två hus är inflyttat folk i och jag hoppas vi snart ser det lysa även i de resterande.



Temperaturen ligger idag mellan 6-8 minus. Vi hann en tur på skidspåret vid VO vid lunchtid och det var helt okej. I morgon planerar vi Gunnebo och racingskidor (vi hade våra nya fjällskidor idag). Det  är planerat massor av snö så de få dagar vi har kvar på ledigheten tar vi som de kommer.

Så kom vi iväg. Jag hade inte trott att det skulle bli åka av förrän tisdag, onsdag nästa vecka, men vi kom överens igår om att samlas vid Brevikbutiken för att se om det bar. Sms sändes ut i går kväll och klockan 9 i morse var vi fyra tappra själar som försiktigt tog oss ut på isen.

Det var väldigt tunnt den första metern, men väl ute var det betydligt bättre. Eller i alla fall en bit.

Vi sicksackade oss försiktigt norröver och med goda avstånd kom vi ett par hundra meter innan det tog stop vid nyiskanten. kanske vi hade kunnat åka längre, men ingen var speciellt äventyrlig så därmed vände vi. Bitvis knakade det och knastrade under fötterna och denna gång kom vi nog sammanräknat fem hundra meter, söderut innan det blev så tunnt at vi piakde igenom övarallt. Jag åkte kanske femtio meter till i olika riktningar, men det blev inte bättre. Å andra sidan inte heller sämre. Men det det går alltför sakta att åka och pika på det viset vände vi återigen tillbaka ett par hundra meter där Stig tog täten för att försöka ta oss över viken.


Nu hade vi större tur och kom både över och vidare söderut. Här var isen äldre och det sjöng härligt i den bitvis. Vi kunde åka ända upp till slottet och bron innan öppet vatten satte stopp för turen denna gång. Här tog vi ett par bilder och sedan satte vi kurs hemåt, nu i samma spår vilket är kul då man kan hålla betydligt högre fart utan att behöva tänka så mycket på att pika.

Dessvärre fick vi skitväder till idag. Nollgradigt och snö, vilket ställer till det för oss. Temperaturen är ingen fara med då det i morgon ska vara tio minus igen, men snön gör att isarna blir tröga att åka på och isbedömningen annorlunda. I morgon har vi planerat en nytur och vi håller tummarna för både bra is och vackert väder.

20. måste pensionärerna stå i grupp och prata framför mjölkdisken på butiken?

19. måste rökare stå med halva kroppen innanför (när dom röker) dörren till éntren
där alla ska gå?

18. tycks bilförare ha mer bråttom så de inte hinner stoppa för gångare
vid övergångställen då det ösregnar?

17. sätter en del (gamla) i system att alltid glömma lägga en påse på bandet för att sedan
"komma på" det när kassörskan börjat med nästa kund?

16. varför höjer man inte priset på köffärsen i stället för som nu, höja fetthalten
med 5 % i taget?

15. måste rökare dra sista blosset just som dom stiger på bussen, för att sedan
blåsa ut alltihop över de stackar medpassagerarna när dom går upp över gången.

14. varför tycks några tro att det räcker att vara på arbetsplatsens parkering
då man egentligen ska vara ombytt och klar för att börja jobba?

13. varför tror samma människor att du dessutom ska vara i bilen vid den tiden
jobbet egentligen slutar?

12. måste barnvagnar vara med precis överallt idag? T o m där de inte får plats förväntas
vi acceptera dessa jättelika trendmonster.

11. tycks en del tro att det är en rättighet att gå, eller för den delen cykla två eller tre
i bredd utan att flytta på sig när man möter någon?

10. varför tror några få att det är en "rättighet" att bli försörjd, utan att egentligen ha
bidragit själv?

9. tror några att det kan vara snöfritt ute då det kommit 70 cm på mindre än en vecka?

8. går ungdomar idag i tjocka parkaser värda 10 000 kr när de har sommarskor och
tunna stumpbyxor på ben och fötter?

7. kostar en portion gulaschsoppa (!!!), kålpudding eller för den delen raggmunk med
fläsk 80 kronor i Västervik?

