Snoken utanför huset

På önskemål av Sivan ska jag berätta att hon sett sitt livs första snok. Hon var och hämtade vespan medan jag duschade efter inlinesturen. Då när hon kom åkande tillbaka låg den där. Svart och fin med de karaktäristiska gula fläckarna bakom huvudet.

Jag hörde att någon ropade utanför, men förstod inte vad det var för bråk. Hon kom i alla fall stormande in för att finna en kamera så hon kunde ta en bild av snoken, men väl framme så var den försvunnen. Däremot kom en av granndamerna (appropå snok?) och berättade att hon för något dygn sett en snok under sin trapp. Hon trodde det var en unge och det Sivan såg var en stor, en vuxen. I alla fall tyckte hon att den såg stor ut där den låg. Vi får väl se om den dyker upp igen, eller om den väljer att förflytta sig dit jag tycker den hör hemma, dvs i skogen eller ner mot vattnet. Vi vill ju inte att den galna katten Desmo ska komma hemsläpandes med ytterligare kompisar.

Appropå Desmo och att det inte blev någon ormbild så lägger jag upp katterna. Vår och grannens där dom ligger som et gammalt äktepar och slappar ute i trädgårdsmöblerna...


Skönheten och odjuret, fast båda är snälla och trevliga

Kommentarer
Postat av: Petra

Skönheten och odågan är kanske ett bättre passande namn på dem. Hon är söt och snäll medan han sätter klorna i benen för att sen klättra upp.

2008-08-10 @ 12:16:31
Postat av: Fru G.

Tacksam att Sivan inte hann upp snoken med kameran!Din målande beskrivning räcker gott & väl....

2008-08-10 @ 12:20:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0