Mat, vårt käraste samtalsämne

I dagens VT läster vi om kostrådgivaren Tommy Svensson som återigen varit i Västervik och föreläst om mat. Han var här en gång tidigare, men då var alla platser slutsålda och därför bokades detta besök in.

Han, som flera andra just nu, berättar enligt VT om jordgubbsyoghurt som inte har ett gram jordgubbe i sig. Om farliga energidrinkar och om fett som i sin iver att vara utan fett troligen är direkt skadligt för oss. På samma sätt berättade jag för en tid sedan om Mats-Erik Nilsson som skrivit boken "Den hemlige kocken".

Den tar upp i stort sett samma tema. Likaså har vi idag tv-serien på rikstv, "Landet brunsås" där också mat, matproducenter och butiker diskuteras.

Det är lite märkligt att ju mer vi pratar om hur dålig mat vi äter, ju större vårt intresse tycks bli, desto sämre tycks maten bli. Igår såg jag 10 hots på Willys som kostade fem kronor! FEM kronor är lika med 50 öre styck för korvarna. Vad är det för kött i dom? Vem är intresserad av att köpa dom?

Själv är jag väldigt glad i just korv och på butiken ägnas det oftast lång tid åt att läsa och kika på innehållsförteckningarna. Kötthalten varierar från allt mellan 13-80 % kött och det är klart att vi får betala därefter. Å andra sidan.... ser man att den korven som innehåller  75 % kött bara är dubbelt så dyr som den som nästan är utan kött inser man att det blir mycket för pengarna ändå.

En annan sak som jag ser ökar är fusket med kilopriset. För alltför vanligt har det blivit att man säljer oxfilé för X antal kronor för 750 g. Kaffe är precis det samma. Gevalia, endast 14.99/750 g. Köttfärs säljs idag färdigpackad på 750 gram, vilket gör att priset per förpackning blir i storlek 45 kr. Billigare än 65 per kilo, eller?

Tyvärr är vi så inkörda på att allt prissättes med kilo eller liter att vi nog alltför ofta stirrar oss blinda på priset. Inte priset per enhet.

För ett par dagar sedan var jag ock köpte pasta och det var en finförpackning och köndes nästan lite lyxig. Väl hemma och i kastrullen visade det sig att den bara behövde 7-8 minuter för att bli färdig. Varför? Jo såklart var det av samma skäl som all annan snabbpasta, den var supertunn och bara hälften så mycket mat på.

Det verkar nästan omöjligt att inte bli lurad när vi köper mat. Hela tiden kommer det nya sätt att lura kunden på för att handlaren (vilket det oftast är) ska bli förmögen. Stämmer det föresten att ICA-handlarna i Sverige är några av landets förmögnaste idag? Det skulle inte förvåna mig. Hur som helst, det enda vi kan göra är att hålla ögonen öppna och att vägra köpa det billigaste och sämsta. Då försvinner den produkten snart från marknaden. För ett billigt pris lönar sig nog alltför sällan i längden.


Lurad på 7-minuterspasta. God men väldigt tunn!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0