Graviditet




Idag ska jag ge mig på ett ämne som jag inte har mycket kunskap i. Ett ämne som vi män bara har kunskapen som vi fått genom att leva med och tillsammans med kvinnor som är gravida. Det är såklart en kunskap det också, men själva frambärandet av det kommande barnet, det vet vi intet om.

Vad jag tänkte berätta är om den kultrurella skillnaden mellan två länder, två sjuksystem. På min aretsplats där jag jobbat de senaste fyra åren (det lär gälla de flesta erbetsplatser) och där det är en dominans av kvinnliga anställda blir folk gravida hela tiden. När väl det skett vet arbetesgivaren en sak med bestämdhet. Det är att hon/han bara har ett par veckor på sig att skaffa en vikarie eftersom den gravida. om inte omedelbart, så i alla fall inom en månad eller ett par väljer att gå ut i sjukskrivning.

Sker det direkt brukar illamående vara orsaken. Om det sker efter en månad eller två är den vanligaste orsaken stress, tungt jobb eller att man har ont ett eller annat ställe i kroppen. Här handlar det inte om enstaka dagar eller veckors sjukskrivning. Nej, det är sjukskrivning i upp till nio månader. När man sitter och pratar med kvinnor verkar det som en självklarhet, en social rättighet att vara sjukskriven under större delen av graviditeten. En möjlighet att gå hemma, ägna sig åt sina andra barn och att förbereda sig.

Jag pratade häromdagen med en kollega som nyligen blivit gravid. Hon beklagade sig eftersom chefen placerat henne bakom skrivbord och i tillägg bara dagtid (i stort sett). Hon tyckte detta var så trist, men som hon sade själv, var det kan kanske bättre än att vara sjukskriven den resterande tiden.

Jag vet inte när detta blev praxis (troligen i samband med oljepengarna och ekonomisk galenskap) men de vuxna kvinnorna känner inte alls igen sig i detta och förstår inte heller varför det ska vara nödvändigt med sjukskivning. Jag tror svaret är relativt enkelt. Slappa och kravlösa läkare och ett alltför generös sjukpeng. Man har nämligen 100% lön från första dagen och sedan genom hela perioden

Det är nog gott med en sådan sjukpeng, men samtidigt så vet vi att pengar är en god drivkraft. Med en så generös sjukpeng finns det väldigt lite morot att jobba när jobbet är trist, slititgt eller tung (eller man bara tycker man har det bættre hemma) och har du då möjlighet att sjukskriva dig utan att direkt förlora ekonomiskt på det, ja då är det inte så märkligt att de allra flesta pallrar sig iväg till läkaren tidigt i sin graviditet.

En annan skillnad man har mellan Sverige och Norge att man här under det första året har lagstadgad rätt att åka hem/gå ifrån sitt arbete och amma sitt barn. Jag finner inte fakta om detta utan återkommer senare...


God morgon på søndagen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0