Aktivt uteliv

Så har vi då kommit hem från vår Harrytur i Strömstad och Svinesund. Allt har gått bra och vi har fått både det ena och andra uträttat (mer om det i morgon). Vägen, E 4; var i stort sett motorväg hela vägen och det gick fort att komma till Sverige trots att det både regnade och snöade. Väl framme så var det hällande ösregn, men då vi har både regnkläder och paraplyer så gjorde inte det något.

Vi hittade direkt till Skatteverket och träffade där en trevlig och hjälpsam kvinna. Hon tog fram en blanket som Sivan skulle fylla i och det bästa var att hon skulle bli registrerad som svensk bosättare inom en vecka till skillnad från här i Norge där det tar 6-8-10 veckor. Allt gick enligt planerna nästan till slutet. Då frågade dom efter en adress som vi inte kände till. eller förstod. Det visade sig att det var adressen som Sivan bor på i Sverige som dom skulle ha.

Jag försökte förklara att det var just det hon inte gjorde. utan att hon behövde ett svenskt personnummer för att just kunna köpa ett ställe att bo på. Det gick inte alls. Man var tvungen att bo först, sen få personnummer och sedan kunde man låna pengar och köpa hus. Sååå, hur vi än försökte förklara så gick det inte att få det skickat till vår adress i Norge. Det skulle bara vara hennes hemadress i Sverige och det hjälpte inte att förklara att på den adressen bodde för oss ett par helt okända människor som vi höll på att köpa hus av.

Vi fick till och med prata med folkbokföringen (den trevliga kvinnan som hjälpe oss när vi kom, kallade kollegan för just det) själv. Till slut framkom att man kunde skriva sig på i princip vilken adress som helst hos dom och sedan när allt var klart fick man ändra den till det faktiska stället man senare ska bo. Märkligt och byråkratiskt, men nu
bor Sivan i alla fall i Nyköping temporärt och om bara hennes personnummer kommer dit om en vecka kan hon få bo var hon vill. Inte för mig, men för Skatteverket.