6. sparkar eb av grannarna över snön från sitt garage till sin granne i stället
för att slänga den bland all annan snö?

5. tror rökare att dom är självfinansierade och att dom genom skatten
många gånger om bekostat sin egen sjukvård?

4. verkar en del butiksbiträden tro att du finns (som ett nödvändigt ont) för
dom och inte tvärtom

3. är det bara män som måste parkera framför porten till bensinstationen eller
butiken när gumman "bara" ska in och handla lite, de ska köpa röka eller vilket
annat fullgott skäl som helst?

2. tror många män att deras "organ" är så långt att de kan stå metern ifrån och pinka?

1. tror män att 40 och 50 års ålderskillnad inte betyder någonting utan väljer att helt
självsäkert mena, att hon, ungjäntan säkert är intresserad av honom?

Frågorna är många och allvarliga. Listan kommer fyllas på.....

Det är sällan jag är upprörd nuförtiden på denna blogg. Den har blivit mer en pysmysig dagbok över det slumrande livet vi lever. Nu är jag i och för sig inte upprörd idag heller utan mer noterande över ett samhällsfenomen.

Det är just det uteblivna tacket. Eller att det är jag, jag och jag, Jag har sett det på butiken där framiljen med dignande vagnar utan att tänka sig för låter stackaren bakom med sin enda tidning och ett paket mjölk stå. Inte snack om att säga "varsågod du kan gå före".

Eller det som sker dagligen här nere nu när vi har så mycket snö. Det innebär att man inte kan mötas på vägarna längre utan lite överallt måste man köra in till kanten och stanna för att släppa förbi den, eller de mötande. Det är otroligt sällan någon tackar. Full fart och se så sur ut som möjligt.

Fast det är klart. Just i trafiken är det väldigt ovanligt att någon tackar. Gångare eller bilister, full fart och jag ska först. Tidens anda tänker jag och jag är rädd att det inte går att vända klockan utan att det snabbt kommer bli värre och värre.

Sedan dryga veckan är jag ensam hemma i Västervik. Siv åkte och jobbade förra torsdagenmedan jag å min sida hade tagit en veckas semester. Vi brukar alltid åka tillsammans men denna gång var det en resa inbokad för Sivans del. Hon och hennes arbetskamrater hade planerat en veckas studiebesök i Kina.

Det var genom en kollega som bedriver handel med ett antal företag just i Kina, som frågade om det fanns intresse för att följa med. Det gjorde det såklart och därmed blev det ett helt gäng damer som packade väskan och for iväg i måndags.

Allt har så här långt gått bra och fastän schemat tycks fullt var Siv enligt dagens sms väldigt nöjd. Idag har dom varit på Himmelska fridens torg, den tidigare OS-byn och ett silkemusseum. Nu i skrivande stund är det sen eftermiddag och bussen är på väg till en eller annan akrobatshow  för att sedan avsluta det hela med middag innan de tar kväll.

Tanken är att Siv är åter i Norge på söndag kväll för att sätta sig på bussen mot Karlstad vid måndag lunch. Där passar vi på att mötas fram på sen eftermiddag för att troligen lägga ett par timmar tillsammans med dotter och C innan vi åter sätter näsan söderut och mot Västervik (jag åker såklart upp tidig morgon).

De sista fyra dagarna har gått i skidornas tecken. Vi skulle ha varit iväg till tolvmannabacken i helgen, men då jag fick höra att det bara var en backe öppen ställde jag in turen och hoppas på bättre lycka nästa helg. Tolmannabacken är en relativt liten backe med fjällmått mätt, men för att ligga i Östergötland är det en toppenbacke. Den har till det vanliga en 4-5 nerfarter varav den brantaste är som en snäll röd. Däremot är längden ganska bra.

Här har vi i stället gjort ett par mil på längdskidor. Jag har mest åkt på mina nya fina vallningsfria turskidor, men idag valde jag racingskidorna. Det var kul eftersom det några gånger per år blir helt perfekt med skidvallan. Idag var en sådan tur. Jag hade bra glid och helt perfekt fäste i uppförsbackarna. Det var riktigt, riktigt kul.

