Med en ciggarett i mungipan

Han kommer gående förbi vårt hus. En man i de femti något. Han går med tunga steg och händerna i byxfickorna. Han ser bekymrad ut. Det ser ut som om han går och tänker på något stort och viktigt. Som om det inte vore nog, så går han ofta förbi. När det är riktigt illa, flera gånger i timmen. Hela tiden med dessa tunga, beslustamma steg.

Eftersom detta är i Norge och vi inte omfattas av tystnadsplikt kan jag berätta att jag tror han är psykolog, alternativt psykiater. Det är nämligen där han jobbar, på barn och undomspsykiatriska kliniken. Han är också rökare!

Mannen går fram och tillbaka och faktiskt, ska erkännas, ser inte ut att ha det riktigt bra med sig själv. Just detta eviga rökandet, ibland upp till fyra gånger per timme. Det blir några cigaretter per dag det. Han stoppar in den, tänder på och tar sedan inte ut den förrän den blir för varm att ha kvar i munnen. Dock fortsätter han blossa ytterligare och tills han inte kan hålla i den längre.

Tyvärr är inte detta någon ovanlig syn här i Norge. Ung som gammal röker något sinnesjukt mycket. Man ser knappt en bil där folk inte sitter och röker och där det (i bästa fall) bolmar ut genom sidorutan. Unga människor som luktar så inpyrt att det ligger en stank av dom på ett par meters håll. Likaså är det inte ovanligt med helt nikotingula fingar på tumme, pek och långfinger på båda händerna på såväl ung som gammal.

Från Sverige fhör jag, men ser såklart också att rökning ökat bland unga sedan ett par år tillbaka. Non smoking generation tycks sedan länge tappat mark. Rökningen tycks tyvärr återigen ha blivit tuff och ett tecken på framgång.

Varför blev det så? Rökning introducerades av överklassen och snart nog följde de mindre lyckligt lottade efter som vanligt. När det sedan visade sig vara farligt så slutade de som införde det i en hast och de som egentligen inte hade råd att röka fortsatte och till och med ökade i antal. På samma sätt ser det tyvärr ut idag.

Jag kan inte förstå hur människor idag år 2008 fortfarande beter sig som om dom vore tuffa med en cigarett i munnen. Hur ofta ser man inte folk på kort i olika sammanhang stå och posera som en cowboy i reklam för någon av de amerikanska cigarettmärkena. År 2008 vet alla att det är farligt at röka. Att till och med måttlig rökning är farligt och förkortar livet. Att passiv rökning skadar omgivningen. Man vet att det ger lungcancer och emfysem och alla som någonsin sett något sådant borde nog stanna upp och fundera, både en och två gånger.

Att jobba på ett sjukhus och framför allt en akutmottagning eller en intenvisavdelning gör att man får se en hel del vad just cigaretter och rökning leder till. Det är alldeles säkert den sjukdom som självskadar mest av alla.

Kort och gott.... RÖKNING DÖDAR! Inte här och nu, men sakta och säkert!

Jag skall återkomma mer i ämnet sjukvård och rökning en annan dag!


Kommentarer
Postat av: Petra

Ja, det är äckligt med rökning och jag är tacksam för att jag har slutat. Det konstiga är inte att ungdommar röker då de tar efter vuxna. Det konstiga är alla dessa människor (ofta kvinnor) som arbetar inom vården och röker.

2008-03-28 @ 11:45:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0