Vandring för torsdagslediga
I går kom vi återigen iväg på torsdagsvandring. Deltagarantalet hade reducerats till drygt en tredjedel jämfört med förra gången vi var ute. Vi var ett femtontal som träffades vid VO för att billedes ta oss ut till Horn. Här blev det en del fram och tillbaka för att placera bilar i bra position för återturen.
Oppöver och bortöver, ut längst kusten går turen
Vi följde kustbandet i varierad terräng och ibland var det väg, andra gånger stig men många gånger var det bara fri vandring efter väderstrecket och gps. Som vanligt var det vackert med havet och skogen var på de flesta ställen öppen och ljus.
Med utsikt mot fiskeön/byn Händelöp
De som var sugna på svamp fick sitt lystmäte längs den ca 11 km långa sträckan. Det var gott om det mesta och de ätliga sorter jag själv kände igen var kantarell, trattkantarell och svart trumpetsvamp. Eftersom Siv och jag inte är speciellt glada i svamp kunde jag mer koncentrera mig på att kika och sedan peka åt de som gillade det.
En bitin på andra sidan Händelöpvägen ser det ut såhär
Vi korsade så småningom vägen till Händelöp, men innan dess hade vi passerat ett par stora gruvhål uppe i skogen. De kallas kort och gott Gruvan och är inhägnade (och nu överfyllda med vatten). Här bröt man järnmalm förr i tiden. Väl över på andra sidan Händelölöpsvägen var vi snart framme vid Lilla Mad. Här bor en av våra vandrarkamrater och här var det också tänkt att grilla och ta lunch.
Sivan provtrycker dasset, dock med byxorna på
Så grillen sattes igång och snart glödde kolen fint. Någon hade då för länge sedan både värmt och ätit sin korv. Vi andra åt och turades om att inspektera ägorna, där det fanns ett alldeles fantastiskt dass uppe på en höjd. Här var det både sjöutsikt och skogsutsikt.
Så här såg det ut från utsidan
Efter någon timme och med magen fylld av både korv och hembakt äppelkaka (som vår kamrat bjöd på) tog vi så de sista kilometrarnas vandring tillbaka upp till Hornsvägen. Solen sken och det var varmt och gott. Det tyckte även myggen som även idag var i full fart. Dock hjälpte MyggA mig att ta mig igenom turen med bara ett fåtal myggbett.
Så var vi nästan uppe på stora vägen till Horn igen
Oppöver och bortöver, ut längst kusten går turen
Vi följde kustbandet i varierad terräng och ibland var det väg, andra gånger stig men många gånger var det bara fri vandring efter väderstrecket och gps. Som vanligt var det vackert med havet och skogen var på de flesta ställen öppen och ljus.
Med utsikt mot fiskeön/byn Händelöp
De som var sugna på svamp fick sitt lystmäte längs den ca 11 km långa sträckan. Det var gott om det mesta och de ätliga sorter jag själv kände igen var kantarell, trattkantarell och svart trumpetsvamp. Eftersom Siv och jag inte är speciellt glada i svamp kunde jag mer koncentrera mig på att kika och sedan peka åt de som gillade det.
En bitin på andra sidan Händelöpvägen ser det ut såhär
Vi korsade så småningom vägen till Händelöp, men innan dess hade vi passerat ett par stora gruvhål uppe i skogen. De kallas kort och gott Gruvan och är inhägnade (och nu överfyllda med vatten). Här bröt man järnmalm förr i tiden. Väl över på andra sidan Händelölöpsvägen var vi snart framme vid Lilla Mad. Här bor en av våra vandrarkamrater och här var det också tänkt att grilla och ta lunch.
Sivan provtrycker dasset, dock med byxorna på
Så grillen sattes igång och snart glödde kolen fint. Någon hade då för länge sedan både värmt och ätit sin korv. Vi andra åt och turades om att inspektera ägorna, där det fanns ett alldeles fantastiskt dass uppe på en höjd. Här var det både sjöutsikt och skogsutsikt.
Så här såg det ut från utsidan
Efter någon timme och med magen fylld av både korv och hembakt äppelkaka (som vår kamrat bjöd på) tog vi så de sista kilometrarnas vandring tillbaka upp till Hornsvägen. Solen sken och det var varmt och gott. Det tyckte även myggen som även idag var i full fart. Dock hjälpte MyggA mig att ta mig igenom turen med bara ett fåtal myggbett.
Så var vi nästan uppe på stora vägen till Horn igen
Kommentarer
Postat av: Petra
det ser härligt ut. Eftersom att jag vet att du är en höjdare både på att finna och torka svamp - men inte på att äta. Något som passar mig utmärkt... du är alltså fritt fram välkommen att plocka och ge till dottern din vid tillfälle ;) Kram!
Trackback
