Geocaching i Västervik

Så har vi äntligen provat. Geocaching! Som jag berättade igår så skulle vi prova och idag när vi skulle ner på stan bestämde vi oss att vi skulle gå på en cach som skulle ligga vid slottsruinen.


Min flotta julgåva från Sivan. En Garmin CXS.60. Perfekt till allt.

Vi hade pratat om det på vandringen idag och vår vän Stig hade redan provat. Han trasslade sig fram med longitud, latitud tills han fann rätt. Det lär mer spännande än att lägga in kordinaterna hemma tyckte jag och bestämde mig för att göra detsamma. Sagt och gjort. Den första blev ett mellanting eftersom det fanns möjlighet att föra över kordinaterna direkt till gps:en från datorn. Vi hade också skrivit upp de samma på en lapp.


På spåret, trodde jag i alla fall

Så begav vi oss ner på stan och parkerade vid hamnen. Därifrån gick vi ut mot den gamla slottsruinen. Vår gps visade hela vägen att vi var rätt och väl framme var det inga bekymmer. Utan att avslöja för mycket så fann vi stället där cachen borde ha funnits. det gjorde den dock inte. Vi letade högt och lågt men  fann inget. Vi utökade sökområdet, men fann ändå inget. Så efter en kvarts letade gav vi upp och begav oss ner mot staden.


Alla har inte bråttom att komma fram

Väl hemma så bestämde vi att detta inte skulle låta oss nedslås. Vi åt tacos och drack vin och planerade redan för nästa skatt. Äppelhagen ute vid Gertrudsvik låg bara 800 meter bort enligt hemsidan. Vi snabbade oss och så gav vi oss iväg igen. Nu var det Sivan som skötte gps:en och nu gick hon även denna gång rakt på. In i snårskogen och så tog jag över. Den visade att här nedanför skulle den ligga och se! Det gjorde den.


Bokskog hemavid. Den vackraste och mest trollska av skogar

Denna skulle vara svårare att finna än den första, men det var den inte. Var den första borta, eller? I ett träd hängde ett svart plastspännband och såklart lurade vi på om det var där skatten hade varit. Vi provar igen och så får vi se.


Äntligen fann vi vår första cach

Såhär långt är det en mening att komma ut och när man läser på internet så får man ofta med sig en del historik. Kul det och spännande, men jag är inten övertygad ännu. Vad tror du systeryster?? Något för er?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0