Efterkontroll av bilen
När jag strax före jul var och besiktitade bilen hade jag lite otur. Jag hade haft den inne på service dagarna innan för att det inte skulle vara några problem. Men det blev det. När jag var påväg hem från verkstaden så fungerade plötsligt inte spolningen till framrutan. Sedan var det ett par lysen som skulle ordnas men det tänkte jag ta själv.
Så sagt och gjort. Lampor införskaffades och så satte jag igång nägon timme innan jag skulle vara på besiktningen. Det gick inte alls. Hur jag än försökte fick jag inte till det och till slut hade jag inte en, utan tre lampor som inte fungerade.
Såklart uppdagades hela alltet. Efterkontroll och den gjorde jag idag. Det gick alldeles perfekt såklart. Inget mer med det. Vad som däremot var lite kul var damen som stod och skulle registrera sitt besök före mig. När jag kom in i den tidigare expeditionen stod hon och hamrade på pekdatorn. Hon hade lite tjocka fingrar och när hon skulle knappa in registreringsnummret var hon otroligt brutal. Hon var arg och både svor och kommenterade högt vad hon tyckte om denna maskin. Hon slog och slog och fick inte maskinen att släppa ifrån sig en enda bokstav eller siffra. Hon tog i, hårdare och hårdare och till slut kände jag att det fick vara nog. Apparaten höll på att gå sönder eller glase höll på att spricka.
Jag ställde mig bredvidoch frågade om jag kunde hjälpa henne, Hont tittadem på mig med vild blick och sade att hon hatade den förbannade apparaten (som om jag inte redan förstått det). Det var alt hon sade innan hon fortsatte hamra på. Till slut hade hon fått dit alla bokstver och siffror och gick med bestämda, ilskna steg ut från kontoret. Jag fick ditt min bokning och såklart undrar jag vad damen tänkte när jag bara ett ögonblick efter att hon satt sig i sin bil såg mig sätta mig i min.
Det skulle ha varit kul att se hennes min när jag bara sekunder efteråt fick åka in en egen dörr (troligen för de snabba efterkontrollerna) medan hon som var före fick vänta. Det skulle jag haft ett kort på.
Bilprovningen i Västervik
Så sagt och gjort. Lampor införskaffades och så satte jag igång nägon timme innan jag skulle vara på besiktningen. Det gick inte alls. Hur jag än försökte fick jag inte till det och till slut hade jag inte en, utan tre lampor som inte fungerade.
Såklart uppdagades hela alltet. Efterkontroll och den gjorde jag idag. Det gick alldeles perfekt såklart. Inget mer med det. Vad som däremot var lite kul var damen som stod och skulle registrera sitt besök före mig. När jag kom in i den tidigare expeditionen stod hon och hamrade på pekdatorn. Hon hade lite tjocka fingrar och när hon skulle knappa in registreringsnummret var hon otroligt brutal. Hon var arg och både svor och kommenterade högt vad hon tyckte om denna maskin. Hon slog och slog och fick inte maskinen att släppa ifrån sig en enda bokstav eller siffra. Hon tog i, hårdare och hårdare och till slut kände jag att det fick vara nog. Apparaten höll på att gå sönder eller glase höll på att spricka.
Jag ställde mig bredvidoch frågade om jag kunde hjälpa henne, Hont tittadem på mig med vild blick och sade att hon hatade den förbannade apparaten (som om jag inte redan förstått det). Det var alt hon sade innan hon fortsatte hamra på. Till slut hade hon fått dit alla bokstver och siffror och gick med bestämda, ilskna steg ut från kontoret. Jag fick ditt min bokning och såklart undrar jag vad damen tänkte när jag bara ett ögonblick efter att hon satt sig i sin bil såg mig sätta mig i min.
Det skulle ha varit kul att se hennes min när jag bara sekunder efteråt fick åka in en egen dörr (troligen för de snabba efterkontrollerna) medan hon som var före fick vänta. Det skulle jag haft ett kort på.
Bilprovningen i Västervik
Kommentarer
Trackback
