Aktivt uteliv

I början på veckan berättade jag om ekorren som förvillade sig in i elhuset och orsakade en liten brand. Det var trist då vi haft massor av underhållning av den. Det var inte bara det, utan sedan förra året har den haft sällskap av en, vad vi trott unge och dom två har jagat varandra genom träden utanför.

För den som inte vet har vi en hel del tallar (kanske 20) stycken placerade runt vårt radhus och här har dom jagat varandra. Upp och ner och fram och tillbaka. Dom har hoppat fram och tillbaka och allt emedan vår katt suttit endera i fönstret eller nedanför träden och skakat i kroppen av upphetsning.

Ibland tror jag till och med att ekorren som vi trott är unge har lekt med katten, eller i alla fall retats. Han har suttit på marken på behörigt avstånd, eller så har han sprungit upp och ner vid den trädstamm som katten suttit vid. Allt till kattens förtretlighet. Risken är dock att katten en vacker dag kniper ekorren då han är lite oförsiltig.

Nu till saken. Vi har inte settt den mörka ekorren på ett bra tag nu och har trott att den hade flyttat. Därför blev jag såklart extra glad idag då jag satt och åt frukost och han dök upp i trädet utanför, i full fart som vanligt.