Aktivt uteliv

Nu har jag utan tvekan haft det longest blogguppehållet ever. Detta beror på några få saker såsom att jag egentilgen inte gjort något värt att prata om. Vi har haft arbetsvecka och då gör vi inte mycket mer än jobbar, ätar, tittar på film och sover. Den tredje orsaken är att min vän Sivan och jag för en tid sedan fick ett förslag att överta en affärsrörelse. Det har gjort att det har varit tusen saker att kolla och sätta sig in i. Mer om det kommer så småningom, men spännande tider är det.

Vi är i alla fall, sedan ett par dagar, hemma igen. Jag har hunnit ta en tur på skridskor och Siv sitter återigen i trappan och målar. Själv försöker jag bidra och kompensera med den godaste maten som hon fritt får önska sig.

Hur som helst ska jag knyta åter till rubriken. Vi satt i en uppspelt diskussion när vi åkte hem. Ingen av oss var speciellt pigg, eller ens uppmärksam och klockan närmade sig midnatt. Rätt vad det var dök det upp en fartkamera bredvid vägen. Jäkligt, då jag mycket väl vet att den sitter där. Nu blixtrade den till och vi får se hur det går.

Jag är optimist då jag tidigare gjort samma sak två gånger utan att ha fastnat på bild. Kanske, kanske samma sak händer igen. Gör det inte det kan jag förvänta mig att få sponsra svenska staten med 2000-2600 kronor. Det är dock inte mycket att hänga läpp för då jag alltid kör för fort och böterna utslaget på antal körda kilometer blir nästan ingenting.

Nu sticker vi på sjön. God dag på er!