Temperaturskillnader
Från gårdagen till idag skiljer det exakt 24 grader. Det är snabba svängningar och det innebär att snön kommer sjunka ihop och isarna får möjlighet att bli lämpade för skridskor. Vi gav oss iväg i går, men det var inte alltför många som hade tagit sig ner till Kvännaren och det upplogade spåret.
Det visade sig att spåret bara var dryga 1,5 meter brett, vilket är i minsta laget för en skridskoåkare. Vi fick åka på ett led och det gjorde att vi gav oss efter två varv (dryga 4 km). Nu var det inte bara spåret utan det var rejält kallt. Med farten uppe bet det ordentligt i kinderna.
När vi var klara var vi några som hade lust att prova isen på Gamlebyviken. Sagt och gjort, tiden sattes till klockan två och mätta och belåtna efter lunchen hemma satte vi återigen av. Denna gång med packade ryggsäckar, livlinor och pikar.
Väl nere vid Brevikskiosken mötte vi två män som redan hade provat isen. Båda var våta upp till bröstkorgen då de varit ute tillsammans. De hade gått och pikat och pratat då isen brast och bägge gick igenom samtidigt. Som tur var var det inte problem att ta sig upp, men de rapporterade att där de gått blev isen väldigt porös plötsligt.
Vi träffade vår vandringskamrat Sven som också menade att det var lite för tidigt. Han trodde att i slutet av veckan var mer troligt. Trots detta var vi såklart tvugna att bilda oss en egen uppfattning. Vi valde ett annat ställe att gå ut och isen kändes helt ok. Jag kom dock bara 5-10 meter ut så högg jag igenom med ett hugg. Då var isen hård på ytan, men väldigt porös på undersidan. Sammanlagt var den nog 6-7 cm tjock.
Det blev alltså inga skridskor. Nu har temperaturen svängt, men vi hoppas ändå på att det fortsätter att frysa så vi kan göra ett nytt försök i slutet av veckan. Intill dess får det bli skidor. Jag fick nämligen en förfrågan från vår chilenske friluftsvän om jag ville med ut på tur idag. Såklart sade jag ja tack till det.
Plogad rundbana på Kvännaren
Isen på Gamlebyviken behöver ett par dagar till i kyla
Det visade sig att spåret bara var dryga 1,5 meter brett, vilket är i minsta laget för en skridskoåkare. Vi fick åka på ett led och det gjorde att vi gav oss efter två varv (dryga 4 km). Nu var det inte bara spåret utan det var rejält kallt. Med farten uppe bet det ordentligt i kinderna.
När vi var klara var vi några som hade lust att prova isen på Gamlebyviken. Sagt och gjort, tiden sattes till klockan två och mätta och belåtna efter lunchen hemma satte vi återigen av. Denna gång med packade ryggsäckar, livlinor och pikar.
Väl nere vid Brevikskiosken mötte vi två män som redan hade provat isen. Båda var våta upp till bröstkorgen då de varit ute tillsammans. De hade gått och pikat och pratat då isen brast och bägge gick igenom samtidigt. Som tur var var det inte problem att ta sig upp, men de rapporterade att där de gått blev isen väldigt porös plötsligt.
Vi träffade vår vandringskamrat Sven som också menade att det var lite för tidigt. Han trodde att i slutet av veckan var mer troligt. Trots detta var vi såklart tvugna att bilda oss en egen uppfattning. Vi valde ett annat ställe att gå ut och isen kändes helt ok. Jag kom dock bara 5-10 meter ut så högg jag igenom med ett hugg. Då var isen hård på ytan, men väldigt porös på undersidan. Sammanlagt var den nog 6-7 cm tjock.
Det blev alltså inga skridskor. Nu har temperaturen svängt, men vi hoppas ändå på att det fortsätter att frysa så vi kan göra ett nytt försök i slutet av veckan. Intill dess får det bli skidor. Jag fick nämligen en förfrågan från vår chilenske friluftsvän om jag ville med ut på tur idag. Såklart sade jag ja tack till det.
Plogad rundbana på Kvännaren
Isen på Gamlebyviken behöver ett par dagar till i kyla
Kommentarer
Trackback