Vi har gjort så att vi åker oss trötta, stoppar och pustar samtidigt som vi tar lite kaffe och något litet i magen och sedan har vi satt fart igen. Det blir ett par timmar och aldeles lagom för att kroppen ska vara trött på kvällen.

Gårdagen som bjöd på 8 minus hade idag den mer lagom temperaturen plus, minus noll.

I morgon får däremot skidorna vila. Måndagar är skridskodag och tanken är att det ska bli 15 km och isen är i bra skick. Åkning på sjön verkar lika svårt att få till som förra vintern. Isen har lagt sig, t o m  ute i skärgården, men överallt ligger det ett djupt snötäcke som dels hindrar isen att frysa ytterligare, men det hindrar såklart även alla försök till skridskoåkning.

Tekniska problem med pc och kamera omöjliggör för närvarande uppladdning av dagsfärska bilder. Därför en arkivbild på en snygg tjej ute på Mylla i Norge.

För en tid sedan fann jag ett recept på en norsk nettside. Det var fransk kycklingsoppa och den såg så  god ut att jag var tvungen att laga den igår.

Väl igång var det nästan som köttsoppa, undantaget saffran, krossade tomater och apelsin (själv tog jag gurkmeja) och i stället för nötköttet tog man kyckling. Det blev nästan två liter soppa och jag provsmakade den igår till lunch. Betyget är toppengott och självklart åt jag knäckebröd, med ost och drack mjölk till.

Vår kära abbe, Desmo fyllde för en tid sedan år. Om jag minns rätt blev han fyra och borde därmed vara en vuxen katt. Det är han inte.

Nu när det är så mycket snö så bliir han alltmer missförnöjd med allting. Han går runt inne och klagar högljutt. Han brukar vara lätta att förstå, men nu vet jag inte. Säkert vill han ha oxfilé, köttfärs och annat gott (han har ett dåligt förhållande till mat, lite som katten Garfield (Gustav) har) och som han naturligtvis inte får. Säkert har han otroligt tråkigt!

Han ger sig då på Minoe och ger henne lite stryk, precis som en gammal sur lejonhanne gör på de filmer man ser på tv. Eftersom det är så mycket snö kan han inte gå någonstans. Han kan gå en bit på cykelbanan och han kan gå till komposten på vår tomt, sedan är det stopp. Det innebär att det blir ofta, men korta utevistelser, vilket i sig späder på det där, vad det nu är som sliter i honom.

Han har alltid haft det draget och därför kastrerades han i förtid. Säkert har det gjort sitt till och hur han skulle varit om vi inte kunnat göra det, det vågar jag inte tänka på. Han hade gjort sig omöjlig för alla och vi hade säkert varit tvugna att ge honom en befriande spruta.

Nu kanaliserar han den själsliga oron på mat. För stunden sitter han på köksbordet om dagarna och tittar på fågelmatningen som sker under taket på altanen. Det är massor av fåglar och ett antal gånger har han nu tagit fart och kastat sig rätt in i köksfönstret. Blomkrukor och fönsterlampa flyger åt alla håll och därmed har vi tillfälligt varit tvugna att plocka undan från fönsterkarmen.

Fåglarna gör att han ska ut och in, ut och in och jakttekniken bygger på att man gömmer sig bakom en snödriva för att där liga och lurpassa. Han är inte så smart stackaren utan han tror att fåglarna kommer inflygande i markhöjd för att sedan flaxa upp till fågelmataren som hänger i taket (dvs att dom ska flyga rätt in i munnen på honom). Här lägger vår Desmo timmar per dag, väntandes.

Det bästa var dock i går kväll när jag gick ner för att släppa in honom. Jag öppnar altandörren och där sticker en stor skugga iväg mot boden. Ett rådjur har varit uppe på vår altan och nu stannar det bara ett par meter bort. Då kommer Desmo, jägaren sättande. Över altanen och ut efter rådjuret. Han stannar någon meter bakom och där blir vi stående. Jag i den öppna dörren, tittandes på rådjuret, rådjuret vid boden, tittandes växlande på mig och Desmo. Så har vi den lilla katta, ståendes, nyfiket och undrar säkert hur han ska få fatt och omkull detta digra rådjur. För vad som rör sig i hans huvud, det är jag säker på.... Det är potentiell mat!

