Skiddagar i Idre
Nu är det andra året Sivan är med till Idre och mitt fjärde, eller femte. Påsken i år gjorde väl att det inte var samma tryck på solen som tidigare. Nu hade vi både tur och otur då solen sken från klarblå himmel, men att det samtidigt var minus 8 och en rejäl nordanvind som tog sig in överallt. I år var det (på grund av den tidiga påsken den med) en snö som jag inte tror jag har varit bort i tidigare under familjeveckan. Tunn fin pudersnö gjorde backarna härliga.
Det som slår oss i Idre är väl egentligen hur fint det är i ordninggjort för barn och barnfamiljer. Hela anläggningen riktigt andas familjekos och aktiviteter för barnen. Det finns såklart ett par pubar med afterski, men det var lite för kallt ute för att det skulle ha kommit igång ännu. Vi fick därför ganska snabbt ett eget bord intill en husvägg där vi kunde dricka öl och sola någon timme.
Vi insåg ganska snabbt att vi för första året någonsin var lite "mätta" på slalom, både Sivan och jag. Detta på grund av att vi har haft en otrilig skidsäsong hemma i Norge. Både lång och bra då den för vår del började redan i december. Vi märkte detta genom att vi var mer slappa än någonsin. Vi satt och stod i solen mellan åken på ett vis vi aldrig gjort tidigare år. Men nöjda, det var vi ändå.
Efter en del krångel med kreditkort, lönekort och god hjälp av Maria på Swebank (tack återigen Maria) så kunde vi på onsdagen bege oss åt svenska gränsen, sakta smyga upp över fjället och så småningom ta oss in i Norge.
Efter en stunds resande kom vi på att vi varken hade mjölk, bröd, eller annat braha hemma. Då blev det till att fundera då Norge i stort sett håller hela landet stängt påskveckan. Tur hade vi dock och fann en KIWI-butik i Trysil där vi kunde helghandla innan vi styrde de sista 20 milen hemåt.
Som parentes kan nämnas attTrysil låg väldigt fint och nu har vi kikat på vad det kostar med en vecka där. Det var inte alls dyrt nu efter påsk så vi får se vad som blir och vad det finns tid till.
Det som slår oss i Idre är väl egentligen hur fint det är i ordninggjort för barn och barnfamiljer. Hela anläggningen riktigt andas familjekos och aktiviteter för barnen. Det finns såklart ett par pubar med afterski, men det var lite för kallt ute för att det skulle ha kommit igång ännu. Vi fick därför ganska snabbt ett eget bord intill en husvägg där vi kunde dricka öl och sola någon timme.
Vi insåg ganska snabbt att vi för första året någonsin var lite "mätta" på slalom, både Sivan och jag. Detta på grund av att vi har haft en otrilig skidsäsong hemma i Norge. Både lång och bra då den för vår del började redan i december. Vi märkte detta genom att vi var mer slappa än någonsin. Vi satt och stod i solen mellan åken på ett vis vi aldrig gjort tidigare år. Men nöjda, det var vi ändå.
Efter en del krångel med kreditkort, lönekort och god hjälp av Maria på Swebank (tack återigen Maria) så kunde vi på onsdagen bege oss åt svenska gränsen, sakta smyga upp över fjället och så småningom ta oss in i Norge.
Efter en stunds resande kom vi på att vi varken hade mjölk, bröd, eller annat braha hemma. Då blev det till att fundera då Norge i stort sett håller hela landet stängt påskveckan. Tur hade vi dock och fann en KIWI-butik i Trysil där vi kunde helghandla innan vi styrde de sista 20 milen hemåt.
Som parentes kan nämnas attTrysil låg väldigt fint och nu har vi kikat på vad det kostar med en vecka där. Det var inte alls dyrt nu efter påsk så vi får se vad som blir och vad det finns tid till.
Kommentarer
Trackback
