Visfestivalen dag 2

Idag hade Västervik inte helt samma tur med vädret. Det började fint i morse med solsken från en knallblå himmel. Klockan tio stod jag i blomsterrabatten och rensade ogräs då vår kompis Stig ringde. Han hörde av sig i går kväll och undrade om vi hade lust att bli med ut och windsurfa idag om det var vind. Självklart svarade jag och så ringde han alltså på förmiddagen och bekräftade att han lastat bilen full med brädor, segel och annat som man kunde tänkas ha glädje av.


Strax efter klockan 11 träffades vi vid Gränsö slott. Därifrån körde vi billedes ner till vattnet mitt emot Lucernahamnen. Tyvärr var det gråmulet och ingen speciell vind då vi kom fram, men vi packade ändå ur och hann nästan göra i ordning innan regnet kom. En rejäl skur gjorde att vi sökte skydd i bilen medans vi väntade.

Efter en kvar var det så över. Allt bars ner till stranden och ut med brädorna i vattnet. Så började det ändlösa ramlandet för min del. Jag surfade massor i slutet på 80-talet, men det var helt andra brädor då. Idag är det så korta att många av dem inte ens går att stå på om man inte har fart och massor av vind. Den jag fick låna idag var precis så den höll sig över vattenytan medan jag försökte få upp seglet.


Med stor kropp och kort bräda var det definitivt inte lätt att få till balansen. Jag måste säga att Siv var betydligt duktigare där, även om det blev många dopp för henne med. Vädret var växlande men någon riktig vind, det blev det aldrig. Vi fick i alla fall gott fika i solsken innan vi återigen kastade oss över en ny träningsrunda.


Vattnet då? Det var inte så galet tror jag. Men eftersom jag inte är någon badentusiast tog jag såklart torrdräkten på. Något som fungerade helt perfekt. Dessutom fick Siv låna den när det var hennes tur ochy det fungerade lika bra det. Fast vi ska nog inte prata om hur det såg ut!


Så var det detta med Visfestivalens dag 2. Nej, vädret är grått och det har faktiskt regnat en skvätt i kväll här hemma så i stället för att fara på stan grillade vi och tog en öl innan resterande kvällen kommer ägnas åt ost och kex. Allt emedan Patrik Isaksson, Anna-Lotta Larsson, Stefan Andersson och de andra sjunger i den gamla slottsruinen. Det gör de säkert lika bra utan oss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0