Så var det dags för pastamaskinen igen och denna gång var det återigen tagliatelle som stod på menyn. Siv som brukar få önska mat fritt när jag har dålig fantasi, önskade då de köttbullar i tomatsås som Paolo sserverade under Robinson-programet på TV4.

Jag sökte på internet och fann receptet och det var väldigt lättlagat. Det var i stort sett samma sak som mina egenuppfunna nötfärsjärpar undantaget att jag har vitlök och soltorkade tomater i. Däremot var tomatsåsen ny och den var fantastiskt god till färskpastan och köttbullarna. En rätt jag verkligen kan rekommendera!

Receptet finner du genom att klicka här

Igår var det äntligen en mellandag både när det gälde sol och snö. Det är märkligt så upptagen av vädret man blir, men å andra sidan i det extremvädret vi haft den senaste veckan är det nog inte konstigt. När man läser ortstidningen är den fylld av arga kommuninvånare som bestämt hävdar att Västervik är helvetet på jorden när det gäller snöröjning. Man är arg på att inte gator och cykelbanor hålls fria från snö och många debattörer menar på fullt allvar att de som plogar medvetet sitter hemma och rullar tummarna hela dagarna för att börja först klockan 18 på kvällen då de tjänar lite med. Någon påstod också att de medvetet kör extra sakta för at jobbet ska räcka längre.



Själva har vi inget att klaga på där. Det är klart att det hade varit bra om man hade hållit stadstrafiken igång då det var som värst, men när det gäller plogning inser vi att det inte går att ha en traktorpark i beredskap som man har i Haparanda (några tyckte det var märkligt att de får undan snön där, men inte klarar det här) då vintern nio av tio år består av två veckors snö och då med mycket måttliga snöfall.




Sedan ett par dygn har nu i alla fall kylan innfunnit sig och när vi igår var på stan fann jag en toppenfin mössa som jag har tittat på via internet. Det var en Fjällräven fuskpälsmössa med stora värmande öronlappar som gick att dra ner långt ner på nacken och ner till ögonen. Den blir helt toppen om kylan håller i sig. Priset var bara 25 kr mer än på internet så då passade jag på att gynna Intersport.




Då det var första gången vi var på stan på länge (en vardag) passade vi på att handla och gå på systemet. Vi tog oss också en liten rundvandring runt centrumkvarteren då det var ganska skönt i solen. Vi passade också på att fylla på med med fågelmat (jordnötter och hampafrön), men glömde dessvärre kattmaten så i morgon får jag ta mig en tur ändå.



Sivan, men levnadskamrat, har idag rest. Hon ska jobba helg och därefter resa på semester. Hon tillsammans med en hel hög damer från jobbet reser till Kina på en vecka. Siv frågade om inte jag kunde bli med, men självklart var svaret nej. Efter att ha jobbat tillsammans med kvinnor i snart 30 år vet jag bättre än så!

Igår var allt precis som vanligt.

Vi skulle ner på stan och eftersom det hade snöat minst 40 cm igen bestämde vi oss för bussen. Det var för mycket snö att gå och gatan hemma var inte plogad. Alltså kollade vi KLT´s hemsida och gick ut för att vänta på bussen.



Snön vräkte ner och därför gjorde vi inte stora saken av att bussen inte var i tid. Vi pratade och väntade och snart hade det gått en halvtimme. Därmed var det dags för nästa buss och vi väntade och väntade och efter ytterligare 15 minuter bestämde vi att det var nog. Det var nog tur det för väl hemma och efter avslutad kvällsmat visade det sig att KLT hade ställt in alla tätortsbussar under dygnet på grund av snöförhållandena. Helt okej och jag förstår det, men en lite rad på internet hade kanske varit ok?



Det är i alla fall riktig vinter som kräver både mössa, långfillingar och den fantastiskt goa, varma parkasen jag fick av Siv förra vindern. För även när det är 10 minus är den som bäst med bara en tunn t-shirt under.