Aktivt uteliv

Ända fram till tidiga kvällen var det osäkert och Sivan skulle få uppleva sin första valborsmässoafton. I Norge firar man nämligen inte denna dag.

När klockan var åtta var det i alla fall rätt så torrt ute och det var varmt och skönt. Eftersom det alltid är lite knöligt att ta sig fram med bil vid evenemang och likaså svårt med parkering valde vi att cykla (vi hade dessutom delat en flaska vin till tacomiddagen) ner till centrum.


Utsikt över Gamlebyviken från turistbyrån.

Vi parkerade på Fiskartorgen och redan där fastnande vi en stund i kuriosa. Det var en stor raggarkaravan (av det gamla slaget) som i sakta mak kom körandes. Ett antal jättefina bilar, men såklart några gamla skabbiga "dartar" också. Många var ute med hela familjen i bilen och andra var ute på fest. Det var i alla fall kul att se och likaså har har inte Norge riktigt samma tradition.

Unos torn, tornet som gör att man kan se Östersjön över Gränsö

Vi gick sakta genom staden, förbi slottsborgen, hamnen och i öster såg vi solen (delar av den) på sommarvis sänka sig ner i Gamlebyviken. En otroligt vacker syn. När vi närmade oss Kulbacken såg vi att det lyste i Unos torn och att det var folk där uppe.


Kören sjöng i våren på Kulbackens öppna teater

Kören höll på att sjunga de sista sångerna samtidigt som mörkret kom smygande. Det var massor av folk i alla åldrar och härligt nog var det just ingen fylla. Man hade ett par bodar där man sålde godis och museet var öppet, men jag tror de flesta var ute och njöt den varma kvällen.


Klassisk vy från Kulbacken ner mot centrum, St Gertruds kyrka och fiskartorget

Det var en härlig utsikt ner över stan. Bilarna åkte i en jämn ström nedanför Kulbacken och eftersom folk här i stan helst ska åka ända fram till dit man ska blev det snart kaos i trafiken. När sedan raggarkaravanen svängde in vid området Glödlampan blev det totalt stopp. Folk började gå tillbaka ner mot stan och där stod bilarna vid ett övergångsställe som hundratals besökare skulle korsa, hela tiden. Att sedan raggarna bara ville köra i 30 km (vilket det faktiskt är i stan) gjorde det hela både roligare (morsomt) och spännande.


Så var elden igång. Lika lite upphetsande som vanligt

Valborgsmässoelden var väldigt lite upphetsande. Det var en vårdkase bestående av en hög med plankor som man rest upp. Dessa hade man fyllt med ett eller annat brännbart mellan och elden tog sig snabbt. Det blev såklart varmt och skönt, men de flesta troppade relativt raskt av.


Unos torn och valborgsmässoelden (majbrasan)

Vi strosade så sakta ner från Kulbacken och tittade på folk och bilar. Promenaden ner till centrum tar max tio minuter, medan de som envisats med att ta bilen säkert fick räkna med minst det dubbla. I alla fall om de sedan skulle stoppa igen för att titta på kvällens fyrverkeri.

St Gertruds kyrka som sedan ett år är nyrenoverad

Den nyrenoverade kyrkan lyser vackert nästan var än du står på sjösidan. Det är svårt att fånga dess härliga profil med vanlig kamera och utan stativ men vi är många som försöker. Bilden är tagen från turistbyrån. Här satte vi oss och väntade på att fyrverkeriet skulle börja.


Att fånga fyrverkeri på bild är inte lätt

Det var ett vackert fyrverkeri som staden bjöd på. Från Reginelundsbryggan sändes det upp raketer i en jämn ström. Det var ett härligt smällande och färger som lyste upp himlen över viken. Det varade i ca 20 minuter innan så mörkret sänkte sig igen. Vi begav oss den sista biten ner mot centrum och det var så mycket folk. Överallt gick dom omkring och eftersom det var så varmt och att det satt folk på uteserveringarna och drack öl blev det en väldigt kontinental stämning.

Kort och gott  en försmak av sommar i Västervik. Det ser vi fram emot!